Nedanstående artikel har publicerats i sin helhet på den största debattsajten på internet på svenska språket, Newsmill. En debattsajt där de viktigaste samhällsdebattörerna såsom kriminologer, rättssociologder, poliser, politiker, ministrar, advokater, domare, författare, journalister med flera publicerar artiklar:
Länk till artikeln på Newsmill:
http://www.newsmill.se/artikel/2013/03/29/satsningen-mot-grov-organiserad-brottslighet-2012-ett-kapitalt-fiasko
———————————————————————————————————————————————–
Rapporten påvisar starkt Rikskriminalchefens omplaceringsorsaker!
I tisdags rapporterade Payback Sverige om att Rikskriminalchefen och tillika ordföranden för Operativa rådet och därvid högst ansvarig för den särskilda satsningen mot organiserad brottslighet, Klas Friberg, sparkas snett nedåt och den 1 maj istället tillträder tjänsten som Länspolismästare för Västra Götaland. Dagen efter, på onsdagen, presenterade därefter just Klas Friberg resultat för satsningen avseende 2012 som ger ytterligare förklaring till varför satsningen nu ska fortsätta under nytt chefskap. För satsningen redovisar från ett redan låga värde 2011 faktiskt ännu sämre resultat, på närmast varje punkt för 2012!
Rapportens syfte att med ordmassor flytta bort fokuset från det faktiska resultatfiaskot!
Resultatredovisningsrapporten är 32 sidor lång för att redovisa blott ett antal viktiga referenstal vilket innebär att rapporten sida upp och sida ner redovisar orelevanta historiska fakta kring satsningens tillkomst, smått pinsamma förhärliganden över polisarbetets förträfflighet, vilket helt saknas belägg för i statistiken, samt sida upp och sida ner med redan kända fakta kring de samverkande myndigheternas delaktighet i satsningen. Rapporten har som största syfte att bädda in ett totalt fiasko i en orelevant ordmassa för att på sedvanligt polisvis flytta fokuset från de faktiska resultaten till påståenden av olika ovederlagda uttalanden.
Statistiska, faktiska resultat av den myndighetsgemensamma satsningen
Område | 2010 | 2011 | 2012 | Jmförelse, mot 2011 |
Resurstimmar,sml | 377 000 | 345 000 | 435 000 | + 23,1 % |
Resurstimmar,polis | 333 156 | 265 000 | 325 000 | + 18,4 % |
Aktiva insatser | 22 | 23 | 17 | – 26,0 % |
Misstänkta | 310 | 220 | 235 | + 6,8 % |
Häktade | 160 | 60 | 60 | +- 0 |
Åtalade | 86 | 133 | 60 | – 121 % |
Dömda | 63 | 69 | 28 (44) | – 59,4 % |
Fängelseår | 199 | 214 | 124 | – 42,0 % |
Förverkandeyrkanden | 46,5 milj | 18,5 milj | 75,0 milj | + 305 % |
Förv. Efter domslut | 0,1 milj | 1,4 milj | 1,2 milj | -14,2 % |
Således påvisar fakta följande rörande satsningen:
– Fler arbetade timmar av såväl polismyndigheten som de samverkande myndigheterna. Detta är ett faktum!
Fler redovisade arbetstimmar har resulterat i:
– Ett lägre antal insatser
– Ett större antal misstänkta vilket är en fördel om antalet häktade, åtalade och dömda personer samt ett större antal utdömda fångelseår ökar i minst motsvarande grad.
Ett större antal misstänkta personer har dock resulterat i
– Samma antal häktade personer
– En mer än halvering av antalet åtalade personer
– Ett betydligt mindre antal dömda personer
– Betydligt färre antal utdömda fängelseår
Således har satsningen, trots en 23 %-ig ökning av antalet arbetade timmar, lyckats med konststycket att på varje, enskild punkt likväl redovisa ett försämrat resultat! Det är klara, tydliga och påvisbara fakta!
Ett annat lika anmärkningsvärt faktum är att ju fler myndigheter som är involverade med skilda specialkompetenser och ju fler timmar dessa olika myndigheter sätter in i satsningen ju sämre resultat redovisas på närmast samtliga punkter. Mycket märkligt men likväl ett bevisat faktum!
Även Lasse Wierup kritisk till resultatet av den särskilda satsningen
Även Polisens största fan, Lasse Wierup, uttalar kritik mot satsningen i TV4 Nyheterna i det han konstaterar att satsningen 2012 resulterat i ett mindre antal ärenden, domar och antalet fängelseår, 3. 11 in i nyhetsklippet. Wierup konstaterar vidare att den enda del i satsningen som förbättrats är de utmätta tillgångarna som Skatteverket upptaxerat personer och företag för och det ska läggas Skatteverket till godo och inte polisen!
Payback Sverige har analyserat i första hand Polismyndighetens siffror då de är de relevanta för bedömningen av satsningens resultat. Vad avser Wierups uttalanden om Skatteverket så är det korrekt att Skatteverket säkrat och utmätt tillgångar för 43 milj under 2012 mot 2,6 miljoner under 2011, att dock jämföra med beslutade skattehöjningar som under 2012 utgjorde 45 milj jämfört med 250 miljoner under 2011. Skatteverket redovisar då under 2012 88 miljoner totalt såsom säkrade, utmätta tillgångar tillsammans med beslutade skattehöjningar. Ett resultat som ska ställas mot 2011 års 252,6 miljoner vilket medför att inte heller Skatteverket kan uppvisa positiva siffor mer än under ett enda område. Ett faktum som visar att man kan inte såsom Wierup gör, plocka ut en siffra utan att ställa den mot det övriga arbetet samma myndighet gör. Summa summarum visar således även Skatteverkets resultat på en påtaglig försämring!
Har satsningen genererat någon form av mervärde?
Payback Sverige efterlyste i samband med fjolårets analys över satsningen att en redovisningsmetod som skulle belysa vilket mervärde satsningen medfört som inte sedvanligt myndighetsarbete eller den polisiära linjeverksamheten skulle kunna genererat. Vi konstaterar att ännu efter 3,5 års arbete inom ramen för satsningen har ingen sådan adekvat redovisningsmetod utarbetats varför vi nu måste dra slutsatsen att en sådan metod skulle motverka satsningen i det att den direkt skulle påvisa att satsningen överhuvudtaget inte genererar något mervärde!
I fjolårets rapport stod följande att läsa: “Till stor del är den brottslighet och de kriminella personer som utgör insatsernas fokus, redan tidigare uppmärksammade av de samverkande myndigheterna och hade ändå varit föremål för olika brottsbekämpande aktiviteter. I vilken utsträckning det kvantitativa resultatet är ett uttryck för ett mervärde kan ännu inte slås fast!” Trots detta konstaterande har de samverkande myndigheterna inte under 2012 heller gjort några former av ansträngningar för att framtaga ett verktyg för att mäta mervärdet varför vi nog måste konstatera utefter de vikande resultatsifforna att satsningen inte medför något mervärde som inte åstadkommits ändå genom sedvanligt brottsbekämpande arbete inom de olika myndigheterna!
Således: En hutlöst kostsam och personellt krävande satsning riktad mot 2-3 procent av landets sammantagna brottslighet som inte medför mer än marginella skillnader. Hade samma resurser satsats på att istället klara upp en större mängdbrottslighet, våld mot kvinnor i nära relationer samt mot sexualbrottslighet hade polismyndighetens sammantagna resultat kunnat klart förbättrats och samhället blivit en tryggare plats för envar! Men, det hade inte gett polisen samma mediautrymmer och kanske viktigast: Det hade tvingat polisen till reträtt ikring exempelvis bikerkriminaliteten vilket i sin tur skulle tvingat höga polisföreträdare att offentligt medge att de under mer än 20 års tid fört såväl media som allmänhet bakom ljuset och öppet ljugit om bikers och bikerklubbarnas kriminalitet. Därför, en fortsatt meningslös satsning då polisföreträdare inte är män nog att ta ansvar för samt stå för begångna misstag och uttalade lögner!
Viktig information ur rapporten
Brottstyper i fokus för satsningen
De brottstyper som myndigheterna i första hand arbetar emot är: Ekonomisk brottslighet/bedrägeri samt narkotikabrott.
