Artikeln har tidigare publicerats på Payback men då det var så tidigt som i maj 2009 så har många som idag läser Payback inte tidigare stiftat bekantskap med artikeln varför den kan vara av intresse att återigen publicera. Den är lång men läsvärd:
Polis och politiker har de senaste åren börjat tala alltmer i termer av systemhotande brottslighet när det avser mc-klubbar. Förutom det faktum att mc-klubbar inte utgör några brottsliga organisationer (vilket jag bemöter på många andra platser i boken) reser detta uttryck snarast nya frågor.
Låt oss börja med en historisk tillbakablick och jämförelse mellan USA, Tyskland, England, Danmark och Sverige. Tre av de fyra stora mc-klubbarna har länge samexisterat, sida vid sida i dessa länder. I USA etablerades Bandidos sist, 1966. I Tyskland har Hells Angels funnits sedan 1973, i England från 1969 samt i Danmark sedan årsskiftet 1980/81. I Sverige blev Dirty Dräggels upptagen i Hells Angels 1993, Bandidos etablerades 1995 och Outlaws MC under 2001.
Inte i något annat land har mc-klubbarnas närvaro haft någon som helst inverkan på det omgivande samhället, dess struktur eller system, trots att de varit verksamma en betydligt längre tid än i Sverige. Skulle då arton års närvaro i Sverige inneburit något så mycket mer, farligare eller annorlunda? Självfallet inte. Klubbarna har exakt samma organisation finansiering, interna regler och verksamhet var än de verkar och finns!
Vad är då den stora skillnaden gentemot Sverige? Då vi således fastslagit att mc-klubbarna är identiska måste skillnaden istället stå att söka dels ibland de som satts att upprätthålla lag och ordning i landet Sverige samt dels inom själva det samhälle och system bikerklubbarna är verksamma i.
Vi börjar med att granska samhället Sverige. Då mc-klubbarna vare sig inneburit några förändringar eller utgjort något hot emot själva samhällsstrukturen, i länder de varit aktiva betydligt längre tid än i Sverige måste Sverige därför förutsättas vara ett särdeles instabilt land. Ett samhälle byggt på så ytterst svag grund att minsta lilla vindpust riskerar att rasera hela bygget. Vidare, ett samhälle bestående av institutioner och myndigheter, som överhuvudtaget inte förmår vare sig hantera eller åtgärda några som helst inre, interna krissituationer och än mindre förhindra deras uppkomst. Vi måste vidare ha särskilt usla politiker, fullständigt oförmögna till både beslut och handling. Slutligen måste vi sakna all form av planering och strategi mot terrorism, fientliga angrepp från främmande makt och vilda samhällsfarliga strejker m.m. Detta om vi påstår att cirka 400 individer, från tre olika mc-klubbar tillsammans, så enkelt kan sätta allt som byggts upp under hundratals år i gungning. Har vi verkligen så värdelösa politiker och en så tand- och menlös militärmakt att landet så enkelt kan tvingas på knä, kapitulera och ge upp för en numerärt totalt underlägsen fiende? Varför riktas i så fall inte kritiken mot politiker, krisberedskapsmyndigheten och försvaret istället? Varför föreslås inte konkreta åtgärder i avsikt att uppnå en bättre rekrytering av dugliga, kompetenta politiker? Varför skrotas inte försvaret med omedelbar verkan om det inte ens förmår stå emot en invasionsarmé på 400 angripare? Skall då gemene man ligga sömnlös och darrande i sin säng, fruktande kommande invasioner från Liechtenstein, San Marino eller Ålands skräckinjagande arméer? Ty detta är vad ni säger om ni påstår att cirka 400 bikers hotar hela systemet och samhällsbygget!
Den andra skillnaden, mellan Sverige och de övriga uppräknade länderna, måste ligga hos dem som är anställda och utbildade att utöva tillsynen över brottsligheten i landet, det vill säga polisen. Denna måste ju då vara så mycket sämre på att utföra sitt jobb i Sverige än i motsvarande länder då de här dels anser sig hotade, och vad värre är, dels inte ens anser sig förmögna eller kapabla att kunna bemöta detta hot. Förvisso, uttalade ju Kriminologen Leif G W Persson för några år sedan att Sverige hade världens lataste och mest inkompetenta poliskår i världen, men likväl. Över 20 000 poliser med tillgång till den mest avancerade teknisk utrustning för övervaknings- och kontrolländamål som existerar, borde kunna hantera 400 individer. Eller, vad tycker ni? kära läsare.
