Bakgrund

Filosofie doktor, universitetslektorn samt viktigast Bikerdoktorn Stig Grundvall skrev i antologin ”Identitetens omvandlingar” en forskningsartikel med namnet: Rövare, rebell och outlaw Om utanförskap och alternativa livsformer från Robin Hood till Hell’s Angels, sidan 293-324.

I artikeln ger Stig Grundvall en utförlig redogörelse över hela Outlawbegreppet och konsekvenserna att bli stämplade som Outlaw från Robin Hood fram till dagens outlaws, mc-klubbarna.

Payback har tidigare redogjort för ett kort stycke av artikeln som berörde det faktum att Outlaws översätts till och betyder fredlös och inte som polisen försöker få det till laglös. Den artikeln kan ni läsa här

Vid sidan av lagen men inte utanför

Sidan 294: Även om begreppet outlaw inte är entydigt så indikerar det – oavsett vem som än använder det – en form av avståndstagande i förhållande till samhället. Talar vi om outlaw-bikers handlar det om att kamratskapet och gemenskapen i den egna gruppen väger lika starkt – och ibland starkare – än samhällets lagar och förordningar. Man hävdar i bikerkretsar att man lever vid sidan av lagen, men inte utanför lagen. Den svenske advokaten Tom Peyron (Cedergren 1998 s.159) uttrycker sig så här: ”Dom säger att dom är ’outlaws’, men dom är inte laglösa för den delen. Där finns en nyansskillnad. Jag tror inte att tidningarna ser den nyansskillnaden…

I vissa avseenden är bikers fredlösa!

Sidan 295: outlawtillhörigheten innebär att man är utsatt, att man upplever sig som föremål för förföljelse från polis, myndigheter och att man är ett eftertraktat villebråd för media. I vissa avseenden är man helt enkelt fredlös. 

Livsföringen uppfattas som ett reellt hot mot det etablerade samhället!

Sidan 299: Här nedan väljer vi ut ett citat som berör de pionjärer som drog västerut i USA för att vinna nya landområde men som precis lika gärna kunde handlat om dagens bikers. Olika grupper men förföljelsen och orsakerna är densamma. Det är den annorlunda livsföringen som samhället upplever som ett hot varför en hetsjakt påbörjas som saknar grund men som till slut gör hela samhället onåbart för bevis och argument för det felaktiga i förföljelsen.

”Frontiermännen” som de kallades upplevde stora inskränkningar av tidigare rättigheter. Å andra sidan uppstod en rädsla för kaos och outlawgruppers livsföring kom att upplevas som reella hot mot det etablerade samhället och de hotfulla individerna utsattes för en hetsjakt. Rädslan var till största delen ogrundad men kom att genomsyra samhället på en psykologisk nivå som inte var nåbar för argument.

Motorcykeln har ett avgörande inflytande på bikerns hela liv och identitet!

Sidan 310: Det finns inga tecken på att bikers som grupp har några samhällsomstörtande ambitioner. Tvärtom skulle man kunna se gruppen som konservativ företeelse där man vinnlägger sig om att återskapa och bibehålla dygder som är på utdöende. Trots att outlawbikern ställer sig utanför samhället blir han samtidigt en försvarare av traditioner. I tider av uppbrott kan man se bikern som en fanbärare för det moderna samhällets tricolor, frihet, jämlikhet och broderskap. Han personifierar i mångt och mycket den amerikanska drömmen, att hellre än låta sig kuvas drar han vidare och söker sig ett nytt liv… Friheten symboliseras också starkt genom motorcykeln, det centrala objektet i den kultur han tillhör, en tillhörighet som har ett avgörande inflytande på hela hans liv och hans identitet (Sernhede 1998). Den missanpassades liv görs till norm och istället för att tvätta bort sitt stigma tatuerar han i det i huden, för livet.

Den massmediala bilden av bikers står oemotsagd med effekten att bikers demoniseras!

Sidan 313: Här kan man säga att Grundvall varnar för den utveckling som hela tiden accelererar –  att samhället stöter ut bikers genom att medialt demonisera och utestänga bikerkulturen från dialog med samhällsföreträdare såsom politiker och polis och som medför en allt starkare sammanhållning bland bikers men också en allt större nödvändig isolation för att överleva:

Outlaws uppstår i en dialog mellan individer och samhälle. Det finns en risk att mc-kulturen blir världsfrånvänd om individerna i allt för stor utsträckning försöker skapa mening isolerat från andra delar av samhället. Detta kan å andra sidan förstärkas genom att man i dagens samhälle allt mer förlitar sig på externa källor till kunskap och där den massmediala bilden oftast får stå oemotsagd. Effekten blir att man demoniserar människor. Den vardagliga ansikte-mot-ansikte erfarenheten blir därför oerhört viktig för att se den civiliserade människan bakom den konstruerade stereotypen. Kulturer existerar inte i ett vakuum och det är därför viktigt att inse att bikerns identitet formas av relationer till andra bikers, men lika mycket av relationer till icke-bikers och samhället i övrigt. (McDonald-Walker 2000)

Utesluts ur samhället för att de bryter mot ordningen och inte uppfyller normen!

