Bikerkulturen har under 20 års tid utsatts för exempellösa och systematiska övergrepp från i första hand polismyndigheternas sida. En alltmer upptrappad förföljelsekampanj riktad mot bikers såväl som bikerklubbarna har under hela perioden accelererat i styrka och antal, för att nu nått en nivå som är fullständigt oacceptabel.

Exempelvis har Payback i Sverige fört en framgångsrik rättslig kamp mot kommunala kläd- och västförbud inom såväl krogmiljö och kommunala lokaler som ägs eller hyrs ut av en kommun. Åtta olika domslut har samstämmigt förklarat att mc-klubbarnas emblem är fortsatt skyddade utefter en prejudicerande dom i Högsta Domstolen samt att alla former av dylika förbud strider mot yttrandefriheten och därför är olagliga!

Under våren och sommaren har landets polismyndigheter valt att genom direkt obskyra metoder försöka kringgå såväl grundlagen som domstolarnas utslag och med hjälp av hot om indragna serveringstillstånd för krogar och skyhöga bevakningskostnader för arrangemangsarrangörer framtvingat kläd- och/eller västförbud på de enskilda krogarna eller på festivaler och andra arrangemang såsom nöjesställen, marknadsförsäljning, motorevenemang, mässor, kampsportsgalor, musikevenemang samt till och med på motorsportsevenemang.

Att så verkligen är fallet har krogägare i Luleå och Sandviken vittnat om liksom festivalarrangörer i Överkalix och Övertorneå. När polismyndigheterna på detta lagvidriga sätt kringgår lagen och påverkar aktörer att på lägre nivå införa identiska förbud som redan avvisats av landets högsta domstolar samtidigt som landets politiker inte förmår eller vågar ta en polismakt som löper amok under upptuktning äger bkerkulturen inga valmöjligheter. Vi måste tillsammans med våra nordiska broderorganisationer ta förföljelserna till Europadomstolen för att få fastslagit att alla åtgärder som riktats mot bikerkulturen i Norden är lagstridiga och saknar all form av stöd eller bemyndigande i lag!

Payback har prövat Sveriges upprätthållande av grundlagen genom att såsom ombud för en mc-klubb göra en anmälan då klubbmedlemmarna förvägrades närvara på två olika krogar uteslutande på grund av västbärande. Kammaråklagare Jan-Eric Nyman prövade saken och kunde inte finna annat än att beteendet att neka personerna bära väst förvisso bröt mot yttrandefriheten men då grundlagsbrott inte var förbundet med några straffpåföljder kunde han inte heller väcka åtal för den lagstridiga åtgärden. Således ett solklart lagbrott som dock saknar konsekvens medelst sedvanlig straffpåföljd.

Den paradoxala konsekvensen med ärendet visade på att den enda möjligheten bikerkulturen har att uppnå likställda fri- och rättigheter är att föra lagbrottet till Europadomstolen då vi genom att inte kunna få lagbrottet fastställt i Sverige har uttömt de nationella rättsmedlen vilket är villkoret för att prövning skall kunna erhållas i Europadomstolen enligt konventionsartikel 35.

Polisen trakasserar och kränker systematiskt bikerkulturens lagstadgade fri- och rättigheter

Ett annat exempel som vi vid detta tillfälle vill belysa är hur polisen på ett såväl utstuderat som illvilligt sätt kringgår polislagens syfte, skrivningar och intentioner. Vi tar som exempel de nyligen genomförda masskontrollerna i samband med en mc-fest i Svenljunga. Polisen genomförde systematiskt kontroller av närmast samtliga 300 arrangemangsdeltagare. De utsatte varje enskild person för nykterhetskontroll, körkortskontroll, tog foton på körkort, person, ryggmärken, synliga tatueringar samt utsatte deltagarna för kroppsvisitering samt frågade ut varje person angående olika märken på västar eller hjälmars betydelse.

Vid ett sådant scenario är det inte längre fråga om kontroller. Det är en fråga om åsiktsregistrering och en integritetskränkning som vare sig media eller allmänheten äger någon som helst kännedom om. Och, detta är ingen isolerad händelse. Det sker varje helg runt om i landet vid de flesta klubbars fester eller arrangemang vilket är ett fullständigt oacceptabelt förhållande som inte längre vare sig kommer att accepteras eller tolereras! Det är stopp och belägg – här och nu!

Polisen har igenom Polislagen stöd för att på personnivå genomföra olika åtgärder vid en dylik sammankomst. De har laglig befogenhet för att exempelvis fotografera och kontrollera körkort och nykterhet på individbasis samt för att genomföra husrannsakan i fordon samt kroppsvisitation under förutsättning att konkret misstanke föreligger i det enskilda fallet om vapeninnehav eller efter anhållan, häktning eller utredning av brott varpå fängelse kan följa (Rättegångsbalken 28:14).

