• Hemsida
  • >
  • Payback Sverige
  • >
  • Korrupt Polismyndighet tillser att BRÅ ändrar ofördelaktiga rapporter! I sista hand censureras rapporterna bort!

Korrupt Polismyndighet tillser att BRÅ ändrar ofördelaktiga rapporter! I sista hand censureras rapporterna bort!

  • av Peter Schjerva
  • 5 Månader sedan
  • 1535 Views
  • Kommentarer avstängda

Bakgrund

Nyligen publicerades en rapport/studie från Linköpings Universitet rörande polispåverkan på Brå:s arbete under titeln Går det att lita på Brå?

Ansvariga för studien är Malin Wieslander, Universitetslektor i pedagogik, Stefan Holgesson, Professor i Polisvetenskap och Ossian Grahn, journalist och forskningsassistent. 

Fakta är att BRÅ lyder under Justitiedepartementet men även tar emot beställningar på forskningsämnen som finansieras av beställaren, i flera fall Polismyndigheten.

Slutsatser

I rapporten framkommer bland annat följande mycket oroande fakta kring landets enda oberoende forskningsinstitution:

– Resultat friseras för att passa beställaren
– Polisen finansierar stora delar av BRÅ:s polisforskning
– Polisen har stor medverkan i BRÅ:s insynsråd
– Resultat som gagnar beställarens agenda lyfts fram
– Resultat ändras efter Polisens förhandsgranskning av kommande rapporter
– Polisen ger BRÅ underlag som inte är korrekt
– Publiceras “fel” resultat blir det svårare att finansiera kommande forskning och författare kan få svårare med kommande anställningar.
– Kritik mot polisen tonas ner
– Formuleringar ändras och/eller mjukas upp
– Rapporter ändras för att tillfredställa Polisen
– Vissa saker utelämnas och skrivs ej i rapporter
– Utsagor från Polisen tas för sanning utan att kontrollera riktigheten eller sanningshalten i påståendena
– Rapporter som ger oönskade resultat från Polisen plockas bort och kan ej återfinnas.
– Det har även framkommit att en bråa-anställd tillsammans med generaldirektören kallats upp till Justitiedepartementet i avsikt att en rapport skulle “rättas”.

När det kommer till Polisens arbete mot så kallad organiserad brottslighet som Payback länge konstaterat är av ren fiaskokaraktär så säger en av rapportens författare följande:

– Ett exempel är att polisen gått ut och sagt att de har ett lyckat arbete mot grov organiserad brottslighet, säger universitetslektorn och polisforskaren Malin Wieslander, som är en av studiens huvudförfattare, till SvD.  – Vi har information om att det inte är alls är så lyckat som man velat att det ska framstå.
Källa

Ingen skugga ska dock falla på Brå som i alla år varit det enda forskningsinstitut som oförväget stått upp för att mc-klubbarna ej är kriminella organisationer! Vi vill här blott peka på det problematiska i att myndigheten ligger under justitiedepartementet samt att uppdragsgivare kan genom sin beställning och finansiering påverka rapportutfallen.

Viktiga citat ur rapporten

Sidan 7: Förhållandet mellan Brå och Polismyndigheten har framkommit som en väsentlig aspekt för studiens inriktning. Brå är mån om att ha goda relationer med Polismyndigheten och att Brås agerande kan ha en legitimitetsskapande effekt för polisorganisationen. Förhållandet kan bidra till att polisen inte kommer till rätta med viktiga förändringsbehov.

Sidan 17: Holgersson och Wieslander (2019) identifierade således förekomsten av ett repressivt forskningsklimat som inte medgav kritisk granskning av polisen. De forskare som hade kommit med kritik upplevde att det fanns en risk att framtida forskning skulle försvåras genom bland annat försämrad finansiering, svårigheter att få anställning samt problem med att få tillgång till forskningsfältet. Studien pekar på att forskare kan reagera på olika sätt då de ställs inför denna typ av situation. En del väljer att agera på ett sätt som främjar forskarens egen karriärutveckling eller framtida möjligheter att kunna bedriva forskning om polisverksamhet. Det kan innebära att de i rapporter tonar ner kritik, att de legitimerar polisens arbete genom att ställa sig som garant för en god effekt av en viss arbetsmetod, eller åtminstone som garant för att polisen är på väg i rätt riktning (Holgersson och Wieslander, 2019). Det finns även exempel på polisforskare som av forskningsetiska skäl valt att konfrontera och kritisera den högsta polisledningen (Knutsson, 2015).

Sidan 25: En före detta anställd berättade exempelvis att hen tillsammans med generaldirektören blev uppkallad till justitiedepartementet för ett samtal med krav om att en rapport skulle ”rättas”.

