Alkoholutandningsprov, blodprov och urinprov

Sammanfattning

Du har laglig rätt att vid varje begäran om lämnande av prov kräva av polisen att du ska få lämna blod-prov istället för att blåsa i alkomätare eller lämna urinprov.

Rättsläge

Lag (1976:1090) om alkoholutandningsprov

Enligt Lag (1976:1090) om alkoholutandningsprov 3:e paragrafen: Blodprov får tas på den som är skyldig att lämna ett alkoholutandningsprov enligt 2 § även om det inte finns förutsättningar för det enligt 28 kap. 12 § rättegångsbalken, om han eller hon vägrar att medverka till alkoholutandningsprov, eller…

1:a paragrafen samma lag uttalar:

Alkoholutandningsprov får tas på den som skäligen kan misstänkas för brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 20 kap. 4 § sjölagen (1994:1009), 10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519), 13 kap. 2 § luftfartslagen (2010:500) eller annat brott, på vilket fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse
för utredning om brottet…

Provtagningen ska ske på ett sätt som inte utsätter den på vilken provet tas för allmän uppmärksamhet. Om särskilda skäl inte föranleder något annat, ska provet tas i täckt fordon eller fartyg eller inomhus i avskilt rum. Lag (2010:509).

Polisman eller tulltjänsteman har laglig befogenhet att utföra alkoholutandningsprov men om inte särskilda skäl föreligger ska provet tas i täckt fordon eller inomhus i avskilt rum.

Rättegångsbalken

Blodprov och andra prov regleras i Rättegångsbalken 28:12 och 28:13.

Urin- och blodprovstagning med anledning av brott faller under kroppsbesiktning. Blodprov får endast tas av läkare eller legitimerad sjuksköterska.

Det räcker att Polisen kan hänvisa till skälig misstanke om narkotikapåverkan vid häktning för att lagstöd ska finnas för att ta blodprov vilket även kan utföras med tvång utefter Rättegångsbalken 28:12: Den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, får kroppsbesiktigas för ändamål som anges i 11 § eller enligt bestämmelserna i 12 a… Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada.

Den som skall kroppsbesiktigas får hållas kvar för ändamålet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare sex timmar. Lag (2005:878).

”Skäligen misstänkt” avser att misstanke om viss brottslighet skall vara underbyggd av objektiva omständigheter och att omständigheterna skall vara av en viss styrka. Det ska framstå som antagligt att man har begått det brott som man misstänks för.

Dokumentationsplikt

Enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter i Författningssamling, FAP 420-3 ska provtagning vid misstanke om bruk av narkotika och drograttfylleri dokumenteras enligt följande:

Rikspolisstyrelsens protokollsblankett (blankett RPS 420.4) skall användas vid avrapportering i samband med misstanke om bruk av narkotika.

Rikspolisstyrelsens protokollsblankett (blankett RPS 411.2.1-3) skall användas vid avrapportering i samband med misstanke om drograttfylleri inklusive bruk av narkotika.

Råd och Tips

Som en förebyggande åtgärd för att minimera direkta okynnesprov, trakasserier, förföljelse och olaga och systematiska kontroller rekommenderar vi bikers att alltid kräva blodprov istället för att lämna urinprov eller blåsa i alkomätare.

Ett blodprov har en hög preventiv effekt inför framtida kontroller. Polisen vet att personen kommer att begära blodprov vilket innebär ett tidsödande förfarande med läkarbesök och längre väntetid varje gång personen ska kontrolleras och urinprov eller alkoholutandning begärs.

Lag (1976:1090) om alkoholutandningsprov: https://lagen.nu/1976:1090

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om provtagning vid misstanke om bruk av narkotika och drograttfylleri; FAP 420-3:
https://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/FAP/FAP420_3_RPSFS2006_1.pdf

Rättegångsbalken:
https://lagen.nu/1942:740