Analys över ny lagstiftning: ”Särskilt hänsynslös eller farlig art” Del 2/5

paybackmedlem

På begäran publicerar Payback Sverige en genomgång av ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2016. Del 2-5 avser brottsmålsärenden av karaktären negativ särbehandling. Dessa artiklar kommer också att finnas tillgängliga under sidan Lagboken.

Artiklarna är uppbyggda som så att först kommer Lagtexten och därefter återges viktiga uttalanden från propositionen och betänkandet (bakomligande utredning). Vidare följer viktiga bitar ur författningskommentarerna för att därefter avslutas med uppställning av kriterier för paragrafen och avslutas med Paybacks kommentarer och eventuella tips om förfarande och liknande. Citaten ur arbetena är väsentliga för drivande av juridiska ärenden framöver då de härstammar från lagens förarbeten och utgör lagens tolkning.

Anser ni att artikeln i helhet är för lång att läsa så scrolla ner till Kriterier och Kommentarer i slutet av artikeln.

———————————————————————–

”Särskilt hänsynslös eller farlig art”

Lagtextskrivning

Vid bedömningen av om brott är grovt ska det särskilt beaktas: om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Författningskommentar (lagens tolkning)

Författningskommentaren kring en lag eller som i detta fall, en juridisk skrivning, är viktig för domstolarna att framöver tolka en lags skrivning. Det är därför väldigt viktigt att känna till vad författningskommentarerna uttalar för att veta vad som framöver kommer att gälla.

För varje brott som innehåller aktuell skrivning är följande generella förhållningssätt avgörande: Frågan om brottet ska bedömas som grovt ska avgöras med beaktande av samtliga omständigheter vid brottet.

Genom bestämmelsen betonas att även andra omständigheter än de som anges i de tidigare punkterna kan vara av betydelse vid bedömningen av om brottet är grovt.

Uttrycken särskilt hänsynslös art och särskilt farlig art omfattar båda en mängd tänkbara kvalificerande omständigheter. Till gärningar av särskilt hänsynslös art bör hänföras främst sådana där det försvårande inslaget rör brottsoffrets situation eller karaktären på angreppet mot honom eller henne. Hit hör bl.a. gärningar som utförs mot en person som befinner sig i en skyddslös ställning, är i beroendeställning till gärningsmannen eller befinner sig i numerärt underläge. Ett olaga tvång kan exempelvis vara grovt när tvånget har utövats mot ett yngre barn. Det kan också vara fråga om att gärningsmannen har hotat att utöva allvarligt våld mot den tvingades barn eller någon annan närstående.

Kvalifikationsgrunden att gärningen varit av särskilt farlig art ger utrymme att beakta försvårande omständigheter som t.ex. är hänförliga till det sammanhang i vilket gärningen företagits.

Det kan handla om omständigheter som innebär att gärningen ytterst kan bli systemhotande, att gärningen annars kan påverka samhällets funktionssätt, att gärningen på grund av gärningsmännens organisationsgrad utövas på ett skickligare sätt och med större resurser än annars eller att gärningen är mer svårupptäckt på grund av att den delvis sker inom ramen för legala strukturer. Det förhållandet att gärningen ingår som ett led i en särskilt kvalificerad brottslig verksamhet bör, om gärningen har ett påtagligt samband med brottslig verksamhet kunna föranleda att brottet bedöms som grovt. Ett olaga tvång kan t.ex. anses vara av särskilt farlig art om gärningen ingår som ett led i en verksamhet som går ut på att etablera indrivningsverksamhet i ett visst område.

