Polisen kräver att få kroppsvisitera och genomföra husrannsakan och fordonsgenomsökningar utan skälig misstanke om brott!
Polisen lämnade i november in en promemoria med krav på åtgärder de ville ha införda. I dokumentet Förslag på åtgärder för att bryta utvecklingen när det gäller allmän ordning och säkerhet framför allt med koppling till utsatta områden framgår följande förslag:
Utökad möjlighet till kontroll av personer, fordon och lokaler
Det bör undersökas om poliser kan ges möjlighet att i större utsträckning genomföra husrannsakan i kända kriminella miljöer utan skälig misstanke om något konkret brott. Vidare bör det utredas om polisen ska kunna få upprätta förbuds- och visitationszoner där vissa personer kan förbjudas att vistas och där kroppsvisitation kan utföras utan skälig misstanke om brott. I Sveriges gränsnära zoner skulle motsvarande bestämmelser kunna medföra utökade möjligheter att stoppa fordon för kontroll (husrannsakan) utan skälig misstanke.
Paybacks kommentar
Det finns ett antal anledningar till att detta förslag aldrig ska komma att få införas och att Payback vid varje försök till införande av sådana förslag kommer att bekämpa en sådan lag utefter nedanstående punkter.
1. Payback Sverige har igenom två olika JK-beslut under 2018 fått fastslagit att såväl kroppsvisitation och husrannsakan strider direkt mot de mänskliga rättigheterna angående rätten till privatliv såsom de uttrycks i artikel 8 i Europakonventionen. JK-besluten har diarienummer: 5054-17-4.3 och 5629-17-4.3. Mycket viktiga beslut enligt nedan.
Sverige har som nation inte bara förbundit sig att följa Europakonventionen utan även infört Europakonventionen som lag samt i Regeringsformen (grundlagen) 2.19 stadgat: Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).
Det innebär att Sverige till att börja med måste ändra i grundlagen och stryka paragrafen 2:19 i grundlagen vilket krävs två olika riksdagars beslut med val emellan.
2. Europadomstolen har också (i fallet Gillan och Quinton mot Storbritannien (GILLAN AND QUINTON v. THE UNITED KINGDOM) dom 12.1.2010, domstolsmålnr: 4158/05, ECLI:CE:ECHR:2010: 0112JUD000415805.) som vi skrev i förra genmälet till polisen fastslagit att Endast om polisen har välgrundade misstankar om att en viss person – misstänkt för ett specifikt brott – kommer att vara på en viss plats, en viss tid kommer saken i annan dager.
Bergqvist fastslår att bara om polisen vet att en person misstänkt för ett specifikt brott kommer att vara på en viss plats kan de stanna honom och kolla id!
Å återigen har Sverige förbundit sig att följa Europadomstolens domar varför det juridiskt är omöjligt att ge polisen obegränsade möjligheter till kroppsvisitationer, husrannsakningar samt fordonsgenomsökningar!
3. Ingen lag får stiftas som strider mot Europakonventionen, som vi skrev om under punkt 1. Europakonventionen har en position som vanlig lag men genom grundlag en överordnad ställning gentemot de andra lagarna. Europadomstolens praxis ska också gälla före all annan när det gäller konventionens bestämmelser. I Rättsfallet NJA 2012 s. 1038 (mål nummer B 1982-11) slog Högsta Domstolen i en prejudicerande dom fast att Domstolarna själva ska komma fram till om en lag strider mot den svenska lagen om Europakonventionen och i så fall ska lagen inte tillämpas.
4. För att få lagars förenlighet med Europakonventionen, eller rent tekniskt med de ovan nämnda bestämmelserna om den konventionen, prövad måste man börja med ett konkret fall. För att ta ett brottmål som exempel så skulle den tilltalade kunna hävda att den bestämmelse som åklagaren stödjer sitt åtal på strider mot Europakonventionens rättigheter och därför inte ska tillämpas. Domstolen måste då pröva lagens legalitet. Det räcker således med att polisen utefter ovanstående lagar faktiskt skulle åtala en person för narkotikainnehav eller vapeninnehav så kan den åtalade hävda att den nya lagen om kontroller och husrannsakan utan brottsmisstanke står i strid med Europakonventionen och därigenom få ett prejudicerande utslag om att lagen inte ska tillämpas. Se punkt 3 ovan.
Av dessa fyra ovan uppräknade orsaker ska regering och riksdag självklart inte upphäva alla former av mänskliga rättigheter och ge polisen möjlighet att utan verkliga brottsmisstankar systematiskt få ofreda medborgarna och utsätta dem för tvångsmedel. Det skulle med omedelbar verkan medföra att polisen skulle systematiskt rikta en rad integritetskränkande tvångsmedel emot allehanda misshagliga grupper och dess individer utan att brottsmisstankar föreligger.
För domslut, lagar och regler finns där av en orsak! Nämligen för att rättsvårdande myndigheter samt regering och riksdag ska följa och respektera det minimum av mänskliga rättigheter som de stadgar!
