Utvisning av biker med klubbtillhörighet
Ett ämne som alltmer aktualiserats det senaste året runtom i de nordiska länderna är utvisning av utländska bikers som kommit till annat land för att deltaga i olika former av mc-evenemang.
Det är därför av vikt att redovisa vad JO beslutat och kommit fram till vid en tidigare JO-prövning i ämnet.
I beslut 4488-2007 av den 22 juli 2008 fastläggs vissa speciella kriterier gällande för ärendetypen som är allmängiltiga även i övriga nordiska länder såväl som i eustater då uttalandena bygger på EU-lagstiftningen och en tidigare dom i EG-domstolen.
Personen som utsatts för utvisning i ärendet är dömd för narkotikabrott i sitt hemland elva år tidigare och är medlem i Hells Angels MC. Av polisens beslut att avvisa personen framgår att han avisas uteslutande på grund av medlemsskap och utefter den 11 år gamla domen. Att polsien därefter hänvisar till uppgifter omatt det vid tillfället förelåg andra uppgifter som vare sig vid tillfället dokumenterats eller i efterhand kan ihågkommas kan vi lämna därhän då de endast utgör polismyndigheternas sedvanliga efterhandskonstruktion av att med lögner underbygga felaktiga beslut.
Vi ska nu titta på generellt gällande lagstiftning, förarbeten till lag samt domslut i applicerbara ärenden för att därefer avsluta med JO:s uttalande och beslut. Vi saxar aktuella och viktiga bitar ur beslutet.
Generell lagstiftning på området
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 (Rörlighetsdirektivet), artikel 27 p.1-2 stadgar att
1. Med förbehåll för bestämmelserna i detta kapitel får medlemsstaterna begränsa den fria rörligheten för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett medborgarskap, av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Sådana hänsyn får inte åberopas för att tjäna ekonomiska syften.
2. Åtgärder som vidtas med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet ska överensstämma med proportionalitetsprincipen och uteslutande vara grundade på vederbörandes personliga beteende. Tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl för sådana åtgärder.
Den berörda personens personliga beteende måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Motiveringar som inte beaktar omständigheterna i det enskilda fallet eller som tar allmänpreventiva hänsyn ska inte accepteras
Ur polismyndighetens yttrande
Vid bedömningen av huruvida förutsättningarna för här aktuellt lagrum (8 kap. 2 § p.3 utlänningslagen) föreligger, framgår av förarbetena att det klart ska framgå av utlänningens egna uttalanden eller av andra förhållanden att han tänker begå brott (SOU 1979:64 s. 135, prop. 1979/80:96 s. 56).
Enligt rörlighetsdirektivet ska åtgärder som vidtas med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet överensstämma med proportionalitetsprincipen och uteslutande vara grundade på vederbörandes personliga beteende. Tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl för sådana åtgärder. Den berörda personens personliga beteende måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Motiveringar som inte beaktar omständigheterna i det enskilda fallet eller som tar allmänpreventiva hänsyn ska inte accepteras.
Av intresse i sammanhanget är EG-domstolens dom i fallet Kommissionen mot Konungariket Spanien, i vilket domstolen fastslog att det strider mot EG-rätten att neka en utlänning inresa i landet endast på den grund att han var registrerad på spärrlistan i SIS, utan att dessförinnan ha undersökt huruvida personen utgjorde ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen (EG-domstolens dom den 31 januari 2006, mål C-503-3).
JO:s uttalande
Jag delar helt den uppfattning som polismyndigheten gett uttryck för i sitt remissyttrande och som också är den som förfäktas av anmälaren, nämligen att en elva år gammal dom för narkotikabrott och medlemskap i viss organisation – oavsett dess rykte och erfarenheterna av dess verksamhet – i sig inte kan utgöra grund för en avvisning. Som polismyndigheten understrukit, måste ett sådant beslut baseras på att den berördes personliga beteende innefattar en konkret risk för att han kommer att begå brott i Sverige.
Länk till JO-beslutet:
http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=DynamX_SFS_Decision&Id=3391
