För att få kännedom om samtidens olika företeelser krävs det ibland att man vänder blicken bakåt och ser på historien. Jag har valt ut ett antal korta texter från Jörn Jönke Nielsens bok ”Endnu ett liv” som behandlar västförbudens initiering och vilka argument och metoder som användes i Danmark under slutet av 80-talet och början på 90-talet.

Varje person som läser dessa texter inser rätt snabbt att detta är exakt vad som idag pågår i Sverige och att den svenska polisen importerat ett helt koncept både vad avser argument och metoder. Vad texterna än mer bevisar är att västförbuden inte är en företeelse som har med någon form av brottsbekämpning eller brottsförebyggande arbete att skaffa. En kamp mot mc-västar är istället ett substitut för den brottsbekämpande polisiära verksamheten med lagföring av individer som mål! En verksamhet polisen tillgriper i ett desperat läge när de förtvivlat försöker behålla sina resurser men inte kan uppvisa skuggan av resultat för biker-klubbarnas kriminalitet. Det är strategiska verktyg uteslutande tillägnade medial uppmärksamhet och som därutöver saknar all form av konkret funktion.

Citat

Siden 198: ”Der var en god portion paradokser i den måde myndighederne misstaenkliggjorde vores brug af rygmaerker. Först var det en slags avstivning af vore svage psyker. Dernaest et psykologiskt våben der skapte frygt omkring os, så vi kunne udföre mere terror alene i kraft av maerket og deres omdöme. Efter misstaenkeliggörelsen af maerket og dets funktion, fulgte forskellige former for forbud, hvor man sögte att hindre os i at baere det. I faengslerne, på dikoteker og andre offentlige steder”.

Siden 222: ”Flere ejere fortalte os, at de var blevet truet til at ringe efter dem, så snart de så folk med bikerrelationer. Smed de os ikke ud, eller ringede, ville deres fremtidige bevillinger haenge i en tynd tråd, var beskeden”.

Siden 282: ”Som något helt nytt begynte politiet att sigte fol for att baere rygmaerker på vaerthuse og dikoteker. Fem medlemmer fra Highlanders MC blev anholdt i Helsingör og sigtet for att forstyrret den offentlige ro og orden, fordi de under et vaertshusbesög havde vaeret ifört klubveste. Det var gaske almindeligt att gå i byen med vest på, men politiets naeste skridt var åbenbart at försöge att fjerne rygmaerkene fra bybilledet. Argumentationen var at maerkenes tilstedevaerelse generade andre gaester. Dette blev afvist av både vaerthusholder og gaester, men polisen pressade på”… ”Det var vrövl fra ende til anden og det endte da også med frifindelser og erstatning. Politiet fortsatte deres jagt, uanset dommerne, og det virkede som om de langsamt fik skubbet sagerne over i deres favör. Simpelthen ved at gentage deres påstande igen og igen”.

Sveriges Copycatpolis!

Som ni kan utläsa ur ovanstående texter utvidgades efterhand västförbuden i Danmark till att avse alltfler platser och riktas mot nya aktörer. I Sverige började västförbuden med krogvärlden för att därefter utvidgas till kommunala lokaler och lokaler som ägs eller hyrs ut av kommunen. De två senaste tilltagen är att som i Överkalix och Övertorneå förbjuda alla kläder med tryckt eller brodyr i krogmiljö samt som på Norrbottens olika festivaler förbjuda kläder med kopplingar till ”kriminella organisationer”.

Frågor till Sveriges journalistkår

Min fråga till landets journalistkår är nu: Finns det en enda journalist därute som efter att ha genomläst ovanstående text ärligen kan säga att ni inte igenkänner vartenda enskilt ord och handling som idag äger rum i Sverige? Finns det en enda journalist som inte kan se sammanhangen och inse att svensk polis bara iscensatt ett reden utfört scenario och använder sig av exakt samma grepp, argument och metod? De upprepade påståendena om västarnas oroskapande effekt och framkallande av rädsla, försöken till att förbjuda ryggmärken på alltfler arenor i samhället och därmed utesluta och isolera bikerkulturen? Nej, jag tror inte det så vad tänker ni göra åt det?

För vad som sker idag är exakt detsamma som skedde i Danmark för 20 år sedan. Polisen bryr sig inte ett dugg om de domar som olagligförklarat väst- och klädförbud utan använder även idag serveringstillstånden såsom påtryckning för att få olika krogägare och arrangörer att införa klädförbud i direkt strid med såväl domslut som grundlagen. Varje journalist i Sverige bör nu ställa sig frågan: Är det verkligen ett sådant samhälle vi vill ha? Ett samhälle där en maktfullkomlig polis är beredd att gå över lik, strunta i lagen och trixa sig runt landets rättsväsendet för att få behålla sina resurser och även fortsättningsvis kunna föra sin mediala kamp mot bikerkulturen istället för att bekämpa konkret brottslighet ute i samhället? För det är ni som kan stoppa skeendet. Genom att vägra upplåta plats åt polisens grundlösa påståenden. Det är ni som kan ställa kritiska frågor och skriva kritiska artiklar och därmed vända förloppet. Är ni beredda att ta ställning för det rättsäkra, rättfärdiga och på lika behandling byggda samhället?

”Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad” – Martin Luther King