Reporter Annette Cedergren: Medias utpekande av mc-klubbar och medlemmar saknar motstycke i svensk presshistoria!

 

Presentation och Bakgrund

Anette Cedergren har skrivit en än idag uppmärksammad artikel om medias bevakning framför allt av Hells Angels MC och dess medlemmar under mc-fejden under 1990-talet. Annette Cedergren, har varit reporter på bland annat Kvällsposten och vid Sveriges Radio, Artikeln Pressetik och Hells Angels ingår i bikerantologin Olja, krom och manlig gemenskap, sidan 141-182.

För att visa på att artikeln har stor aktualitet än idag publicerar vi två arbeten som tagit upp Cedergrens artikel. Bikerdoktorn Stig Grundvall skriver i forskararbetet Rövare, Rebell, Outlaw ingående i antologin ”Identitetens Omvandlingar” följande om Cedergrens artikel, på sidan 295: ”Cedergren visar att utpekandet av mc-klubbar och dess medlemmar under 1994-97 saknar motstycke i svensk presshistoria”.

Även Petter Ingemansson tar upp Anette Cedergrens artikel i sin forskningsstudie 1 %” – en analys av hur mc-gängs “farlighet” beskrivs i svensk press under åren 1995 och 2010. Han skriver följande om den nedan genomgångna artikeln av Anette Cedergren: Annette Cedergren var under det s.k. mc-kriget reporter på Kvällsposten. Sidan 20 (AR)För svensk del har Cedergren analyserat massmediernas pressetiska skildringar av Hell’s Angels och hon menar att medierna har varit mycket offensiva med att publicera namn och bilder på medlemmarna i mc-klubben (Cedergren 1998, s. 141). Hon är kritisk till medierapporteringen som hon menar innehåller en rad påståenden och många felaktigheter och anser att ”den mytologi och den fruktan som idag omgärdar bikerkulturen har i stor utsträckning formats genom massmediernas behandling av fenomenet” (ibid., s. 181).

Uttalanden från artikeln

Om pressetik

Sidan 141: När det gäller bikers tycks de pressetiska reglerna inte ha samma relevans som för andra medborgare. Medierna har, på ett sätt som saknar motsvarighet o svensk presshistoria, t.ex. varit mycket offensiva med att publicera namn och bilder i alla möjliga sammanhang. 

Rapporteringen får som konsekvens att allmänheten blir rädda för alla bikers

Att allmänheten snart sagt är livrädda för alla män i svarta västar och hår i hästsvans är en annan naturlig följd av en onaturlig rapportering.

Enskildas handlingar som ej har med klubben att göra rapporteras som brott av klubben!

Sidan 143: Kammaråklagare Tom Svensson, Helsingborg: Om en person är med i en förening så pekar man ju inte ut honom på det sättet. Men just vad gäller mc-kriminaliteten så lyfter man fram det och gör något märkvärdigt av ett brott som är helt alldagligt.

Sidan 144: Anette Cedergren: Problemet är då att man skriver “HA-medlem” och liknande där du som åklagare och förundersökningsledare klart kan säga att det inte är relevant? Kammaråklagare Tom Svensson: Ja, där man inte kan knyta brottet till att dom är med i en mc-klubb, utan det är alltså vardagsbrottslighet. Och den som begår brottet råkar vara medlem i en motorcykel-klubb, precis som han råkar vara medlem i en idrottsklubb eller någonting annat.

Sidan 144: Chefsåklagare Göran Bergling, Helsingborg menar också att denna form av rapportering skapar rädsla: om jag istället skulle vara med i Söderåsens Golfklubb, så skriver man väl inte att en medlem i Söderåsens Golfklubb har slagits med kniv? Och sådant får ju konsekvenser, det här med att man hela tiden framhåller deras medlemskap. Var gång det står Hells Angels i den här typen av rapporteringar och sammanhang så förstärker det ju hela tiden just den här hysterin och kraven: Förbjud klubben, förbjud medlem-skap, så blir allting bra!