Sidan 84, propositionen: Kvalifikationsgrunden att gärningen varit av särskilt farlig art ger utrymme att beakta försvårande omständigheter som t.ex. är hänförliga till det sammanhang i vilket gärningen företagits. Det kan handla om omständigheter som innebär att gärningen ytterst kan bli systemhotande, att gärningen annars kan påverka samhällets funktionssätt, att gärningen på grund av gärningsmännens organisationsgrad utövas på ett skickligare sätt och med större resurser än annars eller att gärningen är mer svårupptäckt på grund av att den delvis sker inom ramen för legala strukturer. Det förhållandet att gärningen ingår som ett led i en särskilt kvalificerad brottslig verksamhet bör, om gärningen har ett påtagligt samband med verksamheten, kunna föranleda att brottet bedöms som grovt. Ett olaga tvång kan t.ex. anses vara av särskilt farlig art om gärningen ingår som ett led i en verksamhet som går ut på att etablera indrivningsverksamhet i ett visst område

Uttalandena ovan framgår ur propositionen sidan 84 och är generella till sin karaktär men ger ledning i hur domstolar framöver komma att döma gällande begreppet Särskilt hänsynslös eller farlig art.

Uttalanden från Proposition och Utredningen (Betänkandet) i ämnet

För att få en heltäckande bild över hur begreppet ska tolkas måste vi också genomgå vad propositionen och betänkandet i övrigt uttalar kring begreppet. Proposition, betänkandet och författningskommentarerna utgör tillsammans lagens förarbeten vilka är av största vikt att kunna hänvisa till och citera i kommande rättsförhandlingar.

Sidan 67, propositionen: Utredningen bedömer att kvalifikationsgrunden att gärningen annars har varit av särskilt farlig art bör användas för att fånga upp flera kvalificerande omständigheter som förekommer i samband med organiserad brottslighet men som det inte finns skäl att lyfta fram som självständiga kvalifikationsgrunder. Det handlar bl.a. om faktorer som innebär att gärningen ytterst kan bli systemhotande, att gärningen kan påverka samhällets funktionssätt, att gärningen på grund av gärningsmännens organisationsgrad utövas på ett skickligare sätt och med större resurser än annars eller att gärningen är mer svårupptäckt på grund av att den delvis sker inom ramen för legala strukturer.

Betänkandet sid 206: Rekvisitet ”särskilt farlig art” tar sikte på fall där gärningsmannen visar särskild förslagenhet eller företagsamhet. Av förarbetena framgår att en stöld som ingår i organiserad verksamhet i regel kan bedömas som grov även om inget tekniskt hjälpmedel använts. Det anses dock inte tillräckligt att två handlat i förening utan handlandet måste vara uttryck för ett visst mått av organisation eller yrkesmässighet. Eftersom det ansågs vara svårt att uttrycka detta i lagtexten föreslogs i stället det mer allmänna rekvisitet ”särskilt farlig art” (SOU 1940:20 s. 107).

Betänkandet sid 206: Rekvisitet ”särskilt farlig art” korresponderar därmed till stor del mot den senare införda regeln om försvårande omständigheter i 29 kap. 2 § punkten 6 brottsbalken (om brottet utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering) som ska beaktas vid straffvärdebedömningen. (Se även t.ex. NJA 1980 s. 334 där en gärningsman dömdes för grov stöld för att, tillsammans med andra, systematiskt under en tid ha stulit från sin arbetsgivare.)

Betänkandet sidan 241: Vid brottsrubriceringen bör i och för sig beaktas faktorer som t.ex. innebär att gärningen ytterst kan bli systemhotande, att gärningen kan påverka samhällets funktionssätt, att gärningen på grund av gärningsmännens organisationsgrad utövas på ett skickligare sätt och med större resurser än annars eller att gärningen är mer svårupptäckt på grund av att den delvis sker inom ramen för legala strukturer. Faktorerna ska dock inte lyftas fram som självständiga kvalifikationsgrunder utan bör i stället beaktas inom ramen för en helhetsbedömning.

