Regeringen sänder remiss till lagrådet för yttrande över strafflindring för väsentligt uppgiftslämnande vid utredning!
Regeringen har skickat en remiss till Lagrådet för yttrande med förslag om att ge strafflindring för person som medverkar i utredningen av sin egen brottslighet. Regeringen skriver: Förslaget innebär att en gärningsman som har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av det egna brottet ska kunna få ett kortare straff än det som annars skulle ha dömts ut.
Paragrafen som ska införas i Brottsbalken 29:5.5 föreslås få följande lydelse: Vid straffmätningen ska rätten utöver brottets straffvärde i skälig omfattning beakta om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet,
Regeringen föreslår också att en ny strafflindringsgrund införs med avsikt att tillse att den samlade reaktionen på ett brott lindras vid situationer där en gärningsman utöver sedvanligt straff även drabbas av andra sanktioner såsom exempelvis avsked från arbetet.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2015.
Regeringen föreslår inte ett system med kronvittnen!
Det är av vikt i sammanhanget att påpeka att Regeringen genom förslaget inte avser att införa ett system med kronvittnen! Med kronvittne avses en gärningsman som avslöjar sina medbrottslingar eller andra brottslingar och därigenom får en mildare påföljd eller går fri från straff. Se vidare sidan 14 i Lagrådsremissen.
Remissinstansernas uttalade farhågor kring ett smyginförande av ett kronvittnessystem
Sidan 17 i Lagrådsremissen: Örebro tingsrätt har vidare anfört att förslaget kan innebära en besvärlig gränsdragning mot ett system med kronvittnen. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har framhållit att det är viktigt att möjligheterna till en utveckling mot ett sådant system eller ”plea bargaining” inte underskattas.
Sidan 19: Några remissinstanser, t.ex. Örebro tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt och Ekobrottsmyndigheten, har framfört farhågor för att gränsdragningsproblem skulle kunna uppstå i förhållande till ett system med kronvittnen. Riksdagens ombudsmän och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Stockholms universitet har även påtalat en risk för att det skapas ett kronvittnessystem trots att det inte varit avsikten.
Regeringens försäkran kring farhågorna kring ett smyginförande av ett kronvittnessystem
Sidan 19: Som angetts ovan skiljer sig ett system med kronvittnen i flera avseenden från en ordning som möjliggör strafflindring vid utredning av egen brottslighet. Ett sådant system övervägs inte i detta sammanhang (se avsnitt 4.3). En annan sak är att ett uppgiftslämnande om den egna brottsligheten ibland kan omfatta även andras brottslighet. Så kan t.ex. vara fallet när brott har begåtts av flera personer gemensamt.
Enligt regeringens bedömning bör risken för eventuella svårigheter med anledning av det dock inte överdrivas. Ett uppgiftslämnande om brottslighet som är gemensam med någon eller några andra personer behöver inte nödvändigtvis innefatta ett avslöjande av övriga gärningsmäns identitet utan kan röra andra omständigheter som underlättar utredningen av brottsligheten. I den mån uppgifter lämnas som samtidigt avser någon annan gärningsman är det enbart uppgifternas värde i förhållande till utredningen av den egna brottsligheten som kan ligga till grund för strafflindring.
Länk till regeringens originaltext:
http://www.regeringen.se/sb/d/18793/a/245519
