Bakgrund

Med anledning av att endast en enda utredning avseende mc-klubbarnas kriminalitet och eventuella systemhotande karaktär någonsin företagits av en oberoende och opartisk källa, det vill säga utanför polisens egen sfär, BRÅ: s MC-Brott 1999:6, var vi intresserada av att ställa ett antal frågor till utredningens författare Roger Sundberg, för att förtydliga tillvägagångssättet samt fastställa hur kommentarerna därefter fallit angående utredningens slutsatser. Vi vill också i samband med publicerandet av intervjun passa på att utdela ett utomordentligt betyg till Roger Sundberg för att med stor integritet och mod vågat lägga fram en rapport som så tvärs emot den samlade polis- och mediakåren klart och tydligt fastslog att mc-klubbarna inte var några kriminella organisationer! 

Frågor och svar!

Efter en analys av material från Rikskriminalpolisens Underrättelsetjänst (KUT) fastslår du i rapporten, lite förenklat, att “mc-klubbarna inte är några brottsorganisationer utan att det är enskilda medlemmar som begår brott, tillsammans med andra medlemmar eller personer utanför klubben samt att profiten inte tillfaller klubben. Och den grupp som ägnar sig åt organiserad brottslighet är i sådana fall inte liktydig med mc-gänget.”

Payback: 1. Hur anser du rapporten uppmärksammats?

Roger Sundberg: När rapporten publicerades var det något inslag i TV. Men det var i stort sett allt. Jag anser att den uppmärksammades dåligt.

Payback: 2. Hur mycket anser du att man uppmärksammat de slutsatser du i rapporten kommit fram till?

Roger Sundberg: Uppmärksamheten har totalt sett varit dålig – därmed har även slutsatserna uppmärksammats dåligt, anser jag.

Payback: 3. När och var har man direkt refererat till rapportens text och slutsatser (alltså inte bara medtagit den såsom referens och källa)?

Roger Sundberg: Vet inte. Har inte någon koll på vilka som refererat rapportens text. Vet att det har förekommit – men kommer inte ihåg när och var.

Payback: 4. “Vi” i bikerkretsar har ofta refererat till rapporten då det är den enda utredning som företagits av någon utanför polisväsendet och därför oberoende och opartisk. Dock anser vi att det inte alls framkommit just det faktum att den enda oberoende utförda rapporten fastslagit att mc-klubbarna inte är några brottsorganisationer utan att det är enskilda medlemmar som begår brott, tillsammans med andra medlemmar eller personer utanför klubben samt att profiten inte tillfaller klubben. Varför tror du att politiker, polis och media så totalt nonchalerat och negligerat Brå-utredningens slutsatser och systematiskt när mc-klubbar är på tapeten använder begreppet kriminella mc-gäng? Att de till och med kan sägas tala i direkt opposition mot en utrednings slutsats och åsikter?

Roger Sundberg: En orsak till att rapporten delvis har bemötts av tystnad är nog att den inte målar bikermiljön i enbart svart eller vit. Den mer komplicerade bild av miljön som rapporten ger (och som du tycks ha uppfattat helt korrekt) är svårare att ta till sig än en okomplicerad bild, typ: alla bikers är kriminella och jättefarliga.

En sådan mer komplicerad bild ger inga säljande rubriker – därför är den inte lika intressant för media.

Är mer osäker på varför polis och politiker var relativt tysta. Kanske lockar man inte till sig några väljare med budskapet att alla bikers inte är kriminella, kanske polisen var rädd för att deras resurser skulle minska – men detta är bara spekulationer, jag har inget svar.

Jag tror dock inte polisen relativa tystnad berodde på att de inte delade min syn på hur dessa mc-gäng ska förstås. I princip all information som låg till grund för detta tredje perspektiv (vid sidan om det subkulturella och det som handlade om organiserad kriminalitet) kom ju från polisens KUT.

Payback: 5. Vad tror du utgör polis, media och politikers yttersta motiv för att på så utstuderat sätt strunta i en utrednings slutsatser?

Roger Sundberg: Se svaret på fråga fyra.

Payback: 6. Du skriver i rapporten: “Ur materialet är det omöjligt att avgöra i vilken mån individen begått de brott som han straffats för under tiden för sitt medlemskap i mc-gänget. Det är troligt att en del (okänt hur stor) av brotten har begåtts innan individen blev medlem. Det faktum att åtalsunderlåtelse på grund av ålder förekommer flitigt, är möjligen ett tecken på att den del av brotten som har begåtts innan individen blev medlem kan vara större.”

Frågade du någonsin om du kunde få tillgång, dels till uppgifter om när de olika personerna varit medlemmar i klubbarna och dels deras födelseår så att materialet skulle kunna ha rensats från olika brott begångna medan personerna inte varit medlemmar i klubbarna?

Roger Sundberg: Jag antar att jag frågade om det. Det är ju uppenbart att jag i alla fall tyckte att det var problematiskt att jag inte hade denna information – så troligen frågade jag efter den. Men jag kommer faktiskt inte ihåg!