Sidan 315: Grundvall pekar och markerar mot en annan viktig faktor som drabbar bikers såväl som andra oönskade grupper. Det handlar inte om att någon utesluts ur samhällsgemenskapen på grund av kriminalitet. Det handlar om att oönskade, misshagliga grupper identifieras som fienden, stöts ut ur samhällsgemenskapen, demoniseras, för att i sista hand ingripas emot juridiskt. Känner ni gen mönstret? För villkoren är detsamma för bikers! Vi är en oönskad grupp som samhället stött ut med samma medel och verktyg som även drabbar andra grupper!:

De fattiga är inte längre utstötta från konsumtionssamhället; de är öppna fiender till samhället och understödstagarna blir till presumtiva brottslingar (Bauman 1998). De som utesluts är i första hand de som ’bryter mot ordningen’ och i andra hand ’de som inte uppfyller normen’. Båda förvägras i princip rätten att existera och är dömda till isolering, förvisning och utplåning… Howard Becker visar i sin bok Outsiders (1963) hur man definieras som avvikare, inte för att man brutit mot reglerna, utan genom att man visar respektlöshet gentemot de som bevakar reglerna. Innan gränsöverskridandet kan bestraffas måste brottet definieras. I denna process är det vanligt att man beskriver problemområdet som värre än det faktiskt är. När den korrigerande åtgärden är uppfunnen måste den tillämpas på specifika individer innan klasser av avvikare kan identifieras och pekas ut. Dom, lagbrytarna måste upptäckas, identifieras, gripas och fängslas.

Bikers har med sin provocerande livsstil blivit fienden som måste bekämpas!

Sidan 318: Grundvall pekar här på ett lika välkänt som ruggigt fenomen – ett samhälles behov av en fiende att bekämpa. Fienden fungerar som en hävstång för rättsvårdande myndigheter för att få igenom mer övervakning, skärpt lagstiftning samt för att vinna ökade resurser för mer personal och mer kapital till verksamheten. För all verksamhets mål är expansion. Bikers har ända sedan 90-talet använts som en idealisk fiende. Vi är synliga! Vi bär märken som ingen kan undgå att se. Vi är därför en idealisk grupp att använda sig av som fiende för att få igenom alla ovanstående nämnda företeelser. Det finns knappast någon annan liknande grupp i dagens samhälle som uppfyller kriterierna så väl som bikers för att utgöra fienden!:

För att reducera rädslan för att upplösning av den egna identiteten skapar man yttre fiender. Yttre fiender står ej längre att finna i Sveriges territorialvatten och det finns inga ryska ubåtar att upptäcka. När försvarsmakten rustar ner och inga landsgränser behöver skyddas får vi söka fienden på annat håll, inom landets gränser. Det finns tydliga tecken på att bikers med sin provocerande livsstil har blivit en av dessa grupper som måste bekämpas, utgränsas.

Bikers håller ihop och skyddar sin livsstil oavsett priset!

Sidan 321: Nothing can destroy our culture and brottherhood! Grundvall säger samma sak fast med andra ord. Inga förföljelser, trakasseringar, punktmarkeringar eller liknande kommer att knäcka bikerkulturen. Det enda resultatet av samhällets förföljelse är att bikerkulturen sluter sig och isolerar sig allt mer från yttervärlden. Av självbevarelse-drift, för att skydda varandra! Priset blir aldrig för högt! För det är våra liv vi slåss för att behålla!

Bikermiljön är inte enhetlig utan bör ses som en heterogent sammansatt kultur där människor från olika skikt i vårt samhälle deltar i olika hög grad. Många, antagligen de flesta, lever ett parallellt liv anpassat till vardagslivets mödor med arbete, familj och barn. Det går inte att påstå att bikermiljön ser ut på ett sätt, men på gott och ont hänger bikervärlden ihop i ett nätverk som värnar om och betonar en livsstil som inte alltid går hand i hand med gängse värderingar. Man håller ihop och skyddar sin livsstil för att få fortsätta leva på det sätt man föredrar även till priset av utsatthet.