Bakgrund
Antalet anmälda brott minskar i Sverige med 2 % men polisen redovisar likväl 2 % lägre uppklarningsprocent av brott samt redovisar 11 % mindre antal ärenden till Åklagare samtidigt som polisen likväl inte förmår hålla sig inom de ekonomiska resusrserna…
Vad gör då regeringen? Istället för att skärpa kraven på polisen vill nu regeringen i ett remissförslag till Lagrådet permanenta en rad hemliga tvångsmedel vilkas effektivitet redan tidigare starkt ifrågasatts av flera aktörer. Regeringen har med andra ord gett upp om polisen och kommer inte att vidta några åtgärder för att säkerställa myndighetens effektivitet eller rättssäkerhetstänkande. Vi kan förvänta oss fler insatser där polisen löper amok, struntar i lagarna eller för enkelhetens skull hellre skjuter för att döda än att försöka gripa personer.
Mycket oroväckande skrivning!
En mycket oroväckande skrivning av regeringen är följande: I de fall en påtaglig risk för sådan brottslig verksamhet kan knytas till en organisation eller grupp ska det dessutom vara möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot någon som är medlem i eller verkar för organisationen eller gruppen, om det kan befaras att den personen medvetet kommer att främja den brottsliga verksamheten.
Medlem i eller verkar för organisationen eller gruppen för att främja brottslig verksamhet är en oroande skrivning. Varför? Jo, för att i den ”kriminaliseringsutredning vars slutredovisning framflyttats till i augusti 2014 är det just medverkan och främjande som står i fokus. Om därför denna skrivning är en anpassning till ett kriminaliseringsförslag får vi avvakta med men skrivningen låter onekligen påskina att ett förslag med liknande skrivning kommer i betänkandet.
Regeringens uttalande:
För att bekämpa grov brottslighet finns möjligheter att använda sig av hemliga tvångsmedel. Det handlar om hemlig rumsavlyssning (buggning), hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning. Flera av reglerna om dessa tvångsmedel finns i tidsbegränsade lagar som upphör att gälla vid utgången av 2014.
Hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning)
Reglerna om hemlig rumsavlyssning permanentas och förs in i rättegångsbalken. Området för tvångsmedlet utvidgas för att också kunna användas för att utreda spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri. Dessutom sänks ribban något för att få tillstånd till hemlig rumsavlyssning för att utreda brott som inte fullbordats. Det handlar exempelvis om förberedelse och stämpling till vissa brott allvarliga brott. Det kommer inte längre krävas att brottets straffvärde överstiger fyra års fängelse – det ska i stället vara tillräckligt att det fullbordade brottets minimistraff är fängelse i minst fyra år. Exempel på sådana brott är mord, dråp, människorov och grov mordbrand.
Preventiva tvångsmedel
I en tillfällig lag från 2007 regleras de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i syfte att förhindra vissa särskilt allvarliga brott som till exempel sabotage, spioneri och terroristbrott. Det brukar kallas för preventiva tvångsmedel, till skillnad från tvångsmedel som används för att utreda brott. I lagrådsremissen föreslås dels att lagen ska permanentas och att även så kallat statsstyrt företagsspioneri ska kunna leda till att lagen tillämpas. Vidare föreslås en förändring av förutsättningarna för att hemliga tvångsmedel ska få användas.
Preventiva tvångsmedel ska i fortsättningen få användas om det finns en påtaglig risk för att någon kommer att utöva sådan brottslig verksamhet som anges i lagen. I de fall en påtaglig risk för sådan brottslig verksamhet kan knytas till en organisation eller grupp ska det dessutom vara möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot någon som är medlem i eller verkar för organisationen eller gruppen, om det kan befaras att den personen medvetet kommer att främja den brottsliga verksamheten.
Regler om överskottsinformation
Överskottsinformation är information om ett annat brott än det som ett tillstånd till hemliga tvångsmedel har meddelats för. Reglerna om de olika hemliga tvångsmedlen innehåller begränsningar av möjligheterna att använda sådan information. Enligt lagen om hemlig rumsavlyssning och 2007 års lag om preventiva tvångsmedel får överskottsinformation användas endast om den handlar om ett sådant allvarligt brott som respektive lag kan tillämpas på. I lagrådsremissen föreslås att information från dessa tvångsmedel i stället ska få användas om den gäller ett brott som kan leda till fängelse i minst tre år. Det innebär bland annat att information om en genomförd våldtäkt som fångas genom hemlig rumsavlyssning kan användas i bevissyfte.
Tillfälliga beslut
Som huvudregel gäller att det är domstol som lämnar tillstånd till användning av hemliga tvångsmedel. Det finns dock en möjlighet för åklagare att i brådskande fall fatta tillfälliga beslut om viss tvångsmedelsanvändning. I lagrådsremissen föreslås att denna möjlighet ska utökas. En förutsättning ska vara att det skulle medföra en fördröjning av väsentlig betydelse att inhämta domstolens tillstånd. Någon möjlighet för åklagare att fatta beslut om hemlig rumsavlyssning införs dock inte.
Regler om avlyssningsförbud
Vissa samtal får inte avlyssnas. Dessa regler ser i dagsläget olika ut beroende på vilken lag som tillämpas. Enligt rättegångsbalken är det endast samtal mellan den misstänkte och dennes försvarare som omfattas av förbudet, medan annan lagstiftning även förbjuder avlyssning av samtal där någon som medverkar, på grund av personens yrke, inte får höras som vittne om det som har sagts (detta gäller till exempel läkare, psykologer, barnmorskor, präster med flera). I lagrådsremissen föreslås att de strängare reglerna ska gälla för all tvångsmedelsanvändning.
Lagrådsremiss:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/86/30/b95c25ce.pdf