Sett till de brottstyper (åtalspunkter) som de åtalade sammantaget fällts för i tingsrätten åren 2009 till 2012 domineras detta av narkotika- och dopningsbrott – drygt hälft en. En stor del av dessa avser dopningshärvan. Om den domen exkluderas utgör narkotika- och dopningsbrotten en lägre andel – cirka 45 procent. (sidan 13)
Under 2012 gjordes beslag av narkotika eller dopningsmedel i sju insatser. Narkotikabeslagen utgörs främst av amfetamin, cannabis och marijuana. Övriga narkotikabeslag är av den omfattningen att det handlar om eget bruk eller överlåtelse av mindre kvantiteter narkotika, mestadels kokain. (Sidan 15)
Dessutom finns även fällande domar för ett ganska stort antal trafikbrott. De påverkar dock inte utfallet för fängelsetid nämnvärt, eftersom de till största delen inneburit andra typer av påföljder. (Sidan 14)
Malmöinsatsen, Tulleverketinsats och Södertäljeinsatsen
Polisens insats i Malmö under 2012 svarar för en fjärdedel av aktionsgruppernas arbetade timmar. Insatsen svarar också för hälften av de utdömda fängelseåren samt en femtedel av antalet häktade personer. (Sidan 7-8).
Två insatser står för drygt 80 % av utfallet aseende utdömd fängelsetid i tingstässdomar under 2012. Malmöinsatsen samt en omfattande insats ledd av Tullverket.
Sex insatser har stått för närmare 80 procent av den arbetade tiden, antalet misstänkta och häktade under 2012. Dessa insatser har varit:
• Malmöinsatsen, med ledning av Region Syd.
• Södertäljeinsatsen, med ledning av Region Stockholm.
• En insats med ledning av Region Öst.
• En insats med ledning av Region Nord.
• En insats med ledning av Region Väst.
• En insats i Västerås, med ledning av Region Mitt. (Sidan 8)
Om beslag
Under 2012 har det gjorts beslag av kontanter, fordon, klockor, smycken och stöldgods som sammanlagt värderas till över 10 miljoner kronor, vilket är ett högre belopp än de båda föregående åren. (Sidan 14)
Payback Sveriges kommentar: Summan som redovisas i beslag ska nog tas med en större nypa salt då summan utgörs av beslag som därefter kan föras till tingsrätten för prövning av exempelvis äganderätten. Vi vet med säkerhet exempelvis att åtminstone 2 av de tre fordon som beslagtogs i samband med BHC-partyt i Götebrg i höstas tvingats återlämnas till dess rättmätiga ägare utefter tingsrättsdomar. Ett fall drevs av advokat genom Payback Sverige. Det tredje ärendets utgång är osäker då vi inte äger kännedom om vem beslaget riktades emot. Dock påvisar de återlämnade fordonen att det kring beslagssumman kan råda stora skillnader mellan gjorda beslag och kvarstående värde efter rättsväsendet fällt avgörandet.
Se: http://www.payback.name/?p=7959
Strategiska Personer med kapacitet, ej brottsbenägenhet, i fokus
Sidan 4: Fokus ska ligga på strategiska personer och deras nätverk, och deras brottslighet, med beaktande av deras kapacitet att agera inom de tre brottsområden som bedöms som särskilt samhällsfarliga, i kombination med varandra. Dessa är användandet av 1. företag i brottslig verksamhet, 2. otillåten påverkan, 3. våld och hot.
Det kan även finnas andra särskilda strategiska skäl till prioritering. Exempel på sådana skäl kan vara att en person och dennes nätverk har hög kapacitet inom något av brottsområdena eller begår gränsöverskridande brottslighet av samhällsfarlig eller systemhotande karaktär.
Sidan 5: ÖKAT FOKUS MOT STRATEGISKA PERSONER
Att arbeta mot personer som bedöms vara särskilt samhällsfarliga, på grund av deras kapacitet och deras strategiska positioner inom den grova organiserade brottsligheten, är centralt i den myndighetsgemensamma satsningen. Dessa personer benämns strategiska personer. Syft et med arbetet är att reducera och, helst, eliminera den strategiska personens förmåga att utöva samhällsfarlig kriminalitet. Det gäller också att kartlägga personens nätverk. Där finns ofta företag som finansierar brottslig verksamhet, och individer i personens inre krets vilka har hög kapacitet att utöva våld och hot samt otillåten påverkan.
Sidan 5: Samma individer kan vara aktuella för handläggning vid olika myndigheter. Det kan vara i form av en verkställighet inom Kriminalvården, ett ärende om bidrag hos Försäkringskassan eller en utmätning handlagd av Kronofogdemyndigheten. Kriminalvården kan genom noggrann utredning av strategiska personer till exempel avslå ansökan om verkställighet med fotboja på grund av att personen verkar inom den grova organiserade brottsligheten.
