I denna tredje och avslutande del om utredningen över straffärttsliga skärpningar kring organiserad brottslighet kommer vi att fokusera på vad en känd kriminolog uttalat kring denna formen av utredningar samt själva lägga fram vår syn på förslagen, Vi börjar dock med att redovisa vad utredarna drog för slutsatser kring lagda förslag samt de ekonomiska konsekvenserna av förändringarna i lagtexterna. 

Praktisk funktion av utredningens förslag

Sidan 15: det bör framhållas att de fall som skulle träffas av den föreslagna bestämmelsen torde vara relativt
få. Det finns med andra ord inte anledning att tro att en reform i enlighet med förslaget skulle få någon mer genomgripande praktisk betydelse.

Sidan 273: När det gäller förslaget om en utvidgning av ansvaret för underlåtenhet att hindra brott är det vår bedömning att det förslaget kommer att leda till lagföringar i ett mycket begränsat antal fall.

Ekonomiska konsekvenser av utredningen

Sidan 273: Efter avstämning med en representant för Domstolsverket är det vår uppfattning att förslagen i vart fall inte medför annat än mindre justeringar av domstolarnas verksamhetsstöd (Vera). Detsamma bör även gälla för
övriga myndigheters verksamhetsstöd.

Sidan 273: När det gäller förslaget om en utvidgning av ansvaret för underlåtenhet att hindra brott är det vår bedömning att det förslaget kommer att leda till lagföringar i ett mycket begränsat antal fall. Fråga är om en bestämmelse som kommer att användas i enstaka fall. Inte heller förslaget till en förändrad straffskala för förberedelse och stämpling till brott kan antas få några beaktansvärda ekonomiska konsekvenser.

Sidan 274: Vår bedömning är emellertid att den kostnadsökning som kommer att uppstå inte är större än att den kan rymmas inom de befintliga anslagen. Den nya lagstiftningen kan även komma att medföra ett begränsat behov av information, utbildning och ändringar i verksamhetsstöd, handböcker, informationsmaterial och liknande för de andra rättsvårdande myndigheterna. Kostnaderna för detta kan inte anses som mer än begränsade och bör rymmas inom de befintliga anslagen.

Kriminalitet – baserat på tro eller vetande?

Betydligt intressantare än utredningen i stort är resonemanget som citeras i utredningen. Vi citerar nedan vad två olika, tunga aktörer har anfört i närliggande ämnen.

Janne Flyghed är professor och vår kanske mest internationellt kända och erkända kriminolog med ett flertal uppmärksammade arbeten bakom sig. http://www.criminology.su.se/om-oss/personliga-hemsidor/janne-flyghed

Per-Ola Träskman är profesor och dekan på juridiska fakulteten i Lund.

Sidan 49: Det finns en bred samsyn om att brottslighet, särskilt mycket allvarlig sådan, ska bekämpas på ett effektivt sätt. Kritik har emellertid framförts mot att det hot som terrorism och organiserad brottslighet utgör, i många fall är dåligt underbyggt av fakta och att många åtgärder som vidtas i ”kriget mot terrorism” eller ”kampen mot den organiserade brottsligheten” därmed riskerar att inkräkta på medborgarnas personliga integritet och rättssäkerheten utan att för den skull vara effektiva mot den allvarliga brottsligheten (se t.ex. artiklar av Janne Flyghed och Per Ole Träskman i SvJT 2007 s. 59 respektive 101).

Sidan 49: I artiklarna hänvisar författarna till att det i såväl den politiska diskursen som i media ofta hänvisas till att brottsligheten, och då särskilt vissa allvarliga former av brottslighet, utgör ett ständigt ökande hot, medan verkligheten i själva verket kan se helt annorlunda ut om man studerar fakta som t.ex. den officiella brottsstatistiken. Vidare menar de att det finns stor kunskap om kriminaliteten och dess utveckling, omfattning och struktur över tid, medan det finns lite forskning om vad som utgör effektiv brottskontroll eller effektiva polismetoder. Ofta saknas det kunskap om betydelsen av nya tvångsmedel och då i synnerhet hemliga sådana (Flyghed s. 59).

Sidan 50: Träskman är vidare kritisk mot den beskrivning av den hotbild som t.ex. Rikspolisstyrelsen målar upp angående den organiserade brottsligheten i den nationella lägesrapporten om den organiserade brottsligheten, som utarbetas i samverkan med Tull- och Skatteverket samt Ekobrottsmyndigheten. Kritiken riktas mot att uppgifter i rapporten är svävande och inte möjliga att kontrollera samt att den officiella brottsstatistiken inte fullt ut stöder de antaganden som finns om en ökad brottsvolym och en förvärrad brottssituation. (Träskman s. 113 f.).

Sidan 50: Författarnas kritik riktas framför allt mot att Polisens (och de andra brottskontrollerande myndigheternas) befogenheter när det gäller rätt att utföra underrättelseåtgärder och att vidta olika former
av straffprocessuella tvångsåtgärder har ökat väsentligt de senaste åren… I själva verket finns det, enligt Träskman, mycket som talar för att den utveckling som pågått de senaste åren inte har varit nödvändig. Fråga är i stället om ett skifte i ideologi för hela brottmålsrättegången och brottskontrollen i allmänhet. Den tidigare förhärskande ideologin, som framför allt betonade rättssäkerhetsaspekter, har bytts mot en ideologi som mer betonar effektiv kontroll (Träskman s. 118).

