Viktigt! Om FOA-rapporten från år 2000!

Ibland måste man titta i backspegeln för att se framtiden vilket nog sällan besannats så grundligt som när det gäller den rapport vi här ska titta närmare på.

Med anledning av ett kommande inlägg vill vi åter publicera en äldre artikel om en rapport där Försvarets Forskningsanstalt gav förslag på hur man skulle arbeta mot mc-klubbarna i Sverige. Läs den då den innehåller häpnadsväckande förslag varav de flesta numera iscensatts mot bikerkulturen. Rapporten fungerar som en klar indikation över vad stat och polis skulle iscensätta under åren fram till idag mot bikerklubbarna. Läs och se hur rapporten besannats.

Bakgrund

I Scanbike nr 2/2000 publicerade undertecknad en artikel angående en då nyutkommen rapport författad av Lina Svedin. Kriminella mc-gäng: En Transnationell hotbild. Med underrubriken – Hotbildsanalys, scenarier och åtgärdsförslag. Utgivare: Försvarets Forskningsanstalt (FOA), Avdelningen för försvarsanalys på uppdrag av Försvars-departementet. Här nedan följer artikeltexten:

FOA-rapporten Scanbike nr 2/2000

Rapporten är uppdelad i två delar. Första delen är en beskrivning av klubbarnas karaktär, ursprung, spridning och verksamhet. Den andra delen består av tre skisserade framtidsscenarier med generella och specifika åtgärdsförslag för att bemöta hotet från den ”ryska björnen”, hojåkaren. Rapporten bekräftar i stort alla gamla, kända fördomar. Ett numer ganska utslitet karbonpapper har använts för att rakt av kopiera, tidigare utgivna rapporter om s.k. mc-brottslighet. Prostitutions- och porrklubbsverksamhet, beskyddar- och illegala spel-verksamheter, narkotika- och vapenhandel är de gamla vanliga beskyllningarna som här återigen kommer till användning. Dock kan man här skönja att det kommer att ske en viss förskjutning och justering i fråga om vad mc-klubbar i framtiden kommer att beskyllas för. Från de traditionella prostitution-, beskyddar-, inkasso- och narkotikaverksamheterna mot de mer sofistikerade: Penningtvätt och vapen-, kemikalie- och vapensmuggling ifrån Baltikum och Ryssland. Nya, friska argument och beskyllningar för att fånga medias intresse och för att erövra nya, friska miljoner från statskassan.

Det märkliga och annorlunda med denna rapport är den öppenhet och den i många avseenden detaljerade informationen som här satts på pränt. Öppenhet vad avser kommande arbetssätt, strategier och registrering samt hur hojåkare skall bekämpas. Jag har valt att föra samman det viktigaste i nedanstående punkter:

1. Nolltolerans. Lina Svedin erkänner här å polisens vägnar vad vi länge har visst, nämligen att polisen i Stockholm har antagit den kanadensiska polisens nolltoleranstaktik. Den störningstaktik som vi länge levt under med ideliga, rutinmässiga körkortskontroller och fordonsbesiktningar.

2. Kartläggning. Rikskriminalpolisen har, med hjälp av lokal- och länskriminalpolis, sedan 1993 kartlagt klubbarnas aktiviteter, tillhåll och medlemmar i samtliga län. Rikskriminalens mc-grupp har härvidlag fungerat som en knytpunkt där informationen sammanställts till en årlig hotbildsanalys.

3. Utbildningsstrategi. De poliser som är kontaktpersoner, i varje län i mc-frågor, skall få specialinriktad kunskap redan från början. Utbildningen skall omfatta både den nationella – och internationella kunskap som behövs för att dessa personer skall kunna leda arbetet med mc-frågorna i sina respektive län.

4. Informationsstrategi. En strategi som går ut på att polisen skall vara sakliga, återhållsamma och försöka att avdramatisera klubbarna och deras verksamhet. Försöka att ”hålla tillbaka pressens sensationsartiklar som bara tjänar till att bygga upp en romantisk bild av hojåkare som frihetshjältar”. Fristående forskningsrapporter och faktasammanställningar från polisen skall syfta till att lämplig information framställs inför medborgarna. Härvid förstår vi bättre varför FOA gjort denna rapport – Ett fristående organ som på uppdrag av polisen sammanställer just det material som ingår i orderuppdraget.

5. Specialstyrka. En fristående, polisiär specialstyrka skild från andra rotlar. Detta skulle möjliggöra en separat budget varför styrkan skulle slippa slåss om personal och teknik med andra rotlar. Denna styrka skulle också kunna samarbeta med t ex FOA, Försvarsanalys, Säpo, Åklagarmyndigheten m fl.