Störa och förstöra-verksamheten inom polisen
Sidan 4: Vid analysen och valet av insatser ska, utöver den rent brottsbekämpande insatsen, möjligheten till administrativa åtgärder med syfte att försvåra för brottsligheten också prioriteras.
Sidan 6: De icke brottsbekämpande myndigheterna är ett komplement till de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter till lagföring. Alla myndigheter bidrar till att de samlade insatserna följer en mer handfast handläggning. Principen bakom detta är att göra det svårt att vara relaterad till grov organiserad brottslighet i Sverige och att detta inte ska löna sig.
Sidan 7: I underlaget till en insats anges målpersonerna för insatsen. I flertalet fall har dessa en nära koppling till en kriminell konstellation…
Det förekommer också insatser som i högre grad riktar sig mot kriminella strukturer och brottsfenomen än mot personer eller enskilda konstellationer. Under 2012 har målen för insatserna omfattat strategiska personer för den grova organiserade brottsligheten och deras nätverk. Dessa personer har identifierats gemensamt och systematiskt av de samverkande myndigheterna. Det innebär att utgångspunkten för att sätta målen har strukturerats och blivit mer grundad på en myndighetsgemensam problembild och en gemensam strategi än vad som tidigare varit fallet.
Payback Sveriges kommentar: Här ligger svaret på varför satsningen i nuläget och även fortsättningsvis kommer att vara ett fiasko så länge inte fokuset skiftas och verksamheten riktas om mot konkret, i verkligheten förekommande brottslighet.
Satsningen mot grov organiserad brottslighet är polisens prestigesatsning som ger den mediatäcking polisen önskar. Å så länge fokuset riktas mot narkotikabrottslighet, dopingbrott, haschtillverkning m.fl områden uppvisar den resultat. Men den biten svarar för cirka hälften av satsningen. Den andra hälften är det som drar ner och sänker hela satsningen då den utgörs av den från polisens sida obligatoriska förföljelsen av personer med exempelvis bikertillhörighet. Störa och förstöra-taktiken i allmänhet samt förföljandet av strategiska personer, inte utefter deras brottsbenägenhet, utan efter deras position.
Polisen måste helt enkelt tvingas överge deras närmast maniska fokusering på en bikerkulturen och dess medlemmar. Bikers, oavsett föreningstillhörighet, är inte mer kriminella än exempelvis golfklubbsmedlemmar eller för den delen Rotarysällskapens medlemmar. Det visar ensidigt all forskning och fakta från Brå.
Att polisen inte förmår ta sig förbi detta mentala bikerhinder och analysera och inse vilka grupper och personer som bör vara satsningens målfokus håller på att fälla hela satsningen då närmast 50 % av hela satsningen är felriktad och därför medför allt sämre resultat. Regeringen har här ett mycket stort ansvar i det att de årligen äger en möjlighet att styra och rikta polisverksamheten åt adekvat håll via regleringsbrevet. Att så inte göra när polisen systematiskt utan lagstöd gång på gång överträder lagen gör även regeringen delaktig i den misslyckade satsningen.
Vill inte regeringen axla ansvaret finns ännu en möjlighet att frånta polisen ansvaret för målinriktningen med satsningen. Överlåt åt Brå, Brottsgförebyggande rådet, att utefter fakta och forskning fastställa såväl brottstyper som målgrupper att rikta satsningen emot. Så länge inte någon av dessa två åtgärder vidtas kommer också satsningen att vara ett felriktat fiasko och polisen fortsätta jaga hjärnspöken och fantomer i form av bikers. Tack för ordet!
Länk till polisens pressmeddelande:
http://www.polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Gemensam/jan-mars/Satsning-mot-samhallets-farligaste-ger-resultat/
TV4:s nyhetsklipp med Weirups uttalande:
http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/s%C3%A4rskild-insats-f%C3%B6rsv%C3%A5rar-f%C3%B6r-grovt-kriminella-515305c804bf7259fb00001b
Rikskriminalchefen sparkas snett nedåt! Satsningen mot grov organiserad brottslighet har skördat sitt första offer:
http://www.payback.name/?p=10005