Spelet om Polisens 20 miljarders anslag blir allt smutsigare
Polisens anslag för 2011 uppgår till 19,6 miljarder kronor. En stor andel av dessa pengar till olika kostnader kring övervakning, störa 0ch förstöra samt andra kringkostnader för åtgärder mot Sveriges bikerklubbar. Hur stor andel framgår inte ur polisens verksamhetsberättelse då det med största sannolikhet hade orsakat ett massmedialt ramaskri om de enorma summorna hade kunnat särskiljas och redovisas separat. Ty då de faktiska resultaten kring arbetet är skrämmande låga hade kostnaden om den kunnat sättas i direkt relation till utfallet blivit att polisväsendet hade fått skaffa sig andra potenshöjande medel än mc-klubbarna och istället tvingats fokusera på myndighetens faktiska uppgift – Att bekämpa verkliga brott såsom de anställdas egna sexualbrott!
Payback måste numera räknas som en bikerklubb då alla medel är tillåtna att använda!
Payback var föremål för Nationella interna, informationsmöten under januari månad på landets polismyndigheter. På dessa möten informerades de polisanställda om hur ”farlig” Paybacks verksamhet var. Och, ja en laglig och legitim verksamhet med syfte att informera och väcka debatt kring polisväsendets förföljelse av en hel subkultur kan ju utmålas så, om det ligger 20 miljarder i potten!
Se: http://www.payback.name/?p=665
Nästa steg i stigmatiseringen av Paybacks verksamhet var att skicka nationella sms till landets ordningsvakter i samband med en nationell aktion mot västförbuden. Även här var syftet att svartmåla och misstänkliggöra Payback då det ur informationen framgick att vakterna borde gå in och söka information på Nättidningen Payback samt genom påståendet att aktionen var riktad mot landets ordningsvakter vilket den inte var!
Se: http://www.payback.name/?p=626
Steg 3 är den pågående och alltmer upptrappade förföljelsen mot mig själv och Paybacks medarbetare. En medarbetare har fått stora problem i sin yrkesutövning. En annan medarbetare hängts ut offentligt. En blir uppringd från ett specifikt nummer från en polismedarbetare som bara tyst flåsar i luren. Barn till medarbetare blir uppringda så de tvingas skaffa sig hemliga abonnemang. En biker som forskade kring en journalist med dubbla personnummer m.m blev plötsligt häktad och utfrågad under en veckas tid i Estland så fort han sökte information kring en annan person med koppling till journalisten. Ja, uppräkningen kan fortsätta men jag tror ni förstår poängen.
Steg 4 innefattar det häpnadsväckande påståendet i en rättsförhandling från motpartens ombud, då bikern företer en artikel från Payback som bevis för sin sak. Ombudet går då ut och säger att uppgifterna inte är något att fästa vikt vid då jag, artikelförfattaren, är en grovt, kriminell person med flera mycket grova brott på mitt samvete!!?? Ett påstående som jag sedermera kunnat motbevisa genom att lägga upp mitt belstningsregister på Nättidningen Paybacks webbplats.
Se: http://www.payback.name/?p=1931
Steg 5. Det senaste och femte steget är att jag sedan den 5 april kan sägas ha förhandlat och mejlat fram och tillbaka med Svensk Televison om en artikel rörande västförbud. Och, det enda sättet någon kan ha fått kännedom ens om detta är genom en olaglig mejlavläsning av en grundlaggskyddad massmedieredaktion som Nättidningen Payback utgör!
Tillbaka till artikeln. En artikel som hade fått en stor medial genomslagskraft då den hade nått 100 000 läsare. När vi enats om det exakta innehållet och längden på artikeln kom under torsdagen kallduschen. Ett meddelande från den medarbetare jag hållit kontakt med: ”tyvärr har jag nu nåtts av upplysningen om att du anklagas för att ha hotat en annan man. Det är en allvarlig anklagelse som vi inte kan förbise och som påverkar din trovärdighet som debattör. Tyvärr betyder det att vi i SVT inte kan publicera din artikel”. Självklart förnekar jag denna rena lögn och skickar en förfrågan om vem som påstår att jag hotat någon och vem jag skall ha hotat. Svaret lyder som följer: ”Jag förstår att du är upprörd, men den här upplysningen har kommit oss till del och som redaktion måste vi tyvärr reagera på det här sättet. Anklagelsen är så pass grov att vi inte kan se förbi den. Jag hoppas att du förstår att det inte är något personligt från vår sida, men en försiktighetsprincip vi måste tillämpa i fall som den här”. Då jag kräver att få veta anklagelsens innehåll och vem som framfört förtalet och påpekar det självklara i att jag inte delgivits någon sådan misstanke och att det ju måste vara SVT:s ansvar att i så fall kräva att personen kan förete bevis på en polisanmälan mot mig för olaga hot får jag slutligen svaret: ”som journalist begränsas jag av källskyddet. Jag kan alltså inte lämna ut mer upplysningar än jag redan gjort”.
Dessa förföljelser har gått för långt i en påstått demokratisk statsbildning. Polisen och dess medhjälpare har blivit en stat i staten och gör numera precis som de vill. Ingen granskar. Ingen ställer dem mot väggen och begär svar på kritiska frågor. De har fått fria tyglar och tillåtits att under en mängd år få verka under parollen: Ändamålen helgar medlen när det gäller bikerkulturen. De skrävlar högljutt i olika mediautspel om att störa och förstöra för bikerklubabr eller enskilda bikers. Men, var någonstans står det i grundlagen eller Europakonventionen att medborgare kan eller får behandlas olika och att det är tillåtet att störa och förstöra för vissa medborgare? Ingenstans! Polisen är och förblir Sveriges största kriminella organisation och kommer att så förbli tills den dag de förbjuds att vidta andra åtgärder än direkt brottsbekämpning, utefter misstanke om konkret brottslighet.
Ge upp? Det finns inte!
Ger vi eller Payback då upp när vi ständigt utsätts för denna polisförföljelse? Nej, vi blir heligt förbannade och därefter ökas hängivelsen och övertygelsen på ytterligare några snäpp! Vi ger oss aldrig och det polisen riktar mot oss stärker oss endast i vår kamp för rättfärdighet för bikerkulturen!
Detta är vardag för bikers!
Så, går det till i Polisstaten Sverige idag om du är en person som driver en verksamhet där du läger fram direkta och kontrollerbara fakta kring förföljelsen mot bikerkulturen! Det är inget nytt för personer inom bikerkulturen. Det är istället vad man kan kalla vardag för en biker! Men, det tåler att påpekas gång på gång på gång, för media tills någon börjar granska förhållandet och utsätter polisväsendet för samma mediala förföljelse som bikerkulturen dignat under i 20 år! För det polisen, och deras betalda hantlangare, sysslar med har ingenting med brottsbekämpning att göra. Det är maktverktyg från en ond myndighet där något gått mycket snett och där tyvärr de stora flertalet anställda aldrig borde sökt sig till yrket. Det odlas ett flertal sjuka kulturer inom kåren varav sexbrott, hustrumisshandel och bikerförföljelse såsom potensmedel bara är några.
Jag vill avsluta detta inlägg med att citera Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg: ”Vår tilltro till kameraövervakningen bygger på den mycket barnsliga tanken att vi har ett gott samhälle och att alla myndigheter är goda. Tillvaron är inte sådan”. Nej, vi vet. Vi är bikers!
Se: http://www.skanskan.se/article/20110412/TTINRIKES/104129804/-/kameraovervakningen-okar