6. Konfiskering. Ett nytänkande av hur man finansierar polisens verksamhet. Rätt att konfiskera intäkter vilka kan härledas till brottslig verksamhet, såsom fordon, fastigheter och rena pengar. Polisens mc-grupp och rikspolisens analytiker skall tillsammans med åklagare och skattemyndigheter undersöka bokföringsbrott och intäkter från brott bland s.k. outlawklubbar. Rapporten förekommer min egen tanke då den konstaterar: ”Risken att dessa typer av brott på ett oriktigt sätt skulle komma att prioriteras förefaller uppenbar.”

7. Lagändringar. T.ex. fullt utbyggd rätt till buggning. Peace-bonds d v s förbud att träffa andra gängmedlemmar. Förbud mot klubbvästar på restauranger och nöjeslokaler. Förbud mot fortifiering av klubblokaler ex vis i form av skottsäkra fönster, metalldörrar, igenmurade ingångar, övervakningskameror, stängsel och staket mm. Förbud mot medlemskap i organisationer som klassas som kriminella. Kriteriet här är ”aktivt deltagande som främjar verksamheten i en organisation inriktad på grov brottslighet”. Mer om just denna sak i nästa nr av Scanbike.

8. Samordning och kompetensfokusering. Ett utökat samarbete på alla nivåer mellan olika förvaltningar och instanser under parollen. ”För att bekämpa klubbarnas verksamhet behövs en gemensam ansträngning där olika myndigheters insatser kan kanaliseras och fokuseras.” Här föreslås dels ett utökat samarbete på kommunal nivå via kommunala samrådsgrupper, där samtliga ärenden som har med s.k. outlawklubbar att göra skall behandlas. Gruppen skall bestå av personer från en rad olika områden inom förvaltningen i nära samarbete med polis och brandkår, vilka ju har det övergripande ansvaret för den inre säkerheten i kommunen. Dels ett annat samarbete på riksplanet, bestående av sakkunniga från en rad olika statliga instanser och myndigheter. De personer som här närmast är aktuella skall besitta specialkunskaper vad gäller skattelagar, företagsverksamhet, bankverksamhet, kemikalier, byggnadslagar och brandsäkerhet. Dessa personer skall också intimt samarbeta med polisens olika mc-grupper.

9. Punktbevakning. Polisen skall punktbevaka de medlemmar som inte sitter i fängelse. Vidare skall de ”fortsätta de intensiva tillslagen och räderna mot klubbhusen”.

10. Arbetsmöjligheter. För att underminera klubbarnas bas, försvaga deras sammanhållning och splittra klubbarna, skall myndigheterna aktivt gå in och erbjuda klubbmedlemmarna legitima arbetsmöjligheter. Detta är alltså en offentligt publicerad strategi att myndigheterna aktivt skall gå in med åtgärder i avsikt att splittra hojklubbar. Vad hade hänt om de publicerat en strategi om på vilka sätt de skulle arrangera så att Rotary, Lions, Företagarföreningar, Röda Korset m fl. skulle tillintetgöras? Ett ramaskri skulle höras över landet. Journalister skulle stå i kö och trampa varandra på tårna i ivern att få vara först om att försvara den grundlagsskyddade föreningsrätten. Denna rapport publicerades i september. Har ni hört så mycket som en loppa gnälla? Nej, det är skillnad på folk och folk i detta folkhemmets eget förlovade land. Det är inte opportunt att försvara hojåkare. Dessutom kan man ju riskera sin egen välbetalda födkrok då. Ibland känns det som om vi är de sista idealisterna. De sista som gör något bara för att vi vill förändra något och inte för att vi vill tjäna en hacka på det.

11. Belöna samarbete. Polisens idé härvidlag är att klubbarna kan få det svårt att driva sina legitima verksamheter vidare och behålla sina inkomster om många avtjänar fängelsestraff. Slutsats: Fruar och familjer kan igenom den sårbarhet de utsätts för känna sig mer benägna att göra någonting åt sin situation och eventuellt samarbeta med polisen i informationssyfte. (Läs: Tjalla!) Myndigheterna kan härvidlag också tänka sig att belöna ett eventuellt samarbete med legitima arbetsmöjligheter eller stöd för företag som drivs av dessa familjer. Det är tamejfan så det vänder sig i magen. En statlig strategi för att få en hustru eller barnen att sätta dit sin man/pappa. En tjallarstrategi i avsikt att splittra familjer. Steget är nog väldigt kort till att hojåkarnas tjejer kan erbjudas t ex 100 000 kr för att ljuga i rätten eller för en riktad reklamkampanj: Arbetslös? Fixa dig en hojåkare, gola han och få ett jobb på köpet!

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin