“Kriminella MC-Gäng??” – Omkring EU:s och FN:s definitioner över organiserad brottslighet! Del 4

 

org_brott
EU:s definition över organiserad brottslighet

För att kunna bemöta anklagelser omkring kriminella mc-klubbar samt organiserad brottslighet utövad i klubbregi måste vi tvunget gå igenom alla aspekter i saken och sätta in dem i sitt sammanhang. Idag tittar vi därför på EU:s definition över organiserad brottslighet och dess aktualitet i sammanhanget.

Polisen använder sig av EU:s definition för organiserad brottslighet för att kriminalisera mc-klubbar samt såsom ett lagstöd för de åtgärder och insatser de riktar mot mc-klubbar. Värt att notera redan här är att en definition i sig aldrig kan grunda underlag för lagstöd. Det krävs ytterligare och specifik lagstiftning för att ge polisen nödvändigt lagstöd för åtgärder och insatser!

Problemet med EU.s definition är i huvudsak tre:

– Definitionen träffar genom sina vida kriterier ett mycket stort urval av grupper och kollektiv som synes på ovanstående bild där både Polisen själva samt en organisation som Greenpeace via sina aktioner skulle kunna kriminaliseras via definitionen. Vidare kan ungdomsgäng som under en tid rånar jämnåriga på mobiltelefoner inräknas. En konstellation som samlas för att planera och utföra exempelvis ett större rån samt många andra former av gatugäng med flera kunna definieras såsom kriminella organisationer.

– Enligt definitionen räcker det med att tre personer samarbetat vid en brottslig gärning för att definitionen ska träda i kraft om de därutöver har en kontinuitet i verksamheten över tid, begår allvarlig brottslighet samt strävar efter makt/vinning samt förutsatt att ytterligare två kriterier kan uppfyllas.

Det innebär att om exempelvis tre personer ur en större grupp såsom i ett bolag, en förening eller sammanslutning medverkar vid en brottslig gärning utan andras vetskap inom den större gruppen kan hela gruppen, inklusive alla ovetande, bli föremål för en kriminalisering med alla dess följder.

I betänkandet Organiserad brottslighet – förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. (SOU 2014:63), sidan 45, uttalades följande kring EU:s definition över organiserad brottslighet som direkt påvisar att den alltför vida definitionen omfattar närmast all form av brottslighet som utövas av två personer eller fler vilket gör definitionen oanvändbar: Ett problem med den vida definition som ställs upp i de internationella konventionerna är att den täcker in allt från italienska maffiasyndikat till två inbrottstjuvar som driver en fönsterputsfirma (Brå 2012:13 s. 332).

Den statliga så kallade kriminaliseringsutredningen, SOU 2000:88, fastslog också att EU:s definition över organiserad brottslighet egentligen inte var en definition utan mer en arbetsmodell. Sidan 62 i betänkandet: Inom Europeiska unionen används en gemensam arbetsdefinition till stöd för en årlig lägesrapport från medlems-länderna om organiserad brottslighet. Det är egentligen inte fråga om en definition av organiserad brottslighet utan snarare om ett operativt klassifikationsinstrument, som skall vara till hjälp i det praktiska samarbetet för att bekämpa kriminalitet inom unionen. Åtminstone sex av följande kännetecken måste enligt den definitionen föreligga; bland dem de fyra med nummer 1, 3, 5 och 11, för att brott eller kriminella grupper skall kunna klassificeras som organiserad brottslighet.

FN:s definition av organiserad brottslighet

År 2000 antog FN en konvention mot transnationell organiserad brottslighet den så kallade Wienkonventionen. Konventionsstaterna förbinder sig att förebygga, beivra och lagföra vissa definierade brott samt alla allvarliga brott, om brottet har en internationell karaktär och har förövats av en kriminell organisation (artikel 3). De särskilda brott som definieras i Wienkonventionen är deltagande i en kriminell organisation (artikel 5), penningtvätt (artikel 6), korruption (artikel 8) och övergrepp i rättssak (artikel 23).

Konventionen definierar i artikel 2 a vad som ska utgöra en kriminell organisation enligt följande: Organized criminal group” shall mean a structured group of three or more persons, existing for a period of time and acting in concert with the aim of committing one or more serious crimes or offences established in accordance with this Convention, in order to obtain, directly or indirectly, a financial or other material benefit.

Brå kommenterar kriterierna enligt följande i rapport 2002:7, Organiserad brottslighet – lösa maskor eller fasta nätverk. s.19: Kriteriet avseende antalet medlemmar i en kriminell organisation har således satts mycket lågt, men organisationen ska vara strukturerad och bestående – vilket utesluter spontana sammanslutningar. Vidare ska det brott som den kriminella organisationen förövar ha ett direkt eller indirekt vinningssyfte. 

Brå sammanfattar sin syn rörande både EU:s definition och FN:s definition av organiserad brottslighet i ovan angivna rapport på sidan 22:  De nya gemensamma internationella definitionerna innefattar kriterier avseende brottstyper som kan utgöra organiserad brottslighet samt organisationsformer eller nätverksstrukturer som verksamheten kan bedrivas inom. En redogörelse för denna allvarliga och avancerade form av brottslighet i Sverige bör emellertid inte utgå från dessa definitioner, eftersom mycket tyder på att de inte är ändamålsenliga för en beskrivning av svenska förhållanden.

Slutsats

Viktigast av allt att lägga på minnet och uppmärksamma gällande såväl EU:s definition som FN:s definition över organiserad brottslighet är dock att definitionen har  direkt avvisats  (EU:s definition) och inte antagits av Sveriges regering eller av Sverige som nation (EU:s och FN:s defintion). Ett faktum som gör att Polisen inte kan använda definitionen vare sig för att bilda lagstöd för olika former av insatser och heller inte för att verbalt kriminalisera eller juridiskt anklaga olika föreningar eller organisationer!

Källor:

Organiserad brottslighet – förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. (SOU 2014:63)

Brå-rapport 2002:7, Organiserad brottslighet – lösa maskor eller fasta nätverk

SOU 2000:88, Organiserad brottslighet,hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. – straffansvarets räckvidd – “Kriminaliseringsutredningen”– Del 1

Relaterade artiklar

Polisen hänvisar till en definition över organiserad brottslighet som regeringen avvisat!

Forskningsstudie totalsågar EU:s definition av organiserad brottslighet då även mobbinggrupper och hedersbrott uppfyller kriterierna!