Bakgrund

Då det i Sverige varit närmast omöjligt att som bikers och bikerklubbar få rätt mot media via allmänhetens pressombudsman (PO) och/eller Pressens Opinionsnämnd (PON) är det av stort intresse även att se vad oskyldighetspresumtionen kan medföra för bikers.

OM Media och Oskuldspresumtionen

Vi citerar direkt ur Karol Nowaks bok Oskyldighetspresumtionen.

Sidan 303: Spekulation kring en persons eventuella skuld kan innebära att den utpekade kommer att betraktas som skyldig i allmänhetens ögon. Ett sådant utpekande torde vara svårt att rentvå sig ifrån, även om den utpekade sedermera entydigt frikänns av en domstol.

Tidningsägare och bildpublicering – News Verlags Gmbh & CoKG mot Österrike, dom 2000-01-11

Ett ärende av speciellt intresse på grund likheten med tidningarnas publicering kring bikers för några år sedan handlar om publicering kring ett fall med Nationalsocialist som anklagades för grova brott. I samband med gripandet publicerade en tidning ett extranummer samt en artikel om den misstänkta brottsverksamheten, högerextrem verksamhet i allmänhet samt om aktuell personen i synnerhet. Personen beskrevs också som patologiskt ambitiös, som en av de brutalaste nynazisterna m.m.

Personen stämde tidningen för att förhindra bildpublicering. Appellationsdomstolen förbjöd fotografier av på personen i samband med rättegången under motivet att lagens främsta syfte var att skydda enskilda mot att fotografier användes i nedsättande sammanhang och att även misstänkta hade legitimt skäl att inte bli utpekad i text och bild. Högsta Domstolen fastställde domen och fann att det inte fanns något offentligt intresse av att publicera fotografier i sammanhanget.

Utefter att personen gjort ett alternativyrkande att tidningen skulle förbjudas att publicera foton i samband med misstänkliggörande uttalanden fann Handelsdomstolen att fotona inte bara utgjort en grov kränkning utan även utgjort ett allvarligt brott mot oskyldighetspresumtionen. Högsta Domstolen fastställde därefter domen och konstaterade att yttrandefriheten enligt Europakonventionens artikel 10 inte kränkts eftersom bolaget endast förbjudits att publicera foton och inte att rapportera från rättegången. Tidningen överklagade domarna till Europadomstolen och hävdade bland annat att det förelåg ett allmänintresse av rapportering kring nynazistisk verksamhet.

Sidan 319: Europadomstolen konstaterade att det av de nationella domarna framgick att publiceringsförbudet varit avsett att skydda personen mot förtal och förolämpningar samt mot överträdelse av oskyldighetspresumtionen. Följaktligen hade domarna varit avsedda att skydda ”annans goda namn” och för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet. Inskränkningen hade därför haft ett legitimt syfte i enlighet med kraven i artikel 10 (2), omkring yttrandefriheten.

Sidan 320: Europadomstolen fann att pressen i sin rapportering hade att hålla sig inom vissa gränser, i synnerhet vad gällde respekten för enskildas privatliv och rykte och för rättskipningen (the proper adminístration of justice).

Sidan 320: Rapporteringen får inte innefatta uttalanden som riskerar att undergräva en persons rätt till en rättvis rättegång eller allmänhetens förtroende för domstolarna. Det spelar i sammanhanget ingen roll om avsikten varit att påverka domstolen eller inte. Europadom-stolen ansåg också att det faktum att B har en rätt enligt Europakonventionen att betraktas som oskyldig intill dess motsatsen bevisats måste vägas in i avgörandet.

Europadomstolen vidgick att det kan finnas goda skäl för att enbart förbjuda publiceringen av fotografier. Det är till exempel tänkbart att publiceringen av foton, även med en korrekt bildtext, kan innebära en kränkning av en persons rättigheter.

Sidan 322: Ett reportage som äventyrar rätten till en rättvis rättegång eller som kan under-gräva förtroendet för domstolarna, utan att för den skull varit avsikten, är därmed inte förenlig med Europakonventionen.

Sidan 323: Pressen skall i sin rapportering respektera enskildas privatliv och rykte och visa respekt för domstolarna… avsikten med rapporteringarna saknar betydelse i sammanhanget. Det innebär att det är endast är effekterna, de potentiella såväl som faktiska som skall granskas vid bedömningen av rapporteringen.

Sidan 324: privatpersoners skydd är kraftfullare än för offentliga personer. Vidare är det av betydelse huruvida de utpekade kan identifieras av reportagen och om rapporteringen varit ärekränkande. Även anklagelsernas natur är av betydelse. Således skall anklagelser som rör brott av en relativt allvarlig natur kunna medföra att högre krav ställs på rapporteringen och att därmed möjligheterna för inskränkningar i yttrandefriheten är större än annars..

Oskyldighetspresumtionen är en grund för att en inskränkning skall kunna göras, men det krävs dessutom att rekvisiten i artikel 10 (2) är uppfyllda för att en inskränkning skall kunna ske. Inskränkningen måste dessutom ha kunnat gå att förutse för de inblandade.

Europakonventionen artikel 10 (2) uttalar: 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.