Olika partier lägger med jämna mellanrum fram olika populistiska förslag om att förbjuda och kriminalisera olika organisationer för att påskina att de faktiskt gör någonting i sak inför väljarna. Vad partierna däremot nogsamt undviker är att berätta för väljarna är att ett sådant förbud redan utretts och befunnits vara direkt olämpligt ur rättssäkerhetsaspekt såväl som rent juridiskt. Payback presenterar nedan fakta ikring direktivet för utredningen samt vad utredningen kom fram till.

Statens Offentliga utredningar, SOU 2000:88

Utredningen, SOU 2000:88, “Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella m.m.

SOU 2000:88 är den ökända s.k. kriminaliseringsutredningen som förutom direktivet att utreda huruvida framförallt mc-klubbar och rasistiska organisationer skulle förbjudas också därutöver tog till sin uppgift att analysera vilken typ av brottslighet som begicks av de angivna organisationerna samt om brottsligheten var styrd av organisationerna.

Brottslighetsaspekterna avhandlas i del 2 rörande ”Kriminaliseringsutredningen”. Denna del handlar istället om vad ”Kriminaliseringsutredningen” fastslog gällande direktivet kring att införa förbud mot olika former av organisationer.

Viktigaste slutsatserna i utredningen

Här nedan redovisar vi de direkta uttalandena kring kriminalisering av organisationer i utredningen:

Sidan 13: En av våra huvuduppgifter har varit att överväga om det bör införas ett straffansvar för aktivt deltagande i en sammanslutning som har brottslighet som ett väsentligt inslag i sin verksamhet. I våra direktiv anges att sådant aktivt deltagande kan bestå i exempelvis finansiering av verksamheten, upplåtelse av lokal till sammanslutningen eller aktivt stöd på annat sätt.

Sidan 16: Vi gör den bedömningen att övervägande skäl talar för att någon utvidgning inte bör ske av det kriminaliserade området såvitt gäller deltagande i eller stöd till sammanslutningar där det förekommer brottslighet.

Sidan 176: Vi diskuterar förutsättningarna för en utvidgad kriminalisering av aktivt deltagande i eller stöd till sammanslutningar där allvarlig brottslighet förekommer och gör därefter bedömningen att en sådan utvidgning inte bör genomföras.

Sidan 181: En fråga i sammanhanget är emellertid om en sådan kriminalisering likväl skulle kunna medföra att möjligheterna till politisk opinionsbildning inskränktes på ett otillbörligt sätt. I våra direktiv konstateras att det inom miljörörelsen och fredsrörelsen i dag finns grupper som, för att uppnå politiska mål som i och för sig är accepterade i ett demokratiskt samhälle, använder sig av metoder som är brottsliga och genomför sina aktioner i organiserad form. Även om de brottsliga gärningarna som sådana givetvis måste beivras så kan det, enligt vad som anförs i direktiven, inte komma i fråga att ingripa mot deltagandet i eller stödet till sådana organisationer i och för sig. Som skäl för denna ståndpunkt anförs just att ett sådant ingripande skulle innebära att möjligheterna till politisk opinionsbildning skulle kringskäras på ett sätt som vore oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

Sidan 182: Som vi ser det kan det inte gärna komma i fråga att utforma straffbestämmelserna på ett sådant sätt, att skillnad skulle kunna göras mellan olika sammanslutningar beroende på vilka mål dessa vill uppnå med de brottsliga aktiviteterna. Man kan alltså inte bortse från risken för att bestämmelser av här diskuterat slag skulle kunna leda till resultat som från de i direktiven angivna utgångspunkterna skulle framstå som oacceptabla. Vi anser mot bakgrund av det anförda att övervägande skäl talar för att de här diskuterade straffbestämmelserna inte bör införas. Det sagda innebär att vi gör bedömningen att någon utvidgning inte bör ske av det kriminaliserade området såvitt gäller deltagande i eller stöd till sammanslutningar där det förekommer allvarlig brottslighet.

Paybacks kommentar:

”Kriminaliseringsutredningen” kommer således fram till att en kriminalisering av deltagande i olika organisationer ej bör ske av i huvudsak två orsaker.

1. MC-klubbarna kan inte anses vara kriminella organisationer då brottsligheten utförs av enskilda medlemmar och brottsutbytet tillfaller inte klubbarna. Se vidare del 2 om ”kriminaliseringsutredningen”

2. Det går inte att kriminalisera medverkandet i organisationer på det sätt att skillnad skulle göras mellan olika organisationer beroende på vilka mål och syften organisationerna har med olika gärningar.

SOU 2000:88, Organiserad brottslighet,hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. – straffansvarets räckvidd – “Kriminaliseringsutredningen”– Del 1  Del 2  Del 3