Payback Sverige har inte som uppgift att driva ärenden om enskilda bikers rätt till ersättning, för frihetsberövande och ej heller ärenden som innefattar oskälig handläggningstid av ärende innan de leder till rättegång, då de inte handlar om en negativ särbehandling på grund av bikertillhörighet utan istället är ärenden där den drabbade begär ersättning enligt regelverk. Vi har däremot tänkt informera vad som gäller i ärendena samt delge information på vilka grunder förhöjd och extra ersättning kan hävdas enligt Europakonventionen utefter två prejudicerande Högsta Domstolendomar.
Allmänna förutsättningar för rätt till ersättning för frihetsberövande
Den som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg.
Vilka skador ersätts?
Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan har vållats genom själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för sådana skador som inte är en direkt följd av frihetsinskränkningen utan som har vållats genom brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada (dvs. en medicinskt påvisbar skada på en enskildes fysiska eller psykiska hälsa) enligt frihetsberövandelagen.
Ersättning för lidande
Med lidande avses bl.a. de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande får antas medföra för den enskilde. För att fastställa ersättningens storlek krävs inte att du tillhandahåller någon särskild utredning.
Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 15 000 kr per månad.
Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning. Det gäller främst om misstankarna har avsett ett särskilt allvarligt brott. Förhöjd ersättning utgår också till ungdomar (15 – 18 år). Sådana omständigheter beaktar Justitiekanslern självmant.
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår som huvudregel endast för den tid som du har varit frihetsberövad. Om du begär ersättning för förlorad arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag m.m. ska du bifoga ett intyg eller liknande från arbetsgivaren, a-kassan etc. som styrker dina uppgifter. Det är du som sökande som ska visa att och i vilken omfattning du har gått miste om arbetsinkomst.
Ersättning för utgifter
Endast vissa typer av utgifter ersätts enligt frihetsberövandelagen. Det gäller exempelvis kostnad för resa från häktet till bostaden. Observera att kostnader som du har haft för t.ex. bostadshyra, telefon m.m. och som har blivit ”onödiga” inte ersätts enligt denna lag. Även avseende utgifter är det du som ska tillhandahålla den utredning som krävs, t.ex. kvitto eller liknande.
Jämkning
Ersättningen kan i vissa fall vägras eller sättas ned (jämkas). Jämkning kan bli aktuellt om den skadelidande genom sitt eget beteende har föranlett beslutet om frihetsinskränkning eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas. Om tiden för frihetsinskränkning har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd, kan ersättningen sättas ned efter vad som är skäligt. (Se 6 §.)
Handläggningen
När ansökningen kommit in hit begär Justitiekanslern yttrande från den åklagarkammare som har handlagt ärendet. När åklagarens yttrande har kommit in tar handläggaren ställning till om det ska skickas till dig för synpunkter. I regel behövs detta inte. Ärendet är då klart för beslut. I normalfallet är handläggstiden cirka sex månader. Beslutet skickas till dig eller till ditt ombud. Normalt tar det cirka sju dagar från det att beslutet har fattats till dess att pengarna betalas ut.
Blankett för ansökan om ersättning för frihetsberövande:
http://www.jk.se/Arbetsuppgifter/~/media/Files/blanketter/ansokningsblankett-2011.ashxr
Skadestånd på grund av oskälig handläggningstid
När en domstolsprocess drar ut på tiden på ett sådant sätt att den enskildes rätt till rättegång inom skälig tid enligt artikel 6.1 i Europakonventionen åsidosätts uppkommer i regel en s.k. ideell skada för den enskilde genom den oro, osäkerhet och de maktlöshetskänslor som den enskilde då upplever. Den enskilde kan då ha rätt till skadestånd av staten, under förutsättning att den enskilde inte har gottgjorts på annat sätt.
Läs mer om denna typ av ärenden och vad du bör hänvisa till för prejudicerande mål i dessa ärenden:
http://www.jk.se/Rattegangar/Pressmeddelande%20HD%20dom%20april%202012.aspx
Ytterligare skadestånd, utefter HD-domar, enligt Europakonventionen
Professorn i civilrätt, Mårten Schultz, har skrivit en artikel i ärendet som är vitkig att ta del av för den som vill utverka förhöjt skadestånd. Artikeln bifogas nedan under Berlinskadestånd.
Det finns även två prejudicerande domar i Högsta Domstolen som kan användas för att utverka förhöjt skadestånd enligt Europakonventionen direkt i Svenska domstolar. Två domar är i saken högst väsentliga och bör i sådana fall anföras. Domarna kan vara användbara även i andra fall än vid frihetsberövande för att utverka olika former av skadestånd då de fastslår en rätt i sig att ”Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller protokollen till denna ägt rum och om den berörda höga fördragsslutande partens nationella rätt endast till en del medger att gottgörelse skall lämnas, skall domstolen, om så anses nödvändigt, tillerkänna den förfördelade parten skälig gottgörelse”.
I de båda Högsta Domstolen-domarna talas även om en rätt till skadestånd enligt den rättsliga principen ”loss of opportunities”. Vi lägger upp ett dokument med vad vi bedömer som det viktigaste i målen och länkar sedan till sidan där hela domslutet framgår.