Sidan 51: Studier som Flyghed har genomfört visar att hotbildskonstruktörer snarare tenderar att övervärdera riskerna än att undervärdera dem och att det sällan framförs klara, tydliga och kontrollerbara påståenden i beskrivningar över framtida hotbilder.

Sidan 51: Samtidigt krävs det att alla åtgärder som inskränker medborgarnas personliga integritet eller minskar rättssäkerheten i brottsbekämpningen övervägs grundligt och underbyggs av forskning som utförts utan politiska baktankar om respekten för rättssäkerheten och mänskliga rättigheter ska upprätthållas.

Paybacks kommentar över utredningen

Mycket väsen för ingenting!

Utredningen konstaterar själv enligt ovan att förslagen som läggs kommer att få en mycket begränsad funktion och endast vara tillämpliga i ett fåtal fall. Utredningen konstaterar vidare att förslagens verkställande även kommer att medföra mycket begränsade kostnader som ska rymmas inom de redan befintliga anslagen till respektive myndighet.

Mycket väsen för ingenting kan tyckas men faran med ett juridiskt ansvar för personer i ledande ställning skall dock inte underskattas. Polis och Åklagare kommer med största sannolikhet att verka för en utvidgad prejudicerande verkan utefter domslut, enligt de nya förslagen. De utgör ett medel och nu är det upp till domstolarnas praxis om förslagen vinner gehör och införs i lagboken. Det finns självklart en stor fara i speciellt förslaget att göra ledande personer ansvariga för vad individer inom en klubb kan tänkas göra. Här finns ett utrymme för att bevisen för ledande persons kännedom om brottslighet kommer att bedömas utefter viljan att komma åt misshagliga personer.

En målad bild utan substans och djup samt utan fakta och källhänvisning!

Sidan 71: Vi har i detta kapitel givit en skissartad bild av hur den organiserade brottsligheten ser ut och vilken typ av brottslighet den ägnar sig åt.

Utredningen producerar en mycket stor mängd sidor och ord utan att som vanligt kunna hänvisa sina långa utläggningar rörande exempelvis mc-klubbarnas verksamhet och våldskapital till konkreta fakta med hänvisningar till forskning, statistik eller domslut. Texterna är skrivna precis i linje med hur Rikskriminalen vanligtvis författar sina rapporter. Mängden av ord ska ge ett intryck av att de vet vad de talar om men så länge de inte kan belägga orden med direkta hänvisningar till fakta så är och förblir det bara ord. Ord utan praktiskt värde och utan någon som helst juridisk bärighet.

Utredningen gör precis som de själva anger i ovanstående citat. De målar upp en stor bild över systemhotande och organiserad brottslighet: Men, det är bara en skiss. En målning utan substans och botten. En chimär att lura folket med som saknar djup och tyngd. Det är bara ännu en målning i polisens fantombildsserie där mc-klubbarnas farlighet under lång tid varit ett favoritmotiv.

Men strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor, som Gustaf Fröding skrev och som har giltighet än idag när det avser Wierups, polisens samt denna utrednings bristfälliga skisser över en påhittad mc-klubbsverklighet!

Allt Payback anfört bekräftas av professorer

Payback har under lång tid fört en kamp mot myndigheternas påståenden om organiserad kriminalitet inom bikermiljön. Vi har tagit upp det faktum att alla rapporter, utredningar, böcker av fantasyförfattare m.m bygger på ounderbyggda fakta med svävande innehåll som ej beläggs med fakta eller källhänvisningar. Påståenden staplas på varandra utan att vara underbyggda av forskning eller med länkar till fakta i sak.

Intressant är därför att Payback såväl som bikerkulturen i stort får mycket klart medhåll från de ansedda professorerna Janne Flyghed och Per-Ola Träskman, enligt ovan. De pekar båda två på just dessa processer i sina uttalanden i utredningen: Svävande och dåligt underbyggt av fakta, uppgifter som är omöjliga att kontrollera, övervärderande hotbilder med otydliga och oklara påståenden som är okontrollerbara, onödig utveckling med utvecklade polisiära underrättelseåtgärder och straffprocessuella tvångsåtgärder, vi har bytt ut vår rättssäkerhetsideologi mot en ideologi om allt mer ökande kontroll.

Vi lämnar härmed rapporteringen kring utredningen men får säkert anledning att återkomma framöver i ämnet.

Länk till utredningen:
http://www.payback.name/wp-content/uploads/orgbrott.pdf

Om “Ledande person” & Våldskapital – Utredningen om Organiserad Brottslighet – Lagförslagen! Del 1/3:
http://www.payback.name/?p=14108

Om definitionen av en kriminell organisation – Utredningen om Organiserad Brottslighet! Del 2/3
http://www.payback.name/?p=14118 

Flyghed, Janne, SvJT 2007 s. 59, Kriminalitetskontroll – baserad på tro eller vetande?
http://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.63277.1323348239!/menu/standard/file/Kriminalitetskontroll_baserad_pa_tro_eller_vetande.pdf