Anonyma artiklar 

Journalisters anonymitet annonserar rädsla för läsaren!

Sidan 145: Men det anonyma, osignerade skrivandet kan få farliga konsekvenser. Genom anonymitet visar man för läsarna att man som journalist är rädd. Vilket då, tillsammans med ett otal artiklar där man tagit upp och skrivit att “ingen törs vittna mot mc-klubbarna” ytterligare förstärker budskapet om de farliga mc-gängen. Det får naturligtvis som konsekvens att polisen får svårare att utreda brott.

Polisens kommentar till journalisters anonymitet

Maria Truedsson, Helsingborgspolisens informationsenhet: Ja, det är ju märkligt att man inte själv vågar stå för vad man skriver, och så hänger man ut folk med både namn och bild i artiklarna… Anonyma artiklar där journalister skriver så, det är på något vis som att sticka huvudet i sanden. Då ska man inte skriva det heller på det viset och lämna ut människor… Och jag vet inte vad man vill uppnå med det heller… Vilka signaler tidningar ger när journalister inte vill ha sitt namn med, och så får dom vittnen som ställt upp finna sig i att de blir uthängda… Det är ju märkliga signaler man ger…

Om uthängningar av bikers med alla uppgifter de kan finna

Sidan 150: Det har gjorts ett flertal så kallade “kartläggningar” i kvällstidningarna, där namn och bilder publicerats, t.om. på personer som vagt betecknats som “möjliga provmedlemmar”. Till namn och bild har tillfogats uppgifter om personliga förhållanden, ålder, yrke, inkomst samt domar för de som begått brott. Vid några tillfällen har även lämnats ut uppgifter om familjeförhållanden och bostadsort. Flera av de män som pekats ut som medlemmar och “anhängare” är ostraffade och okända i rättssystemet.

Sidan 154: Länskriminalens chef i Skåne, Peter Tjäder, ser med blandade känslor på dessa utpekanden av andra skäl: På lite längre sikt har det en negativ sida som jag ser det. Nämligen att dom här människorna blir ju identifierade som kriminella för lång tid framåt. Jag tror knappast det underlättar för den som vill ägna sig åt annat – att söka jobb och liknande – att ha suttit på mittuppslaget i kvällstidningarna som kriminell.

Sidan 160: Utöver de kartläggningar av klubbarna som gjorts publiceras också regelmässigt namn och bild på mc-killar som står inför rätt… När det gäller Hells Angels tillämpas inte de gamla klassiska pressetiska grunderna, som annars är brukliga i kriminaljournalistiken. T.ex. att personen redan är en av allmänheten känd brottsling, eller att brottet i sig är synnerligen allvarligt. Man har helt enkelt valt att publicera namn och bild därför att man anser att allmänintresset ligger i det faktum att de är medlemmar i Hells Angels.

Sidan 161: Advokat Tom Peyton: – Det finns inget liknande beteende inom massmedia mot någon annan organisation eller grupp i samhället. Och det här uthängandet i massmedia har i sin tur inneburit att inte bara Hells Angels, utan också deras anhöriga, har drabbats. Dom har blivit uttittade, utpekade som släktingar till personer som har gjort sig skyldiga till brott som är inte är av den karaktären., menar jag, att dom skulle ha behövt tåla detta… Även dom blir ju uthängda genom att deras barn eller syskon framställs som brottslingar av allvarlig karaktär. Allvarligare än vad det egentligen har handlat om, och som andra som begår liknande brott inte pekas ut för.

Om Pressombudsmannens (PO) syn på mediarapporteringen kring mc-klubbar

Sidan 155: Lika lite som man ser det som något lönt att tala med pressen har Hells Angels sett någon större idé att klaga till PO. – Men även om det inte finns så många prövningar så är det ju en annan sak att dom pressetiska reglerna, dom ska ju gälla även för dom. Reglerna gäller alla, även outlaws. Och man har också rätt att vara fredad, även om man är dömd för mycket hårda saker, säger Pressombudsman, Pär-Arne Jigenius. Men sedan är det också så att vi utgår från att drabbade hör av sig själva och klagar om dom känner sig felaktigt behandlade… dom har ju kommit att behandlas som offentliga personer, dom som är med i klubbarna… Men jag kan hålla med om att det är anmärkningsvärt. För samtidigt är det ju så att frågan om medlemskap är ju hemlig, så det är ju en trovärdighetsfråga. Vet tidningarna helt säkert att dom som pekas ut verkligen är medlemmar?

