Bakgrund
Polisen Martin Marmgren uttalar sig i en debattartikel om polisens syn på profilering utefter den debatt som uppstått efter Kalla Faktas reportage kring polisens etniska profilering. Frågan är ju dock så mycket större än så då polisens profilering drabbar bikers i än mycket grad än mörkhyade varför Payback här ger svar och sätter in polisens syn i ett juridiskt perspektiv.
Polisuttalanden att bemöta
Polis Marmgren uttalar bland annat följande i länkad debattartikel:
Polisen behöver profilera. Sannolikheten att genom slumpmässiga kontroller få tag på lika mycket droger, vapen och efterlysta är obefintlig . Utan profilering försvåras kampen mot den grova brottsligheten. Däremot är det förbjudet att profilera på ”ras” och många poliser hävdar att det inte förekommer.
Jag är tvärtom övertygad om att etnicitet är en av de byggstenar som används vid profilering, och att frågan snarare är om den sortens profilering vi använder är försvarlig, var gränserna går, vad vi kan göra för att vi ska hålla oss på rätt sida om dem.
Profilering handlar om att baserat på olika faktorer bedöma om en person är intressant att kontrollera. Tid, plats, beteende är okontroversiellt, men även klädsel, ålder och kön påverkar bedömningen om hur sannolikt det är att en kontroll leder till ”träff” av exempelvis vapen eller knark.
Det vore konstigt om poliser inte påverkades av erfarenheten eller bilden av att det förekommer mer vapen och knark
Juridiken polisen har att förhålla sig till avseende profilering och kontroller
Det finns mycket klara regler för polisen att förhålla sig till om de istället för att försöka resonera sig runt och fria sig själva skulle ha intresse att ta till sig fakta. Vi redovisar härunder vad lagen samt lagens tolkningar säger kring ovanstående fenomen, profilering och kontroller. Avseende lagens tolkningar använder vi oss av övergripande konventioner, domslut, lagens förarbeten samt rättsvetenskapliga böcker som är de giltiga källor som säger hur skriven lag ska tolkas.
Konventioner
Europakonventionen artikel 14 avseende Förbud mot Diskriminering stadgar följande: Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Uppräkningen av grunder för diskriminering ovan är vad avser Europakonventionen bara exempel vilket är viktigt.
För etnisk profilering förbjuder denna konventionsartikel särbehandling/diskriminering utefter ras. Vad Bikerkulturen beträffar ger artikeln skydd om artikeln tillsammans med annan artikel som omfattar fri- och rättigheter. Det vill säga artikel 14 tillsammans med artikel 8 rätten till privatliv (kontroller och husrannsakan), artikel 10 yttrandefriheten (mc-västar), artikel 11 (föreningsfriheten). Då det tidigare fastslagits i domar från Europadomstolen att artiklarna ovan skyddar just de friheter som framgår i parenteserna så har även bikers skydd mot kontroller utan skälig misstanke samt mot husrannsakningar och inskränkande av rätten att bära mc-väst och inneha föreningar.
FN:s konvention som Sverige genom riksdagsbeslut också ratificerat ger ett starkt, generellt förbud mot all form av diskriminering (särbehandling).
I Förenta Nationernas, FN:s, Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna står följande i artikel 7 (sidan 5): Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.
I Förenta Nationernas Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter står följande att läsa i artikel 26 (sidan 17): Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering av något
slag. I detta avseende skall lagen förbjuda all diskriminering och garantera var och en ett likvärdigt och effektivt skydd mot all slags diskriminering, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.
FN:s konvention ger således ett fullgott och generellt skydd mot diskriminering på grund av föreningstillhörighet exempelvis men dock bara för enskilda personer som konventionen avser.
Europakonventionen och FN;s konvention ger skydd mot diskriminering:
https://payback.name/europakonventionen-och-fns-konvention-ger-bikers-skydd-mot-diskriminering-del-2-2/
Lagförarbeten
I propositionen, 2002/03:138 s. 18 f., lagens förarbeten till Polislag 19 § 2 st står följande: Regeringen har uppfattat att det finns farhågor att en bestämmelse om kroppsvisitation skulle kunna komma att tillämpas så att den ger en utbredd rätt för polisen att kroppsvisitera ungdomar som vistas i kollektivtrafiksystemet, gäng som samlas i ett centrumområde, narkomaner, berusade personer eller personer klädda på ett särskilt sätt.
Enbart det förhållandet att en eller flera personer samlas eller vistas i ett område där skadegörelse kan förekomma, bär viss klädsel eller kommer ut ur en affär som säljer sprayburkar kan aldrig i sig utgöra grund för kroppsvisitation. Som redan berörts skall också andra omständigheter alltid tillmätas betydelse vid prövningen.