Genomför däremot polisen, som i fallet med Svenljungakontrollerna systematiskt olika former av kontrollåtgärder mot ett helt kollektiv är det i varje enskilt fall en fråga om ofredande och trakassering som saknar lagstöd och därmed är olagliga!

Så utnyttjar således polisen ett visst minimalt lagstöd för att på bred front trakassera, åsiktsregistrera och kränka en rad mänskliga fri- och rättigheter för bikerkulturens medlemmar. Och, detta förfarande är bara ytterligare ett i mängden av lagstridiga beteenden från polismyndighetens sida som bikerkulturen inte längre kommer att finna sig i. Vi kommer att bekämpa varenda övergrepp med alla rättsliga och lagliga medel som existerar framöver och vi startar med att föra alla övergreppen i ett samlat ärende till Europadomstolen.

Europakonventionsbrott

De nordiska länderna har två lagar med överordnad ställning. Lagar som står över exempelvis polislagen. De är de nationella grundlagarna, i Sverige benämnd regeringsformen, samt Europakonventionen. I detta ärende är det Europakonventionen som kommer att vara central.

Europakonventionen är en mycket tydligt skriven lag som sällan används och anförs till i nationella rättsförhandlingar. Icke desto mindre är den i Sverige antagen såsom en del av Svensk lag sedan 1995. Bikerkulturen ämnar nu ändra på detta förfarande och ämnar fortsättningsvis i sin kamp för att återupprätta bikerkulturens rykte och återta kulturens förlorade mänskliga rättigheter i huvudsak använda sig av Europakonventionen.

Europakonventionen är mycket specifik till sin utformning. Det är en lag som i varje enskilt fall kräver stöd, inte i de nationella lagarna, utan i Europakonventionens egna skrivningar och artiklar. Europakonventionen kräver således ett så kallat positivt lagstöd!

Detta faktum framgår med högsta tydlighet i artikel 17 och 18 som har följande lydelser. Artikel 17: Ingenting i denna konvention får tolkas så att det medför en rätt för någon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskränka dem i större utsträckning än vad som medgetts där. I artikel 18 står det vidare skrivet: De inskränkningar som medgetts enligt denna konvention beträffande de där upptagna fri- och rättigheterna får inte tillämpas annat än i de syften för vilka de medgetts.

Artikel 17 och 18 ger således de enskilda staterna klara direktiv att de ej äger rätt att utföra handling eller bedriva verksamheter som utplånar eller inskränker de konventionsstadgade fri- och rättigheterna såsom exempelvis yttrandefriheten och föreningsfriheten i annan utsträckning än vad Europakonventionen direkt medger. Inte heller äger en stat rätt att tillämpa inskränkningar på ett sätt som inte uttryckligen medgivits i Europakonventionens artiklar.

Ser vi då på de olika åtgärder som riktas mot bikerkulturen exempelvis masskontroller av personer, dagliga kontroller av personer, utestängande av föreningsfriheten skyddade bikerklubbar från arrangemang och för att inte säga polismyndigheternas vedertagna taktik att störa och förstöra för klubbar såväl som enskilda klubbmedlemmar är det väldigt enkelt att räkna ut att alla sådana åtgärder saknar all form av uttryckt stöd i Europakonventionen och därmed utgör just otillåtna inskränkningar och begränsningar av de i Europakonventionen skyddade mänskliga rättigheterna!

Brott mot de högsta nationella lagarna är inte straffbart!??

Grundlagarna räknas i varje land som den högsta, viktigaste och mest grundläggande och övergripande lagen. I vår kamp för bikerkulturens rättigheter har vi stött på en rättslig paradox som samtidigt ger oss en inträdesbiljett till Europadomstolen. Nämligen det faktum att brott mot grundlagen inte kan bestraffas. Det kan tyckas som en självklarhet att bryter en person mot landets högsta lag så skulle han bestraffas i enlighet med brottets art och få utmätt ett mycket kännbart straff. Men så är inte fallet. Grundlagsbrott är ett brott. Ett brott som inte kan bestraffas vilket är ett faktum som knappast någon utanför den juridiska sektorn är medveten om. Men likväl är det så för det saknas helt straffsanktioner i samband med grundlagsbrott.

I Europakonventions artikel 35 står det skrivet: Ett mål får anhängiggöras hos domstolen först när alla nationella rättsmedel har uttömts. I teorin innebär det att varje fall av rättsövergrepp skall föras till varje lands högsta nationella rättinstans först för prövning. Vid en rättslig förlust kan därefter den klagande föra målet vidare till Europadomstolen.

