Bakgrund
Den 25 april 2011 publicerade Aftonbladet nedanstående debattartikel av undertecknad. Artikeln lästes av väldigt många på Aftonbladets webbupplaga och toppade en längre tid statistiken för lästa artiklar. Artikeln publicerades även i pappersupplagan och upptog där närmast en helsida.
MC-västar skyddas av yttrandefriheten
Debattören: Låt polisen bekämpa riktiga brott, inte diskriminera hojåkare
En mc-väst består av symboler och märken som kan tolkas och läsas överallt i världen. Västen är inträdesbiljetten till en värld där vad som än händer finns hjälp att få.
Västen berättar att bäraren är pålitlig och en person man kan räkna med. ”De fördelar du vinner i en värld, förlorar du dock i den andra”. Då bikerklubbarna sedan länge stigmatiserats innebär västen också att du är märkt. För västen syns och väcker känslor.
Brå har i flera rapporter fastslagit att kriminaliteten inom bikermiljön är individbaserad och aldrig kan härledas tillbaka till klubbarna. Ett faktum som aldrig påpekas i media.
Bikers är vanliga människor som lever för sin hoj och livet kring hojen. Västen symboliserar själva hängivelsen till livsstilen samt tillhörigheten till kulturen. Och, så vill vi också uppfattas – som personer som valt att viga våra liv åt livet kring våra hojar! Ingenting mer och ingenting annat – för det finns inget annat att tyda in!
Tre olika kommuner har nyligen försökt förbjuda mc-västar utefter olika kriterier.
Luleå har prövat möjligheten att förbjuda kläder som visar tillhörighet till gäng eller gruppering kopplad till kriminell verksamhet, i lokaler som ägs eller hyrs ut av kommunen.
Eskilstuna har i stället förbjudit gästerna på kommunens krogar att bära kläder som visar tillhörighet till gäng eller gruppering som kan uppfattas som kriminell.
I Göteborg avsåg förbudet den speciella dresscode som förekommer inom organisationer med huvuddelen dokumenterat straffade medlemmar.
Västförbuden har prövats i sex olika rättsliga instanser och i samtliga fall förklarats strida mot yttrandefriheten. Domsluten kan sammanfattas enligt följande:
1. Emblem är att anse som en åsiktsyttring enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
2. Ett västförbud strider mot yttrandefriheten då ett sådant förbud saknar stöd av eller bemyndigande i lag.
3. Mc-västar faller under och skyddas av yttrandefriheten.
4. Straffbestämmelsen om förargelseväckande beteende kan inte tolkas så att den fungerar som en yttrandefrihetsbegränsning och är därför inte tillämplig på yttranden oavsett innehåll.
Luleå kommun har deklarerat att om västförbudet avvisas kommer de att driva frågan mot de politiska partierna för att genomdriva en lagändring. En lagändring kommer då att inskränka grundlagens fri- och rättigheter. En sådan begränsning inskriven i svensk grundlag kommer att direkt strida mot Europakonventionen då konventionen inte ger utrymme för begränsningar av fri- och rättigheter som saknar stöd av eller bemyndigande i Europakonventionen.
Hösten 2009 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag att genomföra en satsning mot så kallad grov organiserad brottslighet. Västförbud är ett av de instrument som polisen använder mot Sveriges mc-klubbar. Men är ett västförbud, som utgör en lagstridig och klar diskriminering mot en specifik grupp av människor, verkligen att räkna som ett brottsbekämpande verktyg? Borde inte polisens arbete i stället inriktas på att lagföra konkreta brott som individer inom mc-miljön begår?
Sveriges grundlag innefattar samtliga medborgare och alla föreningar utan undantag. Försvarar du idrottsföreningarnas rätt att framvisa sina föreningsemblem måste du också nödvändigtvis stå upp och försvara mc-klubbarnas rätt att bära sina emblem. För det kan inte finnas någon skillnad. Lagen ger inga undantag. Vi försvarar antingen alla medborgares lika rättigheter eller låter Sverige som rättsstat vara ett vackert minne blott.
Länk till originalartikeln: https://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article12918226.ab
