I förra veckan inledde jag en serie artiklar för att i komprimerad form snabbt och enkelt sprida information om olika företeelser ikring bikerkulturen. I den andra artikeln har vi kommit till de så kallade västförbuden och vad domslut och lag egentligen uttalar om dylika förbud. Att läsa igenom alla rättsinlagor, domslut och dessutom äga kännedom om alla berörda lagparagrafer runt fallen låter sig helt enkelt inte göras av hårt arbetande journalister eller kommunpolitiker varför jag kortfattat förmedlar all viktig information i sak och därefter avslutar med att vända mig direkt till er som individer uti er respektive yrkesroll.
Förbudens utformning
Tre olika kommuner har under de senaste åren försökt att förbjuda mc-västar utefter olika utformning. I Luleå kommun prövades möjligheten att förbjuda kläder som visar tillhörighet till något gäng eller gruppering som är kopplad till kriminell verksamhet.i lokaler som ägs eller hyrs ut av kommunen. I Eskilstuna kommuns fall avsåg förbudet att gästerna på kommunens restauranger inte skulle tillåtas bära kläder som visar tillhörighet till något gäng eller gruppering som kan uppfattas som kriminell. I Göteborg slutligen avsåg förbudet den speciella dresscode, till exempel västar med emblem, som förekommer inom organisationer med huvuddelen dokumenterat straffade medlemmar.” I Göteborgs kommuns fall komplicerades saken ytterligare då kommunen anförde de riktlinjer som Västra Götalands Polismyndighet utfärdat den 21 december 2009 som lyder: ”kan bärande av väst bedömas som förargelseväckande beteende med hänsyn till att övriga gäster/kunder tar anstöt och/eller blir rädda. Detta är, enligt polismyndigheten, tillräckligt för att beteendet ska anses som förargelseväckande”.
Rättsläget
De kommunala västförbud som således överklagats är de som beslutats i Eskilstuna, Luleå och Göteborgs kommun. Luleå och Eskilstuna kommuns västförbud har prövats i både Förvaltningsrätten och Kammarrätten och i samtliga fall har besluten om västförbud undanröjts samt förklarats vara lagstridiga. I Göteborgs kommuns ärende är förbudet ännu inte prövat mer än i första rättsinstansen men även i detta fall förklarades västförbudet strida mot lagen. Fem olika domslut i rad har således kommit till exakt samma slutsats, att ett västförbud strider mot grundlagens yttrandefrihet och att ett sådant förbud saknar stöd av eller bemyndigande i lag.
Domstolsutslagen
Domsluten i frågan har varit närmast rörande ense och avslagit samtliga kommunala västförbud oavsett utformning. Utslagen kan sammanfattas enligt följande:
– Emblem är att anse som en åsiktsyttring enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
– Ett västförbud strider mot yttrandefriheten då ett sådant förbud saknar stöd av eller bemyndigande i lag.
– MC-västar faller under och skyddas av yttrandefriheten.
– Straffbestämmelsen om Förargelseväckande beteende kan inte tolkas så att den fungerar som en yttrandefrihetsbegränsning och är därför inte tillämplig på yttranden oavsett innehåll. För att förargelseväckande beteende skall anses föreligga krävs att yttrandet till formen tar sig ett förargelseväckande beteende och inte enbart att västen har ett förargelseväckande budskap.
Värt att notera i sammanhanget är att såväl Förvaltningsrätten i Göteborg som Kammarrätten i Sundsvall således underkänner Västra Götalands Polismyndighets riktlinjer för restaurangägare!
Jag avslutar genomgången av utslagen med att citera från Kammarrätten i Jönköpings domslut i västörbudsfrågan, då deras skrivning kan sägas sammanfatta det rådande rättsläget i västförbudsfrågan: ”Den grundlagsskyddade yttrandefriheten omfattar rätten att ge till känna sin åsikt genom att bära en klädsel som visar gäng- eller grupptillhörighet. Enligt kammarrättens mening kan en åsikt som enbart tar sig uttryck i form av viss klädsel och som utvisar gäng- eller grupptillhörighet inte anses falla utanför skyddet för yttrandefriheten”.
