För att kunna driva juridiska ärenden är det av störst vikt att känna till vilka lagar som gäller framför andra samt var man ska leta efter användbara fakta för att kunna bemöta motpartens argumentation. Nedanstående artikel, som även kommer att medfölja den kommande lagboken, behandlar just allmän rättslära.

Allmän rättslära

Det finns vissa grundläggande fakta inom juridiken som är väldigt viktiga att känna till för att effektivt kunna driva juridiska rättsärenden.

Denna artikel ska mycket kortfattat behandla vissa elementära sammanhang och begrepp.

Kollisionsnorm

När en regel som exempelvis en grundlag, en ”vanlig” lag och ett prejudikat kommer i konflikt med varandra ska regeln med högst ställning inom rättskällehierarkin följas. Detta förfarande kan också uttryckas utefter = lex superior derogat legt inferi (högre lag ska följas).

Regeringsformen uttrycker saken enligt följande i 11 kap, 14:e paragrafen: Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

Rättskällehierarki

Det finns olika former av rättskällor. Rättskällorna har i sin tur olika värden. Vi pratar om rättskälle-hierarki. Hierarkin (ordningen) har betydelse när man ska bestämma vilken regel som ska gälla när olika regler kan tillämpas.

1. Grundlag och Europakonventionen

2. Lag, Författning, Förordning

3. Prejudikat

4. Sedvänja

5. Förarbeten

6. Doktrin

Lag, förordning och Författning

Författningar är det samlande ordet för lagar och förordningar och dessa är i princip lika bindande. Står en förordning i strid med en lag slår dock lagen ut förordningen.

Riksdagen stiftar lag och regeringen förordningar.

Tidigare kallades förordningar för kungörelser.

Lagens förarbeten

Förarbeten till en lag utgörs i första hand av regeringens proposition i ämnet, i andra hand av Lagrådets yttrande och i tredje hand av den offentliga utredningen, Statens Offentliga Utredningar (SOU), som ligger till grund för propositionen. Även skrifter från departementen och utskottsbehandlingen kan sägas räknas till de lägre stående förarbetena.

Doktrinen

Under begreppet Doktrinen samlas lagkommentarer, rättsvetenskapliga böcker samt artiklar.

Om lagars tillkomst

När en utredning är klar skickas den på remiss vilket innebär att man ber andra myndigheter eller organi-sationer med flera yttra sig över utredningen och dess förslag. Alla kan yttra sig över en utredning även privatpersoner och föreningar. Myndigheter som blir tillfrågade om att yttra sig har en plikt att svara på en remiss.

Vid vissa tillfällen anses en utredning onödig eller för tidsödande och regeringen ber då istället en departementstjänsteman att skriva ner förslag. Sådana redogörelser kallas departementsstenciler och publiceras med beteckningen Ds.

När en statlig utredning är färdigställd och remis-svaren inkommit skriver regeringen ihop en proposi-tion som överlämnas till Lagrådet för granskning. Granskningen syftar till att genomgå om lagförslaget är korrekt tekniskt utformat samt att förslaget ej strider mot lag, grundlag, Europakonventionen eller FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Därefter kan lagförslaget skickas vidare till riksdagen för omröstning.