Men, eftersom grundlagsbrott otvetydigt utgör ett lagbrott men likväl inte renderar straff eller kan väckas åtal för är villkoren i artikel 35 uppfyllda. För taget tillsammans med det faktum att Europakonventionen i artikel 6, om varje persons rätt till en rättvis rättegång, är villkoren för prövning av ärendet i Europadomstolen uppfyllda. De nationella rättsmedlen är uttömda då ett brott mot grundlagen eller europakonventionen inte kan prövas rättsligt nationellt men likväl utgör otillåtna begränsningar och inskränkningar av lagstadgade fri- och rättigheter. Därvid är vår bedömning att Europadomstolen har fått ett nytt sorts fall på halsen som kommer att medföra ett framtida prejudikat vad avser vilka fall som kan komma att prövas inom Europadomstolens ramar.

Målsättning och syfte med prövningen i Europadomstolsärendet

Det självklara syftet med ärendet i Europadomstolen är att få prövat lagligheten för varje enskilt övergrepp som bikerkulturen och dess medlemmar utsätts för. Listan är både lång i antal och vid i omfånget och avser en lång rad av former av övergrepp gentemot bikerkulturen i norden.

Artiklar i Europakonventionen som anmälan kommer att avse

De artiklar som redovisas nedan är de artiklar som i nuläget är aktuella att anföra att Svenska staten indirekt förgripit sig emot genom att ge polisen närmast fria händer att hantera bikerkulturens medlemmar.

– Artikel 1 – Skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna
– Artikel 3 – Förbud mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
– Artikel 6 – Rätt till en rättvis rättegång (Oskuldspresumtion)
– Artikel 8 – Rätt till skydd för privat- och familjeliv
– Artikel 10 – Yttrandefrihet och åsiktsfrihet
– Artikel 11 – Frihet att delta i sammankomster och föreningsfrihet
– Artikel 13 – Rätt till ett effektivt rättsmedel
– Artikel 17 – Förbud mot missbruk av rättigheter i större utsträckning än vad som medgetts i Europakonventionen.
– Artikel 18 – Begränsning av användningen av inskränkningar i rättigheter

Artiklarna i anmälan kan komma att utökas under arbetets gång vilket i så fall kommer att redovisas i samband med inlämnandet av anmälan till Europadomstolen.

Payback Norden stämmer de nordiska staterna på 100 miljoner kronor!

Payback Norden stämmer de nordiska staterna på tillsammans 100 miljoner kronor, i enlighet med artikel 41 i Europakonventionen, att utbetalas vid seger i Europadomstolen. Summan är bestämd utefter principen att det skall kosta att systematiskt kränka gruppers, subkulturers såväl som enskilda människors rättigheter oavsett tillhörighet. Såväl de nationella grundlagarna som Europakonventionen stadgar människors lika rättigheter, rätt till föreningstillhörighet, yttrandefrihet, oskuldspresumtion med mera. Fri- och rättigheter som fullständigt utraderats samt för länge sedan upphört att fungera för en hel subkulturs medlemmar. Bikers är idag på förhand dömda såsom kriminella i allmänhetens ögon enbart och uteslutande på grund av en föreningstillhörighet.

Varje summa som skulle kunna utkrävas i skadestånd skulle därför vara otillräcklig för de övergrepp som en hel kultur, som i Norden tillsammans räknar över 10 000 personer inklusive anhöriga, åsamkats under 20 år av omänsklig förföljelse. Det är en form av stigmatisering och demonisering vars skada aldrig kan uppskattas i reda pengar och skulle bikerkulturen bemöda sig om att
försöka sätta ett pris på skadan skulle ändå inget land vara kapabelt att betala summan. Så stor är skadan. Därför är summan, trots sin storlek, att betrakta som en närmast symbolisk summa för att i någon mån kompensera och för att få fastställt allvaret i de sammanlagda övergreppen gentemot gentemot bikerkulturen i norden!

Ärendegång

Efter presskonferensen med förannonsering och presentation av det kommande ärendet går vi nu vidare med att färdigställa anmälan till Europadomstolen. Payback Norges advokat John Christian Elden sammanställer anmälningarna som kommit in från den norska och danska bikerkulturen och Anders Lindstrand i samarbete med Payback Sverige kommer att sammanställa de anmälningar som inkommit från den svenska och finska bikerkulturen. Varje enskild övergreppsform kommer att dokumenteras, kommenteras och därefter specificeras utefter vilka artiklar inom Europakonventionen de respektive övergreppen strider emot. Slutligen kommer den övergripande anmälan att författas i samförstånd mellan de involverade advokaterna.

Arbetet har som målsättning att vara färdigställt till den15 november varefter anmälan och all dokumentation kommer att översändas till Europadomstolen i Strasbourg för behandling.

Payback Norden