Två tunga aktörers uttalanden i västförbudsfrågan
Intressant att ha med sig i yrkesutövningen är också vad tunga aktörer uttalat i frågan om västförbudens rättsliga ställning. Av den anledningen hänvisar jag till följande uttalanden som ytterligare understryker den rättsvidriga aspekten kring kommunala västförbud.Lars Korsell, chef för enheten för forskning om organiserad brottslighet på Brottsförebyggande Rådet, har uttalat följande angående så kallade västförbud: ”I Sverige är det ju inte förbjudet att tillhöra de här Mc-gängen, som det är i vissa andra länder. Förbud mot synliga gängemblem på krogar som införts på vissa håll, ser han som ett exempel när man gått för långt och det har också underkänts av domstolar”.
Johan Persson, tungt namn i Justitieutskottet, Folkpartiets talesman i rättsfrågor och av de flesta ansedd som Alliansens justitieministerkronprins, har i samma anda tagit ställning emot et så kallat västförbud: ”Det är inte rätt väg att gå!.. Det är svårt, i praktiken omöjligt, tycker jag att förbjuda människor att bära vissa kläder”.
Konsekvenser av domslut och rådande rättsläge
I förlängningen innebär de olika domslutens identiska skrivningar att rättsväsendet underkänner alla former av kommunala västförbud och då inte bara uti de kommuner vars beslut under de senaste åren överklagats! Domstolarnas utslag ger inget utrymme för individuella tolkningar. Ett kommunalt västförbud, oavsett inriktning, står i strid med yttrandefriheten och saknar stöd av eller bemyndigande i lag!
Uppmaning från Payback och bikermiljön
Till kommunala beslutsfattare: Jag har nu gett er tillgång till den samlade bilden om så kallade kommunala västförbud, dess rättsläge såväl som de olika grunder utefter vilka domstolarna underkänt kommunala västförbud. Jag uppmanar er nu att stå upp för rättssäkerheten och alla medborgares rätt att bära vilka kläder de behagar i varje miljö. Jag uppmanar er att våga gå emot polisväsendets uttryckliga vilja, att införa eller upprätthålla ett i grunden olagligt västförbud, som i fem olika rättsliga instanser förklarats vara i strid med Sveriges Grundlag. Jag uppmanar slutligen alla kommunala beslutsfattare, som redan medverkat till eller som verkar i kommuner med ett tidigare infört kommunalt västförbud, att riva upp beslutade dresscodes, iakttaga kommunallagen 1991:900:s bestämmelse, 2 kap:2, om att behandla samtliga medlemmar lika samt att fortsättningsvis icke låta er förledas av polisväsendets vilja att låta ändamålen helga medlen i sin stundom alltför ivriga brottsbekämpande iver.
Till media: Jag har i brevet ovan försett er med utförlig information rörande allt väsentligt kring västförbudens rättsliga ställning. Jag redovisar även källorna nedan för att underlätta arbetet med att kontrollera fakta. Ni är nu i besittning av de fakta som föreligger i ärendet. Fakta som entydigt uttalar att ett västförbud står i direkt strid med Sveriges grundlag och yttrandefriheten. Jag uppmanar er nu att med fakta i ryggen i framöver såväl kritiskt granska som direkt ifrågasätta såväl drivandet av ytterligare rättsliga processer i frågan från myndighetshåll som vidare försök till införande av nya grundlagsstridiga västförbud.
Jag avslutar detta Öppna brev med att citera ur Förvaltningsrätten i Göteborgs nedan uppräknade domslut: ”Yttrandefriheten såsom den uttrycks i regeringsformen har dock en mycket vid innebörd. I princip innefattar den rätten att i varje situation ge uttryck åt sin mening eller sina känslor med vad medel som helst”.
Tack för ordet!
Nästa kompaktinformation kommer att rikta sig direkt till Sveriges ordningsvakter som alltför länge förts bakom ljuset av Sveriges polisväsende!
Peter Schjerva för Payback Sverige
Källor:
Förvaltningsrätten I Göteborg, mål nr: 13181-10, Enhet 2:5
Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr: 139-10, Enhet 1
Förvaltningsrätten i Luleå, mål nr: 773-10, Rotel 4
Kammarrätten i Jönköping, mål nr: 866-10
Kammarrätten i Sundsvall, mål nr: 1129-10
Korsells uttalande:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4090647
Johan Perssons ställningstagande:
http://johanpehrson.blogspot.com/search?q=nej+tack+till+kl%C3%A4df%C3%B6rbud