Otillåten påverkan definieras i betänkandet enligt följande på sidan 42: Med vilket avses allvarliga trakasserier, hot- och våldssituationer mot privatpersoner och tjänstemän samt deras egendom, som riskerar att påverka den enskilde personens vilja att samarbeta och berätta för myndigheter vad han eller hon vet eller tjänstemannen i dennes myndighetsutövning. Med otillåten påverkan avses också korruption i form av otillbörliga erbjudanden (Brå 2005:18 s. 7).’

Betänkandet, sidan 243: Brott som begås inom ramen för organiserad brottslighet kan vidare ses som allvarligare än annan brottslighet på grund av att den delvis utövas inom ramen för legala strukturer och därför kan vara mer svårupptäckt. Det förekommer att legala företag etableras, tas över (ibland med våld eller hot om våld) eller används som brottsverktyg, t.ex. genom att illegala eller obeskattade varor säljs till (inledningsvis) legala affärsidkare och sammanblandas med legalt åtkomna varor på hyllorna. Det finns även verksamheter som erbjuder svart arbetskraft till (inledningsvis) legala verksamheter. De brott som utförs i en sådan kontext bör – allt annat lika – betraktas som mer allvarliga än enskilda brott som förövas vid ett tillfälle av en ensam gärningsman. Detsamma gäller i fall där personer inom ett kriminellt nätverk eller en kriminell gruppering genom utnyttjande av ett våldskapital förmår annan att begå brott för nätverkets eller grupperingens räkning.

Betänkandet, sidan 245: Fråga ska alltså vara om att en enskild brottslig gärning – på grund av att den begås som ett led i en brottslig verksamhet – bör bedömas som allvarligare än en motsvarande gärning som begås enskilt och utanför en sådan kontext. Detta kan lämpligen ske genom att föreskriva att det vid gradindelningen ska beaktas om gärningen annars har varit av särskilt farlig art. Vid bedömning av huruvida en viss gärning har varit av ”särskilt farlig art” bör kunna inkluderas bl.a. sådana faktorer som att brottet har utförts på ett särskilt förslaget sätt och att brottsligheten har genomförts inom en verksamhet som bedrivs systematiskt och organiserat. Vid bedömningen av den enskilda gärningens förslagenhet eller graden av planering bör sådana förhållanden som att annan person har använts för att utföra brottet, att legala strukturer har utnyttjats, att brottet har utförts genom användande av särskild kunskap om brott osv. kunna beaktas.

Betänkandet, sidan 246: Genom en hänvisning till att gärningen ”annars varit av särskilt farlig art” kan dels tydliggöras att det vid gradindelningen finns utrymme att beakta den kontext i vilken en viss gärning begåtts, dels ges en fingervisning om hur de föregående punkterna bör läsas, nämligen som exempel på omständigheter som typiskt sett innebär att ett visst brott är särskilt farligt. Sammanfattningsvis menar vi alltså att de faktorer som nämnts i avsnittet ovan inte bör lyftas fram som självständiga faktorer, men att de kan och bör beaktas inom ramen för den helhetsbedömning som alltid måste göras vid bedömande av om ett visst brott är grovt eller inte. Därvid kan de tillsammans med andra straffvärdefaktorer göra att brottet bör bedömas som grovt. För att markera att en sådan helhetsbedömning alltid bör göras föreslår vi att det införs en hänvisning till att gärningen annars har varit av särskilt farlig art i vissa bestämmelser. Vi återkommer i följande avsnitt till våra överväganden om vilka brottsbeskrivningar som bör kompletteras med kvalifikationsgrunden att gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Betänkandet, sidan 282, Författningskomentar: bedömningen av om brottet är grovt. Införandet av den nya kvalifikationsgrunden ger också rent allmänt ett ökat utrymme att beakta den kontext i vilken gärningen företas. Det förhållandet att gärningen ingår som ett led i en särskilt farlig och kvalificerad verksamhet bör, om gärningen har ett påtagligt samband med verksamheten, kunna föranleda att brottet bedöms som grovt. Ett olaga tvång kan t.ex. anses vara av särskilt farlig art om gärningen ingår som ett led i en verksamhet som går ut på att ta över indrivningsverksamheten i ett visst område.