Länk till proposition 2002/03:138:
https://data.riksdagen.se/fil/6CD860B6-B8CF-4F89-B100-66F366580802
Domslut
Henrik Bergqvist, expert på mänskliga rättigheters uttalanden är klara och entydiga. Han säger på ett flertal olika sätt att polisen inte äger rätt till, eller har någon form av lagligt stöd för att stoppa, uppehålla eller kontrollera personers identitet utan konkreta brottsmisstankar vid varje enskilt tillfälle, mot varje enskild person som kontrolleras. Gör polisen likväl så utgör det ett solklart fall av brott mot Europakonventionens artikel 8.
Bergqvist grundar sitt uttalande på en dom från Europadomstolen som Sverige förbundit sig att följa, Gillan och Quinton mot Storbritannien (GILLAN AND QUINTON v. THE UNITED KINGDOM) dom 12.1.2010, domstolsmålnr: 4158/05, ECLI:CE:ECHR:2010: 0112JUD000415805.
Fallet gällde att polisen med åberopande av lagstift-ning mot terrorism hade gripit två personer på väg till en demonstration vid en vapenmässa. Inte ens i fråga om ett så allvarligt område som terrorism fann domstolen det befogat att polisen utan grundad misstanke om brott fick uppehålla och begära id-handling av enskilda personer.Eftersom domstolens praxis är bindande för alla parter till Europakonventionen, bland dem Sverige, saknar parterna rätt att bryta mot praxisen.
Endast om polisen har välgrundade misstankar om att en viss person – misstänkt för ett specifikt brott – kommer att vara på en viss plats, en viss tid kommer saken i annan dager.
Bergqvists uttalande: http://www.payback.name/wp-content/uploads/kontrolleritbananbrytermotfolkratten.pdf
Länk till Europadomstolens domslut: http://www.payback.name/wp-content/uploads/gillan.pdf
Rättsvetenskapen
Simon Andersson, doktor i processrätt, har gett ut en handbok byggande på en avhandling omkring Skälig misstanke. Läs här
I handboken för poliser, åklagare och domare, Skälig Misstanke redogör Doktorn i processrätt, Simon
Andersson, för vilka förutsättningar som måste föreligga samt vilka förutsättningar som inte får ligga till grund
för tvångsmedelsanvändande.
1. Kravet för att skälig misstanke ska kunna föreligga för användande av tvångsmedel, som såväl id-kontroll
som kroppsvisitation och husrannsakan utgör, är att det råder en Sanningsövervikt vilket innebär att det ska vara
troligare att en person är skyldig till ett specifikt, konkret brott än oskyldig.
2. Misstanke får inte grundas på grupptillhörighet. Det är inte brottsligt att vara med i en mc-klubb så en sådan misstanke skulle inte ens klassas som misstanke om brottslig verksamhet. Endast om miss-tanke föreligger om att några personer ur en kriminell gruppering på en känd tid och en känd plats kommer att beskjuta medlemmar
av en annan kriminell gruppering, måste brottet anses vara konkretiserat tillräckligt även om det är oklart vilka
som ska beskjutas.
3. Särskild misstanke om konkret brottslighet måste vara individualiserad och får inte bygga på
grupptillhörighet
4. Särskild misstanke får inte bygga på tidigare erfarenhetssatser. Det krävs konkreta misstankar om specifik,
individbaserad brottslighet för varje person, vid varje tillfälle för verkställande av tvångsmedel.
5. Att person är känd i ex.vis. mc-sammanhang eller umgås eller förekommer i mc-sammanhang kan aldrig
grunda skälig misstanke.
Vi avslutar med att citera vad dr Andersson specifikt fastslår gällande mc-klubbar: Givetvis räcker det inte
heller med att misstänka att någon är med i en viss gruppering som antas syssla med viss brottslighet, till
exempel en mc-klubb. Det är inte brottsligt att vara med i en mc-klubb så en sådan misstanke skulle inte ens
klassas som misstanke om brottslig verksamhet.
Slutsats
Så för den som är juridiskt insatt och som vill ta till sig rättsläget kring profilering och stoppande av personer är läget glasklart: Polisen har inte under några omständigheter rätt att vare sig profilera då det strider mot diskrimineringslagen i regeringsformen och Europakonventionen samt mot FN:s konvention för mänskliga rättigheter.
Polisen har inte heller rätt att stoppa någon på grund av grupptillhörighet, utseende, klädsel, på grund av att persones är känd för att ingå i eller umgås med olika personer eller grupperingar och ej heller på grund av tidigare erfarenhetssatser. Det krävs en individualiserad misstanke om konkret, specifik brottslighet där det är sannolikare att personen begått eller ska begå konkret, specifikt brottslighet. I alla andra fall är det förbjudet att uppehålla person enligt ovan!! Frågor på det?