Sid 30: Vid intervjuer har det framkommit att Polismyndigheten kan styra och påverka innehållet i rapporter eftersom de ges möjlighet att lämna synpunkter på rapportutkast. En rikspolischef uppgav att: ”När Brå utför forskning på uppdrag så skickar de rapporten för synpunkter till beställaren. Jag har visserligen som rikspolischef aldrig utnyttjat möjligheten så där jättemycket men det finns som beställare möjligheter att påverka vad Brå skriver. Får man en rapport från Brå som polisen inte tycker om så vill jag påstå att Brå inte är beredda att ändra rapporten på ett sådant sätt att de kommer fram till ett motsatt resultat, men det finns möjlighet att påverka formuleringar och annat som exempelvis kan mjuka upp kritik genom att de tonar ned allvaret och omfattningen på problem.” (intervju C1, september 2019)

En före detta generaldirektör vid Brå berättade att: ”Jag vet att det förekommit att Brå ändrat rapporter för att tillgodose polisens önskemål och det har förekommit att det blivit mycket ändringar när polisen har fått säga sitt. Skälet har varit att man på Brå varit mån om relationerna med polisen.” (intervju GD2, september 2019)

En före detta anställd uppgav känslan av att det skapas ”ett stort tryck på att vissa saker inte skrivs i och med att det är ett så stort politiskt intresse kring frågor som gäller polisen.” (intervju FE8, semptember 2019). En annan före detta anställd (FE9) framförde att man från Brås sida är försiktig med kritik mot polisen och att det märks då man tittar noggrant på rapporterna.

Sidan 31: En före detta rikspolischef (C4) menade att det är en fara att bygga forskning på data som är inhämtade från polisen, eftersom polisanställda som lämnar information kan ha en agenda att föra fram vissa saker. Hans uppfattning var att Polismyndigheten därigenom haft en ganska stor möjlighet att påverka Brås rapporter.

En nuvarande anställd berättade att Brå skickade frågor för sakgranskning till Polismyndigheten i samband med att Brå skulle genomföra en studie. Intervjupersonen beskrev att frågorna på något sätt nådde högsta polisledningen som ”hörde av sig till vår generaldirektör och framförde att de ville ha andra frågor i enkäten till de anställda.” (intervju E11, februari 2019). Brå drog då tillbaka den webenkät som Polismyndigheten skulle hjälpa till med. Eftersom Polismyndigheten lagt sig i vilka frågor som skulle ställas i enkäten gjordes bedöm-ningen vid Brå att det därför kunde bli svårt att publicera vissa resultat som Polismyndigheten inte ville skulle komma ut. Datainsamlingen genomfördes därför på annat sätt, utan inblandning från Polismyndigheten om vilka frågor som skulle ställas

Sidan 36: När vi utifrån de urvalskriterier som anges i rapporten gjorde en sökning hittades betydligt fler forskningsstudier än de som presenteras i bibliografin. Det saknas bland annat fem rapporter som getts ut inom ramen för Polismyndighetens utvärderingsfunktion. En intervjuperson 10 framförde att dessa rapporter kännetecknas av att de inte gillades av polisledningen. Vidare, för de rapporter som finns medtagna i bibliografin och som ingår i Polismyndighetens utvärderingsfunktions rapportserie, anges inte författarnamn. Detta trots att de är publicerade med namn och därmed formellt skall hänvisas till enligt konvention. Vidare kunde vi konstatera att forskare som publicerat texter utifrån urvalskriterierna inte nämndes alls i genomgången. Det var också svårt att finna någon logik i att vissa forskningsrapporter eller vetenskapliga artiklar från en forskare fanns upptagna i bibliografin, men inte andra från samma författare.

Sidan 37: Ett ytterligare exempel är när två anställda vid Brå skrev en gästkolumn i en officiell skrift som publiceras av polisen där det påstods att ett projekt varit framgångsrikt, men rapporten som de hade skrivit och som gästkolumnens tema utgick ifrån, gav inte stöd för en sådan slutsats. Dessutom framgick att dessa anställda inte hade bemödat sig med att kontrollera riktigheten i information från polisen, som de presenterat i sin rapport. De hade oreflekterat utgått från att vissa utsagor från myndigheten var korrekta och rättvisande, trots att vi kan konstatera att det var enkelt att få fram statistik som visade att uppgifterna som de publicerade i rapporten var felaktiga.

Sidan 55: Men det finns även andra kopplingar mellan Polismyndigheten och Brå som bör nämnas. I Brås insynsråd sitter utvecklingschefen vid polisens nationella operativa avdelning. Denna höga polischef satt av något skäl även exempelvis med i expertrådet när Brå skulle göra en sammanställning av publicerad polisforskning i Sverige. Även en polismästare och fem andra polisanställda satt med i detta expertråd. Flera andra som ingick i expertrådet kan också definieras vara i en beroendeställning till Polismyndigheten. Dessa omständigheter är inte lyckade med tanke på den kritik som riktas mot att det i den tidigare nämnda
sammanställningen av polisforskning saknades ett antal rapporter som kännetecknades av att de inte gillades av polisledningen.

Rapporten

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin