Stig Grundvall
Filosofie doktor och Lektor vid Institutionen för Socialt Arbete vid Göteborgs Universitet. Den enda person i Sverige som doktorerat med en avhandling om bikers i Sverige: Vagabond MC – Gemenskap, manlighet och marginalitet.
Stig Grundvall har även skrivit om Broderskap inom bikerkulturen i ett arbete som framlades vid en norsk konferens. Vi citerar för ämnet väsentliga bitar nedan:
Sidan 1; Att köra motorcykel är för de flesta bikers en högt värderad aktivitet som ibland tenderar att övergå i en livsstil. Motorcykeln bör därför förstås som ett symboliskt laddat objekt med central ställning i ett liv som också inbegriper sociala och moraliska plikter samt ansvar för en rad mellanmänskliga åtaganden. Även om begreppet outlaw inte är entydigt så indikerar det – oavsett vem som använder det – en form av avståndstagande i förhållande till samhället… Man hävdar i bikerkretsar att man lever vid sidan av lagen, men inte utanför lagen.
Det går inte att påstå att bikermiljön ser ut på ett sätt, men på gott och ont hänger bikervärlden ihop i ett nätverk som värnar om och betonar en livsstil som inte alltid går hand i hand med gängse värderingar. Man håller ihop och skyddar sin livsstil för att få fortsätta leva på det sätt man föredrar även till priset av utsatthet.
Sidan 4: Ett bikerideal är att man skall kunna vara stolt av sin bikeridentitet. Det tar sig i uttryck i att man helst bär sin märkesbeprydda väst var man än befinner sig. Många bikers skaffar sig därför arbeten och sysselsättningar, ofta med koppling till motorcykelintresset, som går att kombinera med bikeridentiteten.
Håkan Karlsson
Håkan Karlsson är författare till forskningsstudien Gängkulturen i Sverige – en sociologisk litteraturstudie kring kultur, attityder och värderingar
På sidan 20-21 drar Karlsson slutsatser ur nedan länkade studie från Forkby: Att Mc-gäng och andra grupperingar använder sig av egna normer och värderingar är ett sätt att tala om för det etablerade samhället att de inte vill ingå i deras gemenskap. När en grupp inte tas emot, utan utestängs, jagas och stämplas som odugliga, då måste de för att överleva skaffa sig egna normer och värderingar som de tror på, därför blir gänget deras enda väg. Genom att distansera sig från samhällets gemenskap, kan deras känsla av utanförskap stärka medlemmarnas interna sammanhållning, med de lagar och normer som de har valt att leva efter.
På sidan 37- 38 fastslår Karlsson följande utefter Professor Ziegmund Baumans arbete Arbete, Konsumtion och den nya fattigdomen: I denna nya samhällsklass som fått beteckningen gängkultur, betyder det att individerna står helt utanför samhällssystemet. Att samhället medvetet stänger ute vissa individer är att skapa problem som inte finns, vilket i förlängningen kan medföra att de som inte får ta del av samhällsgemenskapen inte själva vill förknippas med det etablerade samhället. En av konsekvenserna som ett samhälle kan ställas inför, då de sorterar in människor i olika klassificeringar och sedan rangordnar dem är att de som känner sig utanför bildar små subkulturer, där deras egna lagar gäller.
Professor Ove Sernhede
Ove Sernhede är docent och var tidigare professor på Sociologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet. Numer är han professor på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs Universitet.
Vi citerar nedan ur Sernhedes forskningsstudie: Kamrater bland motórcyklar.
Sidan 5: Men, menar Joi Bay, bikerns värld är inte vår, den är strukturerad efter en annan logik, den styrs efter andra lagar än samhället utanför. Den etnografiska forskning som finns talar entydigt om att bikervärlden inte primärt handlar om att erövra ekonomiskt kapital. För att förstå denna kultur måste vi ha kunskap om den symboliska ordning, de lagar och normer som bär upp bikerkulturen. Det är först när vi utvecklat en sådan kunskap som det blir det möjligt att förstå hur individerna är invävda i denna kultur, först då blir möjligt att se hur denna värld utgör den första världen för dem. Förståelse för bikervärldens kulturella logik borde vara en av förutsättningarna för diskussionen om hur samhället skall bemöta våldet i bikerkulturen. Så är det inte.
Sidan 6: I en brittisk forskningsstudie av Warwicksociologen Ian Richard ”Maz” Harris’ Myth and Reality in the Motorcycle Subculture (1986) står följande: Som outlaw är man per definition, liksom zigenarna, utanför samhället. Bikers och zigenare drabbas också på ett liknande sätt av samhällets avståndstagande och rädsla inför det som avviker från de igenkännbara kulturmönstren. (använd citatet även kring avvikande och skrämmande) En del av de problem bikern har i förhållande till samhället handlar om att det är en kultur som bygger på mobilitet. Går vi till polisrapporterna, menar Harris, är det bikerns rörlighet och polisens behov av kontroll som i stor utsträckning ligger bakom hans kriminalitet. Harris menar att ju starkare polisens ’flås i nacken är’, desto starkare svetsas kulturen samman. Den inre dynamiken leder då till att bikerns heroiska föreställningar om sig själv som den siste frie individualisten i kamp mot samhällets konformism förstärks.
Sidan 7: För en man kan detta leda till att han intresserar sig för den värld av gemenskap, kickar och utvaldhet som bikervärlden tillhandahåller. Den som blir biker tillhör i viss mening en elit. Som individ har han höjt sig över mängden genom att vägra gå in i de av konventionen styrda samhälleliga rollspelen. Bikerkulturens etos och värderingssystem utgör också ett livssammanhang som är överskådligt, möjligt att förstå och som uppfattas som meningsfullt. Bikervärlden är entydig, den utgör ett sammanhang där man, till skillnad från i samhället utanför, dessutom är Någon.
Källor:
Ove Sernhede, Kamrater bland motorcyklar, Tvärsnitt 4/97
Ian Richard ”Maz” Harris, Myth and Reality in the Motorcycle Subculture