Nedanstående brev har idag, fredagen den 18 mars, skickats till Rikspolischefen Bengt Svensson via mejl:
1. Polismyndigheten Värmland har i två olika omgångar kring ett pågående rättsfall i Värmland ställts inför frågan vilket underlag polismyndigheten har för att använda begreppet ”kriminella mc-gäng”. I yttrandet i Förvaltningsrättens mål nr 386-10, svarar polismyndigheten i Värmland följande på frågan utefter vilket underlag polisen begagnar uttrycket ”kriminella mc-gäng”: ”Polismyndigheten har använt begreppet ”kriminella mc-gäng” i målet. Begreppet har inte använts i någon särskild juridisk betydelse utan det har begagnats genom ett mer allmänt språkbruk (och användningen torde inte heller avvika från sedvanligt språkbruk)”.
I Kammarrätten, mål nr: 4450-10, ställs polismyndigheten ännu en gång inför frågan om vilket underlag polisen har för användandet av begreppet ”kriminella mc-gäng”. Svaret blir som följer: ”Polismyndighetens återkallelsebeslut utgör inte något hinder för Xxx Xxxx att delta i vad myndigheten valt att kalla kriminella mc-gäng”.
Anser du, såsom Svenskt Polisväsendes högsta företrädare, att det är korrekt av polismyndigheterna att begagna ett så svårt stigmatiserande uttryck såsom ”kriminella mc-gäng” om det enda underlag polismyndigheterna, ställda inför frågan i domstol, har är att uttrycket används på grund av allmänt språkbruk, att begreppet är sedvanligt språkbruk samt att uttrycket är vad polismyndigheten valt att kalla mc-klubbarna för?
2. Brottsförebyggande Rådet kom 1999 med rapporten ”MC-Brott 1999:6” i vilken fastslogs att kriminaliteten inom mc-miljön är ett resultat av enskilda individers gärningar som inte kan härledas till klubbarna.
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=99062318120.pdf&url=/dynamaster/file_archive/050124/f6dbda9ec98d5595541ead6e4a71a8c5/99062318120.pdf
Lars Korsell, Chef för enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet på Brottförebyggande Rådet (Brå), uttalade så sent som den 11 oktober 2010 i samband med en intervju i Upplandsnytt: – Vår bild är nog den att de här mc-gängen är inte kriminella organisationer eller egentligen kriminella utan att det finns personer i gänget som är involverade i kriminalitet.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4090647
Lena Melin, analytiker vid Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) fastslog i december 2009: – Men det finns inte några kriminella mc-klubbar, det finns möjligtvis kriminella medlemmar i mc-klubbarna.
http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.1648795-mc-klubbs-intresse-skapar-stor-forvaning-hos-polisen
Statens offentliga utredningar, SOU 2000:88. Den s.k. kriminaliseringsutredningen som förutom direktivet att utreda huruvida framförallt mc-klubbar och rasistiska organisationer skulle förbjudas också utredde huruvida brottsligheten var styrd av organisationerna, fastslog på Sidan 87: ”Det finns inga belägg för att brottsligheten är organiserad i den meningen att brotten skulle begås för mc-klubbarnas räkning eller på order uppifrån. Brotten begås av en eller flera medlemmar för egen räkning, ibland i samarbete med personer utanför mc-miljön”
http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/15/b6a1e1ee.pdf
Varför väljer Rikspolisstyrelsen systematiskt att bortse från Kriminalunderrättelsetjänstens och Statliga utredningars slutsatser likaväl som forskningsmässiga rön och grunder ovan, och regelbundet, i media såväl som i interna rapporter, istället framhärdar i att driva den ogrundade tesen att vissa mc-klubbar är ”kriminella organisationer” och/eller ”Kriminella mc-gäng”?
Frågan är central, avgörande och ytterligt intressant med tanke på att Rikspolisstyrelsens kategorisering av mc-klubbarna inte bygger på vare sig faktamässiga eller forskningsmässiga rön.
3. Domstolar i länderna Spanien, Tyskland, Holland, Belgien, Schweiz och Canada har samtliga vid rättslig prövning huruvida Hells Angels är en kriminell organisation eller inte, funnit att så är inte fallet. Vad har Rikspolisstyrelsen för motiv att bortse från alla dessa länders domstolsutslag och därmed i förlängningen underkänna såväl ländernas domslut och rättsväsende som domstolarnas kompetens?
Jag emotser ett skriftligt svar, per mejl eller via vanlig postgång, på ovanstående frågor inom kort. Jag garanterar att svaren kommer att publiceras i helt oredigerat skick!
Peter Schjerva för Nättidningen Payback
E-post: peter@payback.name
Postadress:
Nättidningen Payback
c/o Schjerva
Kommendantsvägen 38
291 36 KRISTIANSTAD