Betänkandet, sidan 290, Författningskommentar: När det gäller övriga omständigheter hänvisas till vad som angetts ovan i kommentaren till 4 kap. 4 §. Våld eller hot mot tjänsteman kan exempelvis vara av särskilt farlig art om tydliga kopplingar finns till myndighetsutövning i förhållande till kriminella nätverk eller grupperingar så som t.ex. hot som framförs i samband med ansökan om alkoholtillstånd av en nattklubb som ägs eller drivs av personer med nära koppling till ett kriminellt nätverk eller om våld eller hot som framförs mot åklagare eller polis för ingripanden mot ett sådant nätverks verksamhet.

Kriterier

– Enligt lagens förarbeten så kan ett brott som ingår som ett led i en ”särskilt farlig och kvalificerad verksamhet” samt har ett påtagligt samband med verksamheten, bedömas som grovt.

– Våld eller hot mot tjänsteman kan exempelvis vara av särskilt farlig art om tydliga kopplingar finns till myndighetsutövning i förhållande till kriminella nätverk eller grupperingar. Författningskommentarerna tar här som exempel upp hot som framförs i samband med ansökan om alkoholtillstånd, som ägs eller drivs av personer med ”nära koppling” till ”kriminellt nätverk” eller våld alternativt hot som framförs mot åklagare eller polis i samband med ingripande mot ”kriminellt nätverk”.

– Frågan om brottet ska bedömas som grovt ska avgöras med beaktande av samtliga omständigheter vid brottet. Genom en hänvisning till att gärningen ”annars varit av särskilt farlig art” kan dels tydliggöras att det vid gradindelningen finns utrymme att beakta den kontext i vilken en viss gärning begåtts, dels ge en fingervisning om hur de föregående punkterna bör läsas, nämligen som exempel på omständigheter som typiskt sett innebär att ett visst brott är särskilt farligt.

– Faktorer av vikt för att bedöma om ett brott ska bedömas som ”särskilt hänsynslös eller farlig art”:

• Om gärningen ytterst kan bli systemhotande
• Att gärningen anses kunna påverka samhällets funktionssätt
• Att gärningen på grund av gärningsmännens organisationsgrad utövas på ett skickligare sätt och med större resurser än annars
• Att brottet utförts på ett särskilt förslaget sätt och att brottsligheten har genomförts inom en verksamhet som bedrivs systematiskt och organiserat
• Att gärningen är mer svårupptäckt på grund av att den delvis sker inom ramen för legala strukturer.

Även här gäller dock att faktorerna dock inte ska lyftas fram som självständiga kvalifikations-grunder utan istället bör beaktas inom ramen för en helhetsbedömning kring brottets grovhet.

Kommentar:

Det som går att angripa och föra sak mot är om åklagare hävdar att brottet har med så kallade ”kriminella nätverk” att göra. Att brottet exempelvis begåtts inom ramen för ett sådant nätverk eller inom en verksamhet som bedrivs av sådant nätverk.

Under sådana omständigheter går det att få upp frågan om nätverkets kriminella status till juridisk prövning.

Payback Sverige kan  i den delen av brottsmålen som avser statusen som kriminella nätverk och därmed utgör negativ särbehandling träda in och kallas som vittnen, juridiska experter, experter på mc-klubbar eller liknande och kan därvid lägga fram material i sak för att klubbarna inte är kriminella organisationer.

Det är självklart även fritt fram att använda sig av allt material som samlats i boken Kriminella MC-Gäng? som kan inhandlas på: http://www.solentro.se/publish/1533 . En hel del av materialet i boken finns också att skriva ut fritt i juridiska ärenden från sidan: http://www.payback.name/?page_id=15465

Beteckningen Särskilt hänsynslös eller farlig art genomgås grundligt i propositionen, sidan 66-79.

Propositionen

Betänkande