• Hemsida
  • >
  • Payback Sverige
  • >
  • Att Förtal inte kan avse grupper är inte sant! Om mindre grupp eller bestämd person i gruppen pekas ut kan det vara förtal!

Att Förtal inte kan avse grupper är inte sant! Om mindre grupp eller bestämd person i gruppen pekas ut kan det vara förtal!

Bakgrund

Payback har tidigare, efter att både JO och JK fastslagit att kollektiv inte är skyddade mot förtal och ingenting i själva lagtexten heller antytt att detta skulle vara felaktigt, utgått från att kollektivt förtal är tillåtet. Och det ursprungliga uttalandet kan sägas vara både rätt men också lite fel. För det finns faktiskt en liten men svår juridisk ingång.

Om Paybacks arbete kring förtal av kollektiv

Efter att av en slump  läst i en bok som heter Brottsbalkskommentaren så har vi nu grävt igenom allt väsentligt i saken. Propositionen (lagförslaget) 1962:10, Utredningen/Betänkandet Förslag till Brottsbalken avgivet av Straffrättskommitteén SOU 1953:14, Juridiska Festskrifter från 1950 – Folke Wetters artikel om Ärekränkning mot kollektiv, Brottsbalkskommentaren; Teaterrättsboken m.fl. hänvisade skrifter varav en del rekvirerats kopior av direkt från Kungliga Biblioteket då de inte finns tillgängliga längre någon annanstans. Sammantaget 1000-tals sidor dokument för att säkerställa att den ingång vi hittat för kollektiv också är den enda. Vi publicerar aktuella skrifter/utdrag ur skrifter efter artikeln då de dels utgör förarbeten och lagkommentarer kring förtal och dels på grund av vikten av just dessa svåråtkomliga skrifter ifall en förtalsparagraf gentemot kollektiv senare skulle införas.

Förtalsdefinition

Vi börjar med att definiera förtal som juridiskt begrepp. Förtal innebär att någon utpekas som klandervärd i sitt levnadssätt eller genom ett uttalande som på något sätt är ägnat att väcka missaktning.

Brottsbalken 5:1 säger följande: Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

Straffrättskommittén föreslog i sitt betänkande 1953:14 att ge kollektiva enheter skydd mot förtal. En av kommitténs medlemmar, Folke Wetter, skrev också en än idag uppmärksammad skrift benämnd Ärekränkning mot kollektiva enheter 1950 där han utvecklade resonemanget. I Brottsbalkspropositionen 1962:10 avvisade dock regeringen förslaget och införde ej utvidgning gällande ärekränkning/förtal mot kollektiv enligt följande på sidan 147:

Vid övervägande av dessa frågor har jag icke funnit mig övertygad om behovet av den utvidgning som kommittén föreslagit. Någon bestämmelse om ärekränkning av kollektiv har därför icke medtagits i förslaget.

Brottsbalkskommentaren medger undantag gällande utpekad person inom ett kollektiv

I Brottsbalkskommentaren 2005 s 5:9 står däremot följande: Förtal kan inte rikta sig mot juridiska personer eller kollektiva enheter av annat slag. Det är inte straffbart att lämna nedsättande uppgifter om ett bolag, en förening, eller ett annat samfund, en stiftelse eller en annan sådan inrättning. Även om yttrandet bokstavligen avser en kollektiv enhet , t.ex. en juridisk person, en kår, invånarna i ett hus eller annan grupp kan flera bestämda personer pekas ut. Förtalsbrott kan då föreligga. Nästan exakt samma text framgår på sidan 147 i brottsbalkspropositionen 1962:10.

Exempel i form av prejudicerande dom från Högsta Domstolen

NJA 1950 s. 250 är en prejudicerande dom från Högsta Domstolen rörande just en utpekad person inom ett kollektiv. Skrivningen är avgörande för hur tolkningen av förtal ska ske av utpekande av person inom ett kollektiv:

En person dömdes för ärekränkning efter att i en cirkulärskrivelse till återförsäljare av motorcyklar ha framställt ett antal beskyllningar mot en  annan inte namngiven återförsäljare, samtidigt som upplysningen lämnades att en viss motorfirma hade avstängts från all tillförsel av motorcyklar. Den utpekade mannens namn ingick i bolagets firma. Därmed utpekades mannen personligen.

Identifiering av förtalad

Brottsbalkskommentaren hänvisar gällande till kriterier för identifiering av en förtalad person inom ett kollektiv till Stig Strömholms utgåva omkring Teaterrätt (1971) sid 27 ff. Vi citerar de avgörande bitarna ur skriften.

Sidan 27: Frågan huruvida en beskyllning måste riktas mot en bestämd namngiven person för att utgöra förtal i lagens mening är tydligen av stort intresse… Ett minimum av identifierbarhet måste erfordras. Att beskyllningen formellt riktas mot t.ex. en yrkeskår, utesluter däremot ej ansvar om det av omständigheterna framgår att viss person eller en starkt begränsad personkrets åsyftas. Det torde icke vara nödvändigt att den förtalande ens känner namnet på den beskyllningen avser, om blott förutsättningar för identifiering föreligger.

Sidan 28: På samma sätt som det för en uppgifts ärekränkande beskaffenhet är tillräckligt att den nedsätter den förtalade i hans egen, måhända ganska trånga miljö, synes det tillräckligt att för att identifierbarhet skall anses föreligga att de vägledande omständigheterna för åtminstone någon grupp av människor medger identifikation av den utpekade eller av en så fåtalig personkrets att var och en i denna kan anses personligen ärekränkt (t.ex. domarna i en hovrättsavdelning). Till stöd för denna uppfattning kan vidare andragas, att förtalsbrottet som ovan anförts icke kräver offentlighet. Det skulle m.a.o strängt taget vara tillräckligt att åtminstone någon enstaka person med ledning av de omständigheter som knyter en nedsättande uppgift till en bestämd levande människa eller begränsad krets av sådana kan identifiera den förtalade.

Begränsad personkrets kan omfatta minst 30 personer!

I Lawline, en juridisk on-line portal som besvarar juridiska frågor av allehanda slag, står följande angående antalet personer som kan anses utpekade: På sidan 5:9 i Brottsbalksommentaren, 2005 står att även en grupp som utpekas omfattas av detta skydd om det går att härleda detta till vissa individer. Eftersom det i det här fallet rör sig om en grupp på cirka trettio personer torde förtalsskyddet omfatta er, på s. 5:9 står att en kår som utpekas uppfyller detta krav.

Att den begränsade personkretsen tolkas kunna utgöra en så stor personkrets som minst 30 personer innebär att exempelvis en mc-klubb faller under förtalsbegreppet därmed! Detta öppnar ett nytt och större perspektiv inför framtidens arbete för bikerkulturen!

Brottsbalksproposition 1962:10

NJA 1950 sid 250

Straffrättskommitténs Betänkande, SOU 1953:2014 – går ej att ladda upp då filens storlek överstiger hemsidans kapacitet för uppladdade filer

Brottsbalkskommentaren 2005

Folke Wetter, Ärekränkning mot kollektiva enheter

Teaterrätt – Stig Strömholm 1971

Lawline uttalande omkring storleken på antalet personer som kan utpekas

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin