Payback Sverige har drivit de åtta västförbudsfallen i svenskt domstolsväsen och vunnit samtliga fall varav två i landets högsta rättsinstans, Högsta Förvaltningsdomstolen, vilket medfört att domsluten är prejudicerande med full rättsverkan över hela landet.
Inför behandlingen i Konstitutionsutskottet och i riksdagen har Payback Sverige skickat såväl information om de tidigare domsluten i ärendet som resultatet av Namninsamlingen mot västförbud i offentlig lokal och restaurang/pub till såväl Konstitutionsutskottet som riksdagspartierna. Skrivelsen har som tidigare redovisats både upplästs och delgivits Konstitutionsutskottets ledamöter som därefter fattat beslut direkt utefter skrivelsens innehåll.
Stöd Payback Sverige – Payback Sverige stödjer dig!
Om Konstitutionsutskottets ställningstagande
Konstitutionsutskottet (KU) har nu behandlat den riksdagsmotion som önskade ett förbud mot västar och kläder i privat såväl som offentlig miljö och redovisade idag sitt betänkande (rekommendation) inför den kommande riksdagsomröstningen den 12 april. (Observera det ändrade datumet för omröstningen)
Konstitutionsutskottet avvisar enhälligt och i sin helhet motionsförslaget utan reservationer vilket innebär att samtliga riksdagspartier ställer sig bakom avvisandet. Ett faktum som i sin tur alltid brukar medföra att partierna röstar i enhetlighet med det KU:s ställningstagande vid riksdagsomröstningen.
Konstitutionsutskottets betänkande
Västförbud
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om möjligheten att besluta om förbud mot att bära kläder som visar tillhörighet till grupper som kan uppfattas som kriminella.
Motionen
I motion 2011/12:K358 begär Sven-Erik Bucht m.fl. (S) att det bör införas en möjlighet att besluta om förbud mot kläder som visar tillhörighet till ett gäng eller en grupp som kan uppfattas som kriminell. Motionärerna anför att ett antal kommuner har planerat att införa ett s.k. västförbud i offentliga lokaler. Kommuner har även i sina alkoholpolitiska program rekommenderat restaurangägare att inte släppa in personer med kläder som visar tillhörighet till ett gäng eller en grupp som kan uppfattas som kriminell. Frågan har prövats i ett antal rättsinstanser, och det har fastställts av domstol att ett förbud mot västar strider mot yttrandefriheten.
Gällande ordning
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att bl.a. yttrandefriheten får begränsas genom lag. I 2 kap. 21 § anges att begränsningar endast får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller gå så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Domar
Kommunfullmäktige i Luleå kommun beslutade i februari 2010 att komplettera sin handlingsplan mot den organiserade brottsligheten med bl.a. att det i kommunens lokaler inte var tillåtet att bära kläder som visade tillhörighet till något gäng eller någon gruppering som kunde kopplas till kriminell verksamhet. Gäster skulle aldrig få avvisas på sådana grunder eller under sådana omständigheter att det kan utgöra diskriminering enligt diskrimineringslagstiftningen.
Kommunens beslut överklagades enligt bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) om laglighetsprövning.
Förvaltningsrätten i Luleå (mål nr 773-10) anförde i sin dom att den inte kunde finna annat än att den grundlagsfästa yttrandefriheten omfattar rätten att ge till känna sin åsikt genom att bära kläder som visar gäng- eller grupptillhörighet. Enbart det förhållandet att kläderna visar att bäraren tillhör en gruppering som kan uppfattas som kriminell eller är kopplad till kriminell verksamhet kunde inte innebära att åsiktsyttringen föll utanför ramen för den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Yttrandefriheten kunde endast begränsas med stöd av lag, och det hade inte framkommit att kommunens beslut hade fattats med stöd av någon sådan lag. Förvaltningsrätten upphävde kommunens beslut.
Förvaltningsrättens dom överklagades till Kammarrätten i Sundsvall, som gjorde en likartad bedömning som förvaltningsrätten (mål 1129-10). Därefter meddelade inte Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd när målet överklagades dit (mål 2296-11).
I ett annat fall hade Eskilstuna kommun beslutat om alkoholpolitiska riktlinjer som innebar att det på restauranger i kommunen inte skulle vara tillåtet att bära kläder som visade tillhörighet till något gäng eller någon gruppering som kunde uppfattas som kriminell. Förvaltningsrätten i Linköping (mål 1359-10) gjorde en likartad bedömning som Förvaltningsrätten i Luleå och upphävde kommunens beslut. Beslutet överklagades, och varken Kammarrätten i Jönköping (mål 866-10) eller Högsta förvaltningsdomstolen (mål 5969-10) meddelade prövningstillstånd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att förorda ett förbud mot att bära viss klädsel som kan visa tillhörighet till grupper som kan uppfattas som kriminella, och avstyrker motion 2011/12:K358.
Konstitutionsutskottets betänkande – Om västförbud sidan 40–
