Ett antal politiker har idag publicerat ännu en verklighetsfrämmande artikel om polisens förtjänster och framgångar som tyvärr motsägs av verkligheten. Istället för att i sak ännu en gång bemöta faktafel tar vi idag ett nytt grepp och lägger istället fram en debattartikel hur dagens katastrofala polismyndighet kan förbättras i åtta punkter. Man kan ju inte bara klaga om man inte har ett alternativ att lägga fram.

Mer resurser – försämrat resultat!

Trots att svensk polis sedan 2006 fått historiska resursökningar ,räknat både i antalet poliser samt i reda pengar, löser polisen ett allt mindre antal brott! Tillsammans med det faktum, som Kriminoloiprofessorn Leif G W Persson redan vid milleniumskiftet påpekade nämligen, att Svensk polis är den lataste och mest inkompetenta i världen formligen skriker dessa faktum om åtgärder och radikala förändringar som i grunden helt förändrar vårt polisväsende.

I Sverige har under de senaste decennierna verksamheter som tidigare ansetts oberörbara överförts till att huvudsakligen utövas i privat regi. Hit räknar vi posten, apoteket, vård och skola. Vissa verksamheter med framgång och andra till stor förtret för medborgarna. Hur som haver har exemplen visat oss att närmast all form av offentlig verksamhet kan överföras i privat regi om politikerna kan utforma kriterier och korrekta ramar som verksamheten ska förhålla sig inom gällande exempel vinstuttag, bonusar, räntesnurror m.m.

Privatisera polisen!

Det är därför dags att slakta nästa heliga ko – nämligen det Svenska Polisväsendet såsom det ser ut idag! Det finns i princip ingenting som hindrar att polisen skulle kunna drivas i privat regi. Varje hantverkare vet att det går bara att lappa och laga ett visst antal gånger till slut krävs det att man byter hela fundamentet vilket är just vad vi rekommenderar vad gäller polisen. Å det går ju inte heller att vid nybygge återanvända rostiga eller krökta spikar varför vi även förordar att helt ny utrustning anskaffas (läs: byter ut de flesta av dagens polisanställda).

Riksdag och regeringen skall självklart även fortsättningsvis bestämma ramarna inom vilka även en privat poliskår måste verka inom samt verkställa arbetet. Vilka medel som årligen ska tillföras verksamheten och under vilka lagar och förordningar polisverksamheten ska drivas inom. Polisen ska drivas efter krasst företagsekonomiska principer precis på samma sätt som vanliga privata företag bedriver sin verksamhet. Det innebär i korthet att polisen inriktar sitt arbete mot de områden där de flesta brott sker och där polisen därigenom kan göra störst praktisk nytta för att skapa ett tryggt, och i förlängningen, betydligt mer rättssäkert samhälle.

Ja, men säger ni, en privatägd polisstyrka drivs väl inte av företagsekonomiska motiv om inte en ökad effektivitet också genererar ökad vinst och större avkastning? Det är helt riktigt, men här gäller det gäller att tänka utanför ramarna. Regering och riksdag kan enkelt fatta beslut om en grundsumma som årligen tillfaller polisväsendet och därutöver en ram som avser resultatbaserad ersätttning. Ju fler brott som polisen verkligen löser, ju högre ersättning. En modell som faktiskt premierar resultat och ger motivation för att än mer förbättra, rikta och effektivisera verksamheten.

All eventuell vinst inom framtidens polis ska också återinvesteras inom polisväsendet. Utdelning och uttag för ägarna ska ej tillåtas och polisanställda ska uppbära ersättning i enlighet med marknadsmässiga löner. Hur ägandebilden däremot ska se ut lämnar vi till riksdag och regering att överenskomma om. Vi ska ju inte ta allt jobb ifrån dem…

Polisverksamheten ska riktas mot de brottstyper som är vanligast förekommande!

De brottstyper som står för flest antal brott ska också vara mest lönsamt för polisen att lösa och klara upp. Och med att klara upp ett brott avser vi inte som polisen idag gör att registrera brott som uppklarade när de skrivs av vilket ju är rent bedrägeri för att fuska fram att myndigheten är effektivare än den faktiskt är.

I Sverige svarade under 2012 antalet Stöldbrott för 38 %, Brott mot person stod för 18 %, Skadegörelsebrott 11 % och slutligen stod Bedrägeribrott för 9 %. Dessa fyra brottskategorier stod således för 76 %, det vill säga för över 3/4 av det totala antalet anmälda brott i Sverige. Dessa grupper är där en privatägd polistyrka därigenom skulle sätta in de största resurserna. De skulle bli de prioriterade områdena.

Stor frustration inom dagens polis

Polisväsendet kännetecknas idag av ett stort antal frustrerade individer. Frustrationen beror på olika faktorer hos olika personer men har i grunden en sak gemensamt, nämligen det faktum att polisen idag inte fungerar och att polisens uppnådda resultat hela tiden försämras oavsett pengatillflöde och nyanställningar.

De poliser vi väljer att kalla ”de goda” är frustrerade av flera orsaker men många av dessa personer är mer än lovligt missnöjda med att de inte tillåts utöva traditionellt och meningsfullt polisarbete. En stor andel av det gamla gardet, och även ett mindre antal av de som blivit poliser för att de vill göra skillnad och faktiskt lösa brott, anser inte att det utgör meningsfullt polisarbete att spendera hela kvällar på att hänga utanför mc-klubbar för att genomföra systemtiska och olaga id-kontroller, kroppsvisitationer, fordonsgenomgångar och registreringar av  festdeltagare medan exempelvis kvinnor misshandlas och blir våldtagna på andra ställen i kommunen. All heder åt dessa poliser. De är de som kommer att utgöra grunden och nyanställas även i en ny organisation!