Sidan 161: I juni 1997 kom svaret från Allmänhetens Pressombudsman: Organiserad brottslighet och förakt för lagen och medmänniskors säkerhet gör Hells Angels till en företeelse som i alla enskildheter äger ett oavvisligt intresse. Dess medlemmar bör därför inte heller skyddas av anonymitet vid en fällande dom.

Sidan 161: Tom Peyton, advokat kommenterar ovanstående utslag från PO, enligt följande: “Organiserad brottslighet och Öppet förakt för lagen”… Är Hells Angels en brottslig organisation? Kan man tala om en kriminella mc-gäng? Det där är ju inte på något sätt styrkt idag. Det är ju bara massmedia som påstår att det är så, och kallar dom så..

Trots skyddad identitet publicerade media alla uppgifter om medlemmar!

Sidan 167: I maj 97 avslöjar de regionala tv-nyheterna SydNytt att nio medlemmar av Hells Angels MC har skyddad identitet. Dagen därpå följer Aftonbladet upp detta men går ett steg längre. Tidningen publicerar deras namn och bilder och skriver i artikeln också utförligt allt om deras personliga förhållanden, inkomster, arbete, eventuell förekomst i straffregistret, samt namnger i något fall flickvän, flickvänners bostadsorter, om de har barn m.m.. Bilderna på killarna finns även på tidningarnas löpsedlar denna dag.

Aftonbladets chefredaktör Torbjörn Larsson: Nu var det väl inte rättsväsendet utan det var i formell mening skattemyndigheten som gett dem skyddad identitet. ur vår synvinkel är det naturligtvis fullständigt absurt. Det är att felutnyttja systemet.-Då kan ni som tidning sätta er över det genom att publicera deras namn och bild? Vi sätter oss inte över det, utan vi accepterar det inte. och om du vill kalla det att sätta sig över, så är det korrekt.

Det finns en risk för att massmedias bikerrapportering  förändrar tänkandet och rättspraxis

Sidan 171: Det är inte första gången Siw Persson tar till orda och har fel i sin kamp mot mc-klubbarna… Siw Persson är kanske också den som mest av alla varit med och spridit de gamla 60-talsföreställningarna och vandrings-sägnerna om Hells Angels. Hon är alltid redo att uttala sig för massmedia, och också oerhört frän i sina uttalanden. En tacksam rubrikmakerska. Kort sagt, hon har via media gjort sig ett politiskt namn genom sitt korståg mot mc-klubbarna.

Sidan 177; Advokat Tom Peyton: – Man känner så tydligt att massmedia kan komma att förändra rättspraxis, förändra vårt tänkande helt. Att medlemmar i Hells Angels kan komma att behandlas annorlunda än andra i rättsväsendet på grund av hur massmedia har skrivit och behandlat dom. Någonstans finns det en risk, men jag hoppas att utvecklingen inte ska bli sådan.

Mytologin kring och fruktan för bikers har skapats av massmedia!

Sidan 181: Medierna har naturligtvis inte skapat bikern, men den mytologi och den fruktan som idag omgärdar bikerkulturen har i stor utsträckning formats genom massmediernas behandling av fenomenet. Av en massmediakår som inte drar sig för att själva låtsas och utge sig för att vara experter på bikers och Hells Angels.

Källor:

Olja, Krom och manlig gemenskap, antologi, redaktör Ove Sernhede, Daidalos Förlag

Identitetens omvandlingar

“1 %” – en analys av hur mc-gängs “farlighet” beskrivs i svensk press under åren 1995 och 2010