På begäran publicerar Payback Sverige en genomgång av ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2016. Den första artikeln avser fyra olika lagändringar som bara enkelt genomgås då de inte innebär mer än små förändrigar samt faller helt inom brottsmålområdet vilket är utanför Paybacks verksamhetsområde av negativ särbehandling.
De fyra artiklarna därefter är längre och omfattande då de även tar upp väsentliga skrivningar som är av största vikt om man vill sätta sig in i lagstiftningen samt om man råkar ut för att anklagas för sådana brott.
Artiklarna kring ny lagstiftning är uppbyggda som så att först kommer Lagtexten och därefter återges viktiga uttalanden från propositionen och betänkandet (bakomligande utredning). Vidare följer viktiga bitar ur författningskommentarerna för att därefter avslutas med uppställning av kriterier för paragrafen och avslutas med Paybacks kommentarer och eventuella tips om förfarande och liknande. Citaten ur arbetena är väsentliga för drivande av juridiska ärenden framöver då de härstammar från lagens förarbeten.
—————————————————————————
Terroristbrott
Ikraftträdande
Lagändringarna rörande Terroristbrottslagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2016.
Paragraf 3
Lagändringarna rörande terroristbrott som läggs fram i propositionen framgår nedan i kursiv stil.
19. olaga hot och grovt olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1–18.
Lagkommentar kring de nya lydelserna
Bestämmelsen anger vilka gärningar som, under förutsättning att de kvalificerande rekvisiten i 2 § är uppfyllda, utgör terroristbrott. Den ändras genom att grovt olaga hot nämns i punkt 19. Ändringen görs i förtydligande syfte till följd av att det införs en särskild brottsbeteckning för brottets grova grad.
Bestämmelsen, som reglerar straffansvar för osjälvständiga brottsformer av terroristbrott, ändras genom att underlåtenhetsansvaret utvidgas till att även omfatta underlåtenhet att förhindra terroristbrott. Ändringen behandlas i avsnitt 6.3 av propositionen. Bestämmelsen utgör en sådan särskild föreskrift som enligt 23 kap. 6 § andra stycket brottsbalken krävs för att den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och underlåter att förhindra ett brott inom ramen för sammanslutningen ska kunna dömas för underlåtenhet att förhindra ett visst brott. Se vidare författningskommentaren till 23 kap. 6 § brottsbalken i propositionen, sidan 96.
Kommentar
Som synes ovan är det bara mycket små förändringar som föreslås i terroristbrottslagstiftningen och ändringarna består endast i ett tillägg av grovt olaga hot i samband med terrorist-brott samt i en skyldighet att förhindra terroristbrott.
Det förekommer inte i vare sig lagtext, författningskommentarer, i betänkandet (själva utredningen) eller i propositionen något försök att koppla samman mc-klubbar eller så kallad organiserad brottslighet med terrorism eller terrorbrottsparagraferna.
Lag (2003:148) om straff för terroristbrott:
https://lagen.nu/2003:148
——————————————————————————
Hemlig Rumsavlyssning
Lagändring rörande Hemlig Rumsavlyssning trädde i kraft den 1 juli 2016.
Lagkommentar
Bestämmelsen, som reglerar hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, ändras genom att grov utpressning nämns i punkt 4 h och grovt övergrepp i rättssak i punkt 4 j. Ändringarna görs i förtydligande syfte till följd av att det införs särskilda brottsbeteckningar för brottens grova grad.
Kommentar
Lagtexten kring Hemlig rumsavlyssning ändras endast igenom att grov utpressning och grovt övergrepp används istället för brottsbeteckningarna övergrepp i rättssak, grovt brott och utpressning. Grovt brott faller bort och istället ersätts med grov utpressning och grovt övergrepp i rättssak.
Lag om Hemlig Rumsavlyssning, Rättegångsbalken 27:20 d
https://lagen.nu/1942:740
————————————————————————-
Grovt Brott
Lagändring rörande Grovt Brott trädde i kraft den 1 juli 2016.
Brottbeteckningarna grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grov respektive ringa utpressning, grovt våld eller hot mot tjänsteman, grov förgripelse mot tjänsteman och grovt respektive ringa övergrepp i rättssak införs från och med den 1 juli 2016.
Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen utförts med understöd av något av nedan nämnda hjälpmedel.
1. har innefattat våld av allvarligt slag,
2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.
Begreppen under punkt 2 och 3 får en utförlig genomgång i kommande delar av Paybacks lagstiftningsanalys.
Viktigt att iaktta är de så kallade Kvalifikationsgrunderna för grova brott som förekommer på sidan 225 i betänkandet som bifogas artikeln. Där anges de olika kvalifikationsgrunderna, i vilka lagparagrafer kvalifikationsgrunderna avser samt den direkta juridiska innebörden av dessa brott.
Grova brott – kvalifikationsgrunder och brottsbeteckningar behandlas utförlig på sidorna 59-79 i propositionen, länkad nedan.
——————————————————————————
Försök, Förberedelse, Medverkan och stämpling till allvarliga brott
Lagändringar kring Försök, Förberedelse, Medverkan och stämpling till allvarliga brott trädde i kraft den 1 juli 2016.