Återstarta Polisen och sparka alla!

För att kunna bygga nytt måste man stundom riva allt gammalt för att återuppbygga något bättre. Så långt har det tyvärr gått med svenskt polisväsende att det inte går att bygga något nytt inifrån längre. Hela skalet måste ner för att kunna bygga en ny, verksam och effektiv organisation. Här nedan följer vårt åtgärdsprogram i punktform med förtydliganden.

1. Sparka alla polisanställda

Sparka alla polisanställda. Ett drastiskt förslag men nödvändigt på grund av den felaktiga värdegrund, poliskultur och kåranda som idag frodas och råder inom svensk polis. Ett sådant förslag ska självklart inte genomföras så det äventyrar den polisiära verksamheten, då kriminalitet inte sover. Det måste rimligen ske ett utbyte av dagens poliskår inom låt oss säga en femårsperiod.

2. Universitets/högskoleutbildning

Krav på universitets- och högskoleutbildning för samtliga polisanställda. Polisutbildningen överförs från särskilda polishögskolor till att ske inom universitetsområdet. Kursmaterialet ska fortsättningsvis bygga på material grundat på forskning och fakta ifrån Brottsförebyggande Rådet, kriminologer, forskare m.fl. Polisens egna interna rapporter, och uppsatser som varit en stor del av dagens polisutbildning och som inte baserats vare sig på fakta eller forskning rensas bort från utbildningen. I utbildningen bör ingå juridisk utbildning där stor tyngd läggs på bland annat polislagen, brottsbalk och rättegångsbalk. Vad varje paragraf innebär och hur de ska tolkas då kännedom om sådan lagtiftning är nödvändig för att korrekt kunna utföra all form av polisarbete.

3. Polisens värdegrund

Polisens värdegrund bygger idag på ett politiskt dokument från Rikspolisstyrelsen som är rena farsen. Det är så allmänt hållet att det aldrig kan hoppas förbättra de anställdas moral eller bidra till bättre värderingar inom kåren. En ny policy med konkret uppställda kriterier för hur en polisman ska vara, tänka, iaktta och agera måste tas fram. Detta görs lämpligen av personer helt utanför polisväsendet av individer med etik och juridik  m.fl som specialitet.

4. Lämplighetstest

FBI har speciella lämplighetstest som innehåller exempelvis individuella pyskologiska tester avseende moral och stresstålighet m.m samt intervjuer som kartlägger individens psyke och värdegrund. Sådana lämplighetstest bör varje person som ska genomgå polisutbildning eller nynställas genomgå samt klara med god marginal.

5. Fristående granskningsorgan

Ett fundamentalt fel i dagens system är att polisen granskar och utreder sig själva. Det behöver tillsättas ett oberoende organ med experter på flera områden som sköter granskning och utredning för att få bort både felaktiga element såväl som oönskade beteenden. Exempel på personer som bör ingå i en sådan är kriminologer, straffrättsprofessorer, advokater, etikprofessorer, domare och rättsjurister.

6. Ett oberoende och fristående Kriminaltekniskt laboratorium

Vid en ny- och återstart av ett rättsäkert Svenskt Polisväsende är inte bara ett fristående granksningsorgan av yttersta betydelse. Det är även viktigt och absolut nödvändigt att Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) får en helt självständig och oberoende ställning. Att som idag låta SKL ligga som en del under Rikspolisstyrelsen är självklart helt förkastligt då det kan framkalla berättigat tvivel över olika kriminaltekniska resultat som utgör grundläggande bevis i viktiga brottsmålsutredningar m.m. Det saknas all form av motiv för att lägga ett kriminaltekniskt laboratorium under en myndighet såsom Riksspolistyrelsen som i sig har viktiga intressen att bevaka i olika må och utredningar och därför heller inte ska äga någon som helst möjlighet att utöva olika former av påtryckningar för att få avsett resultat.

7. Ta in fler civilantällda inom polisen

För att skapa en effektiv organisation behöver polisen tänka om. Det krävs personer inom flera områden med expertkunskaper oavsett vilken bakgrund och utbildning personerna har. De behöver med andra ord inte genomgått polisutbildning utan kan istället äga specialist kunskap inom sitt område. Redan idag presterar civilanställda både fler och bättre utredningar än polisanställda. Med andra ord ta in fler civilanställda och låt dessa göra brottsutredningar. Det behövs även fler personer med expertkompetens vad avser såväl ekonomisk redovisning och styrning samt it-kunskap. Det behövs kriminologer som pekar ut mot vilka områden polisen ska rikta sitt huvudsakliga arbete. Jurister som framöver tar fram riktlinjer för hur polisen ska arbeta under lagen med fullt lagstöd istället för som idag utanför lagen. Alla olika anmälningar och utredningar gällande polisiär verksamhet utanför lagen kostar enorma summor och förbrukar oerhört många arbetstimmar som istället skulle kunna använts i en brottsbekämpande verksamhet.

8. Regleringsbrev

Idag utfärdas polisens regleringsbrev av justitiedepartementet. I framtiden ser vi att ansvaret för att utfärda polismyndighetens regleringsbrev överförs till, den på forskning och fakta byggda, statliga institutionen Brottsförebyggande Rådet. Brottsförebyggande rådet forskar kring brottstypers omfattning och inriktning m.m och sammanställer landets brottsstatistik varför det är naturligt att den institution som äger den största samlade kunskapen också utfärdar regleringsbrevet som ska rikta polisens arbete mot adekvata brottstyper och ställa upp mål och handlingsplaner för varje års polisverksamhet.

Länk till Brottsförebyggande Rådets statistik över anmälda brott:
http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800051054/Sammanfattning_anmalda_prel_helar_2012.pdf