“Kriminella MC-gäng?” – Utan att en enda biker dömts pratade polisen om “kriminella mc-gäng”???!!! Del 1

Relevansen i begreppet “kriminella mc-gäng” är helt avgörande för bikerkampen!

För att vinna kampen för bikers rättigheter, och därvid i förlängningen avskaffa alla former av olaga kontroller, trakasserier och andra former av negativa särbehandlingar riktade mot bikers och bikerklubbar, så är det centrala att bevisa att ingen mc-klubb är någon kriminell organisation eller utgör ett kriminellt mc-gäng. Om vi lyckas bevisa den saken så faller också alla former av stöd för åtgärder som riktas mot mc-klubbar från politiskt håll såväl som allmänhetens och från medias sida.

Serie artiklar om “kriminella mc-gäng”! Hjälp oss sprida artiklarna till vänner och bekanta!

Därför kommer vi att publicera en lång serie av artiklar i ärendet som direkt påvisar det felaktiga i begreppet och hoppas att alla som läser artiklarna hjälper oss med att sprida infon exempelvis via delningar på Facebook så att många läser artiklarna!

Vi kommer under en tid framöver att publicera texter kring polisens- och medias påhittade begrepp “kriminella mc-gäng”. För att påvisa begreppets orättfärdighet, för att titta på juridiken kring begreppet, kolla upp vad polisen har för belägg i sak, höra vad en mängd experter som jobbar inom området anser, titta på medias roll samt resonera lite mer filosofiskt kring saken. Vad är väl då bättre än att börja från början och gå tillbaka till den exakta händelsen där polisen kan sägas inledde kampanjen för att måla upp den för deras del ack så lönsamma fantombilden av ett bikermonster. 

Bakgrund

Under 1989 åkte den kanadensiska sensationsjournalisten Yves Lavigne tillsammans med ett antal FBI-medarbetare runt till de olika polismyndigheterna i Sverige på en föreläsningsturné. Lavigne hade gjort till sitt personliga mission och karriär att utan några om helst bevis försöka förstöra för mc-klubbar runt om i världen genom att påstå att mc-klubbarna var kriminella organisationer.

Polisen såg sin chans att få betydligt större ekonomiska medel till verksamheten liksom chansen att både få synas betydligt mer i media samt kunna anställa många fler poliser. Bikers blev således polisens motsvarighet till försvarets budget-utbåtar!

Startskottet för fantomjakten på bikers!

Demoniseringen kan sägas inledas 1990 då Rikspolischefen Björn Eriksson i TV-programmet 20.00 fick komma till tals och inleda “bikerjakten”.

3.17 in i programmet frågar programledaren rikspolischefen följande: Bland de här medlemmarna i Dirty Dräggels MC finns det inga som åkt fast för någonting. Det finns inga domar emot dom alls. Ändå talar man om att förbjuda dom? 

Rikspolischefen Björn Eriksson replikerar med: Det är på det sättet att kulturer av det här slaget har lite utav trettiotalskulturer i sig. De kräver ofta två saker. Det ena är att man begår kriminalitet så man inte kan bryta sig ur gängen. Å det andra är att låta sig förödmjukas i olika former. Det här sättet skapar en falsk grupplojalitet. Det är det som är det stötande och gör de så jobbigt för oss att komma in. För de är väldigt, väldigt slutna.

Med andra ord så har rikspolichefen ingenting att referera till när han väl har chansen att tala inför miljoner tittare. Historien har också visat att Eriksson har direkt fel i det att medlemmar inte kan lämna klubbarna vilket var Erikssons enda argument. En hel del medlemmar har kommit och gått sedan 1989 varför Erikssons argument helt enkelt inte håller. Det var lögn då och är lögn idag!

Polisen kriminaliserade således mc-klubbarna offentligt innan en enda medlem ens begått någon brottslig handling! Det faktum i sig visar att polisen skapade en masshysteri kring mc-klubbar som saknar all form av verklighetsförankring och som inte har något som helst samband kriminalitet att skaffa utan bygger på polisens önskan att på sagolika skäl erhålla mer pengar och ökade resurser att bekämpa ett chimärt och polisskapat monster som inte då och inte heller idag existerar!

Länk till Youtubeinslaget: https://www.youtube.com/watch?v=Q1E8hPLX-us

Relaterad artikel: Professor Ove Sernhede och Bikerdoktorn Stig Grundvall om Yves Lavigne