Vad ska man vara ansvarig utgivare för en bikernättidning för om man inte med långa mellanrum kan ta sig friheten att skriva en ledarkrönika bestående av en personlig betraktelse? Så, idag är det just det jag gör. Klaga gärna men tro inte det hjälper.

”Den gamle” fyller 55 år!

Personligen har jag aldrig haft några problem med att åldras. Inga tretti-, fyrti- eller femtioårskriser. Var tid har sin charm och man är inte äldre än man gör, sig har alltid varit min paroll och mitt motta. Livet är dessutom för värdefullt för att lägga tid på saker man inte kan förändra. Acceptera och gå vidare.

De sista åren har jag från en hel del personer dock mötts med vänliga hälsningar och tilltal som i början gjorde mig en aning konfunderad. Bikers som är äldre än mig själv och som varit med länge i gamet har hälsat eller tilltalat mig som ”Den gamle”. Vadå, har jag tänkt? Ni är ju fan äldre än jag är.

Till slut gick det dock upp en talgdank även för mitt gamla trögkickstartade sinne. Det handlar inte om ålder utan om att jag faktiskt varit med så länge inom kulturen att jag tydligen ansetts förtjäna epitetet ”Den gamle”. Det var frågan om en sorts hedersbetygelse, en verbal veteranutmärkelse, bikers emellan och inte något negativt uttryck.

Å det klart första hojen införskaffades -73 och två år senare ansåg jag att det kanske inte skulle vara alltför korkat att skaffa sig ett tillstånd att köra hojen dessutom. Det kan ju råka hopa sig en del böter annars…

Därefter stod det inte heller på förrän jag plötsligt tillsammans med några kompisar hade grundat en ryggmärkesklubb och dessutom var president. Så visst har det ju blivit några år nu. Med fler klubbar, mycket arbete för bikerkulturen och deltagande och medverkan både på det ena och det andra inom kulturen. Så vissa kanske anser man förtjänat sina ärr och medaljer då och kallar en ”Den gamle”.

Inte mig emot i så fall. Jag bär mina år och ärr som medaljer över ett hårt bikerliv i vinden och tänker fortsätta många år framöver med att leva i vinden och klyva vinden på två hjul, samt framförallt genom att i många år framöver arbeta för den kulturs fortsatta framtid som jag är en stolt del av! Å jag bär numer även med stolthet epitetet ”Den gamle”.

Dock inte idag. Efter att ha tillbringat en härlig helg tillsammans med mina älskade döttrar och min likaledes älskade hustru (Se där, ni fick en personlig kommentar och därtill en hel betraktelse av en person med mycket integritet och höga murar ikring privatlivet) så vilar jag idag. Inte på några jävla lagrar men väl på den lagrade, kanske.”Den gamle” fyller nämligen 55 år idag och och gör idag en paus i livet för inmundigande av en hittills oöppnad, men långlagrad whiskey. Old Skool även den precis som en annan; ”Den gamle”!