2010 års penningtvättsutredning har under dagen överlämnat betänkandet Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud, SOU 2012:12, till justitieminister Beatrice Ask. Särskild utredare har varit Petter Asp som är professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

Utredningens förslag i korthet

Utredningen föreslår bland annat att bestämmelserna om straff för penningtvätt bryts ut ur brottsbalken och placeras i en egen lag, lagen om penningtvättsbrott. Utredningen lägger också fram förslag till lagändringar för att underlätta för åklagare att bevisa att pengar eller annan egendom har ett brottsligt ursprung:

Enligt förslaget ska en handling vara straffbar som penningtvättsbrott, om den innebär att någon överlåter, förvärvar, omsätter, överför eller vidtar annan sådan åtgärd med pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet, under förutsättning att gärningen syftar till att antingen dölja egendomens ursprung eller att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde.

Detsamma ska gälla den som tillhandahåller, förvärvar eller upprättar en handling som kan ge en skenbar förklaring till innehavet av pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet, den som deltar i transaktioner som utförs för skens skull, den som uppträder som bulvan eller som vidtar annan sådan åtgärd, om åtgärden har det angivna syftet.

Utredningen föreslår vidare att det straffbara området för penningtvätt utvidgas på så sätt att det under vissa omständigheter ska vara möjligt att döma till ansvar för penningtvättsbrott trots att inte förbrottet är styrkt. Det gäller till exempel när någon i näringsverksamhet medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte.

För att förbättra möjligheterna att komma åt brottsvinster och egendom avsedd för finansiering av terrorism föreslår utredningen att det införs en möjlighet att under vissa förutsättningar och under en tid av högst två arbetsdagar belägga egendom med ett förbud att disponera den, så kallat dispositionsförbud. Förbudet är avsett att användas i tiden innan det finns tillräckliga skäl att besluta om sådana tvångsåtgärder som normalt förekommer under en förundersökning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. 

Föreslagna paragrafer avseende Förverkande

Förslagen rörande förverkande återfinns i betänkandet från sidan 468 och framåt. Här nedan citeras den mest övergripande, förslagna paragraflydelsen rörande förverkan:

10 § Om det inte är uppenbart oskäligt, ska följande egendom förklaras
förverkad:
1. pengar eller annan egendom som varit föremål för brott enligt 3–5, 7
eller 8 § första stycket eller andra stycket 2 eller 3 eller värdet av sådan
egendom,
2. utbyte av brott enligt denna lag, och
3. vad någon tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett
brott enligt denna lag, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör
brott enligt denna lag.

Egendom som avses i första stycket 1 eller en särskild rätt till egendomen får inte förklaras förverkad, om egendomen efter brottet förvärvats av någon som inte haft vetskap om eller skälig anledning att anta att egendomen hade samband med brottet.

Länk till betänkandet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/82/86/e4194c3b.pdf