Försök, Förberedelse, Medverkan och stämpling till allvarliga brott
Brottsbalken 23:2, som omfattar brottsrubriceringarna utefter ovanstående rubrik, har ändrats i två stycken. Ändringarna har markerats med fet och kursiverad stil i den utformningen Brottsbalken 23:2 kommer att ha från och med den 1 juli 2016.
Lagtexten
Brottsbalken 23:2
Den som, med uppsåt att utföra eller främja brott,
1. tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott, eller
2. skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott,
ska i de fall det särskilt anges dömas för förberedelse till brottet, om han eller hon inte har gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök.
I de fall det särskilt anges döms för stämpling till brott. Med stämpling förstås att någon i samråd med någon annan beslutar gärningen eller att någon söker anstifta någon annan eller åtar eller erbjuder sig att utföra den.
Straffet för förberedelse eller stämpling ska bestämmas under den högsta och får sättas under den lägsta gräns som gäller för fullbordat brott. Högre straff än fängelse i två år får bestämmas endast om fängelse i sex år eller mer kan följa på det fullbordade brottet.
Om faran för att brottet skulle fullbordas var ringa eller om gärningen med hänsyn till andra omständigheter är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.
Kommentar:
Den första ändringen avser straffskalan i tredje stycket där det ur den nya lagparagrafen framgår att fängelse i två år får bestämmas om fängelse i sex år eller mer kan följa på ett fullbordat brott. Paragrafen angav tidigare åtta år eller mer för ett fullbordat brott.
Den andra ändringen avser ansvarsfrihetsregeln i paragrafens sista stycke. Paragrafen har utvidgats till att omfatta inte bara situationer där faran för fullbordan är ringa utan också situationer där gärningen är mindre allvarlig. Här ger författningskommentaren uttryck för att hänsyn ska framförallt tas till det avsedda brottets straffvärde. Är straffvärdet för den planerade gärningen inte högre än fängelse i 3-4 månader bör det ofta leda till förberedelse- eller stämplingsgärningen bedöms mindre allvarlig.
Även omständigheterna kring förberedelse eller stämplingsgärningen ska beaktas. Är gärningen av påtagligt spontan karaktär bör det tala för att gärningen är att anse som mindre allvarlig. Förberedelse eller stämpling till brott som innebär fara för annans liv, hälsa eller personliga säkerhet kan däremot inte anses som mindre allvarliga.
Begreppstolkning och definition
Ur propositionen framgår följande på sidan 34-35 som ger ledning i hur de olika aktuella begreppen definieras i lagens förarbeten och därigenom hur domstolarna kommer att döma i kommande rättsfall.
Generellt om straffansvar
Straffansvar förutsätter att det för brottet är särskilt föreskrivet att brottet är straffbelagt på dessa förstadier. Förberedelse är straffbelagt i mindre utsträckning än försök och stämpling i färre fall än förberedelse. Stämpling är inte i något fall straffbart utan att även förberedelse till brottet är straffbart.
Försöksbrott – Definition och kriterier
Har någon påbörjat utförandet av ett visst brott utan att det kommit till fullbordan, ska han eller hon enligt 23 kap. 1 § brottsbalken dömas för försök till brottet. För ansvar krävs att det förelegat fara för att handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller att sådan fara varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter. Försök är kriminaliserat i relativt stor omfattning.
Förberedelse – Definition och kriterier
Ansvar för förberedelse kan enligt 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken dömas ut då det inte är fråga om fullbordat brott eller försök till brott men någon, med uppsåt att utföra eller främja brott, tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott. För förberedelse döms också den som skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott. Om faran för brottets full-bordan är ringa ska det inte dömas till ansvar.
Stämpling – Definition och kriterier
Att exempelvis komma överens med någon om ett brott rubriceras enligt 23 kap. 2 § andra stycket brottsbalken som stämpling. Enligt bestämmelsen är det straffbart att i samråd med någon annan besluta att en brottslig gärning ska begås, att söka anstifta någon annan eller att åta sig eller erbjuda sig att utföra gärningen. Om faran för att brottet skulle fullbordas var ringa gäller, precis som i fråga om förberedelse, att ansvar inte ska dömas ut.
Medverkan – Definition och kriterier
Enligt bestämmelsen om medverkan i 23 kap. 4 § brottsbalken ska inte bara den som utfört en gärning utan även någon annan som har främjat den med råd eller dåd dömas till ansvar för brott. Man skiljer mellan två former av medverkan, nämligen anstiftan av brott och medhjälp till brott.
Ansvar för medverkan förutsätter inte att det är särskilt föreskrivet för det aktuella brottet. Medverkansansvaret gäller i relation till alla brott i brottsbalken och, när det gäller specialstraffrätten, brott med fängelse i straffskalan. Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom eller henne till last.
Medverkan kan ske genom råd eller handling. Det är tillräckligt att den medverkande genom sin medverkan har styrkt någon annan i hans eller hennes uppsåt att begå brottet. En gärning som inte innebär att någon har utövat inflytande på brottets tillkomst vare sig fysiskt eller psykiskt är däremot inte att anse som medverkan.
Förfältsbrotten behandlas utförligt på sidorna 34-49 i propositionen samt på sidan 95-96 i författningskommentarerna.
Brottsbalken, 23:1-4:
https://lagen.nu/1962:700