Nej, alltihop handlar, som ni säkert förstår, om helt andra saker. Med ren skrämselpropaganda torgför och lanserar polisen målmedvetet och ständigt nya trendriktiga hotbilder för allmänhet och politiker. Bikers har därvidlag utmålats som en svårt kriminell vettvilling som till och med hotar själva samhället och dess grundvalar. Men det är en saga. Det är en illusion. En liten vit kanin som polisen desperat försöker ljuga fram ur trollerihatten. En specialdesignad vision av bikern, en ”Imaginary Criminal”, som polisen nogsamt byggt och tillägnat egenskaper och handlingar de aldrig ägt eller utfört, i den enda och exklusiva avsikten att ställa i egen tjänst och utnyttja produktivt för att generera fler poliser och större ekonomiska resurser, åt en lika delar lögnfull och inkompetent poliskår.
Jag ber er bara, innan vi går vidare, att noggrant beakta frågan: Är det verkligen rimligt att desamma mc-klubbar i Sverige kan vara systemhotande och samhällsomstörtande när de förekommit så mycket längre i andra länder och där likväl vare sig orsakat någon form av samhällssammanbrott eller systemkollaps?
Det finns emellertid en helt annan aspekt, att väga in vid en bedömning om mc-gängen utgör ett systemhot. Nämligen, den moral och hederslära den moderna bikern bekänner sig till och det exempel de därigenom sätter gentemot andra. Kan du kanske lite hastigt skissa upp denna moral och ideologi för en lekman? Bikerns hederskodex är icke förhandlingsbar. Den är kompromisslös och tillåter inga former av avsteg. Det mest centrala är att du alltid hjälper, stöttar och ställer upp för dina nära och kära. Ty detta är en värld som genomsyras och regeras av total lojalitet och solidaritet samt obrottsligt brödraskap: Du gör rätt för dig – Betalar dina skulder, håller dina löften och gör allt du åtagit dig att göra. Du skyddar och försvarar, med våld om så fodras, dina ”bröder” såväl som släkt och vänner. Du tar avstånd från rattfylleri, våld mot kvinnor och barn samt givetvis sexuella övergrepp!
Samhället härbärgar idag ett allt större antal människor som aldrig lyckats vinna inträde på arbetsmarknaden, som saknar fäste i tillvaron och vare sig äger eller ser några som helst realistiska möjligheter att skapa sig ett hem eller ens en reell framtid. Och i detta Sverige, som endera tycks givit upp eller helt enkelt saknar all förmåga att förse sina medborgare med ens de mest basala livsförnödenheterna (såsom jobb, bostad och framtidstro) formar mc-klubbarna ett handfast och konkret alternativ. Ett hem, ett liv, en mening och en funktion till envar som är beredd att kämpa för att anamma kulturens specifika krav och moral.
Och här blir plötsligt allting väldigt tydligt och uppenbart. I det skilda synsättet, moralen och omsorgen om de sina ligger också förklaringen till den alltmer uppskruvade konflikten mellan samhället och bikerkulturen. Ett samhälle som visar alla tecken på att vara stadd i en ständigt eskalerande norm- och moralupplösning, och som vare sig tycks behöva eller bry sig vidare om sina ”barns” välfärd ställs här mot bikerns stränga moral- och hederslära samt mot mc-klubbarnas förmåga till allomfamnade omsorg och assimilering av aldrig så dysfunktionella och funktionslösa individer. Och häri, och enbart häri, vilar också svaret på varför allt fler människor söker sig till bikerkulturen och på varför mc-klubbarna, även för överskådlig tid framöver, kommer att fortsätta sin expansion!!
Så är bikers också systemhotande. Genom det exempel, de med sin blotta existens, natur och moral sätter och genom risken att de medvetandegör och väcker människor till eftertanke utgör de ett rent livsfarligt exempel. Därför, måste bikern simuleras farlig och samhällsomstörtande. Utmålas som en patologisk, frontallobsskadad förbrytare så att ingen frestas följa hans exempel. Så är alltså inte själva bikern men väl den stränga moral- och hederslära han representerar det absolut farligaste hotet mot samhället av idag. Farligare än någonsin Bader-Meinhof, IRA, ETA, al-quaida eller liknande terroristgrupper. Ty de kunde och kan bekämpas med vapen, militär och polis. Men hur skingrar och betvingar du en oförsonlig och kompromisslös moral och hederslära? Hur bekämpar du en tanke, en idé? Det kan du inte! Det gör du inte! Du kan bara fortsätta att smutskasta, isolera och utestänga bikerkulturen, och dess företrädare, så att farsoten inte sprids. Så att folket inte smittas och börjar tänka, vinner insikt och tar medvetande.
Så systemhot? Javisst, såsom gott exempel och som ett alltför synligt, outsagt löfte om att det finns ett större och annorlunda liv. Ett bättre alternativ! Men systemhotande brottslighet? Aldrig!