Payback: 7. Varför har då inte polisen rensat statistiken från de brott individerna utfört innan de blev medlemmar i mc-klubbarna? Vi hävdar att det är en del i en större och högst medveten strategi, från polisens sida, att utmåla mc-klubbarna som betydligt kriminellare än de är och vad också verkligheten visar. Därav behovet att på olika vis och med olika metoder frisera och framtvinga högre brottsstatistik än en normal, opåverkad verklighet givit för handen, jag pratar då om alla upprepade, konstruerade och ej naturligt förekommande kontroller, och dels genom underlåtelsen att radera irrelevanta brottsuppgifter. Håller du med om mina ovan angivna slutsatser angående motivet till att polisen inte rensat materialet från irrelevant brottslighet? Kommentera.

Roger Sundberg: Det enda jag kan kommentera är följande:

Jag hade absolut ingen strävan efter att försöka framställa mc-gängens medlemmar som mer kriminella än de faktiskt var. Om jag hade haft en sådan strävan, skulle jag knappast offentligt ha skrivit de rader du citerade ovan:

(“Ur materialet är det omöjligt att avgöra i vilken mån individen begått de brott som han straffats för under tiden för sitt medlemskap i mc-gänget. Det är troligt att en del (okänt hur stor) av brotten har begåtts innan individen blev medlem. Det faktum att åtalsunderlåtelse på grund av ålder förekommer flitigt, är möjligen ett tecken på att den del av brotten som har begåtts innan individen blev medlem kan vara större.”)

Om någon annan har försökt att påverka slutsatserna i rapporten genom att ge mig ”friserad” information, låter jag vara osagt. Jag vet helt enkelt inte – och vågar inte heller göra en gissning.

Payback: 8. Sidan 9 i rapporten: “Materialet från Sverige har i huvudsak hämtats från KUT. (Rikskriminalpolisens Kriminalunderrättelsetjänst) Merparten av materialet har upprättats av nämnda myndighet, en del har andra länders underrättelsetjänst som användare. “Hur ser du på detta faktum att allt material ensidigt kommer från en part i målet, den som samtidigt har de största resursfavörerna (ekonomi och manskap) av att utredningen går åt ett visst håll? Kan det sägas bli en svaghet och ett riskmoment vad gäller rena faktas sanningshalt? (Jag menar här absolut inte att ifrågasätta din trovärdighet, tvärtom.) Jag syftar på att inget material finns i ämnet som kommer från opartiska aktörer, forskning, utredningar, rapporter, andra skrifter.) Är detta en svaghet? Ligger det inte en uppenbar risk i att de som skall utöva makten också är de som tar fram allt underlag och material som skall ligga till grund för resursfördelning, riktade strategier mot utvalda grupperingar, åtgärder och lagförslag?

Roger Sundberg: Först vill jag tydliggöra en sak: Rapporten innehåller en mängd referenser till forskare, andra rapporter och till andra länders polismyndigheter. Det var helt uppenbart att dessa aktörer kunde placeras i ett av de två perspektiv som mc-gängen brukar ses ur: det subkulturella eller det om organiserad kriminalitet.

När jag pratade med KUTen och tog del av deras syn på mc-gängen framträdde ett tredje perspektiv vid sidan av de två ovan (de som i all litteratur om mc-gäng har varit de dominerande). Eftersom jag inte kunde hitta någon annan rapport (från forskare eller från någon myndighet) som vid sidan om KUTen hade detta tredje perspektiv, blev KUTen såklart ensam källa i denna del.

Det jag försöker säga är följande: när det handlar om KUTens syn på mc-gängen är det inte en svaghet att KUTen är enda källan (det är snarast rätt naturligt).

Däremot håller jag med om att man bör vara medveten om att informationen om medlemmarnas kriminalitet, kommer från en myndighet vars budget delvis bestäms av hur hotfull världen är.

Payback: 9. Försökte någon under något skede av utredningen påverka dig och styra resultat och utfall av utredningen i någon riktning? Isåfall vem och hur?

Roger Sundberg: Inte vad jag vet.

Payback: 10. Har du i efterhand fått några kommentarer angående utredningens slutsats? (Att klubbarna inte kan ses som traditionella brottsorganisationer utan att det är enskilda medlemmar som tillsammans eller ihop med andra utomstående begår brotten)

Roger Sundberg: Kort efter det att rapporten publicerats gjorde TV ett inslag om den. Man tog om just den slutsats du refererar till, och konfronterade någon länspolismästare i Skåne med den. Det intressanta var att länspolismästaren (jag har glömt vad han heter) i inslaget sa att polisen aldrig har kallat mc-gängen för brottsorganisationer eller för ”kriminella mc-gäng”.

Det är dock min uppfattning att polisen alltid kallade mc-gängen för kriminella vid denna tid. Det var min förhoppning att de skulle sluta med det, och länspolismästarens sätt att uttrycka sig fyllde mig med vissa förhoppningar. Som vi vet har det inte blivit så – mc-gängen kallas fortfarande kriminella.

OBS: Måste få poängtera att jag inte kan bedöma om mc-gängen i dag fungerar på ett annat sätt än för tio år sedan. Möjligen har dessa utvecklats till brottsorganisationer – jag vet inte. Däremot vet jag att de inte behöver vara brottsorganisationer bara för att polisen har gett mc-gängen etiketten kriminella.

Brå-rapporten MC-brott 1999:6:
http://www.payback.name/wp-content/uploads/mcbrott19996.pdf