I förra veckan publicerade vi en artikelserie i tre delar om Bandidos MC:s JO-anmälan. Denna veckan publicerar vi istället en längre artikel om medias stigmatisering av Hells Angels via anonyma källor, fiktiva anklagelser m.m.
Om Eskilstuna-Kurirens egenmotiv till artikelserien
Det är sommar i Sverige och ingen köper precis tidningar för att roa sig. Vad gör man då för att öka lösnummerförsäljningen? Eskilstunakuriren löste problemet genom att tillämpa en sedan tidigare erkänd och framgångsrik taktik. Man snickrade helt sonika ihop en massa gammalt material om den lokala bikerklubben, kryddade anrättningen med lite nypåfunna anklagelser och vips så sålde tidningen nog för att få halvårsbokslutet att visa svarta siffror istället för röda. Det finns ju helt enkelt inget som säljer så bra som lite hopdiktade historier om mc-klubbar speciellt inte om de serveras med namn och bild på klubbmedlemmar…
I Eskilstuna-kurirens fall handlade reportageserien i första hand dessutom om tre olika saker.
1. Tidningen beslutar att publicera alla artiklar som e-bilagor som går att köpa till för 15 Kr/st annars går de inte att läsa på webben.
2. Man publicerar artikelserien strax före halvårsskiftet för att i sista stund förbättra ett lite halvtaskigt bokslut.
3. Efter att ha tagit klar ställning via ledaren mot ett västförbud såväl som skyltförbud pressade polisen på och hotade stänga av nyhetsflödet. För att säkra fortsatt tillgång till nyhetsflödet likaväl som framtida intervjuer av polismän i viktiga fall var artikelserien ett billigt sätt att blidka poliskåren. Det journalistiska greppet hade ju dessutom den fördelen att det inte riskerade genomskådas av allmänheten utan blott av bikerkulturen för vi vet av erfarenhet att polisen vallar och hotar tillbaka fåren i fållorna visavi denna formen av subtil utpressningstaktik. Taktiken är ju för övrigt densamma som används mot busiga krogar som tar ställning emot ett västförbud och släpper in bikers. Det är bara hot- och påtryckningssättet som skiljer. I krogfallen används istället hot om indragna serveringstillstånd som vallhund att fösa tillbaka det vilsegångna fåret i fållan igen.
Kommenterat artikelinnehåll – Dag för dag
Artikelserien bestod av sju delar som publicerades 14-21 juni i papperstidning såväl som i e-bilagor på nätet. Låt oss i korthet granska de olika dagarnas innehåll och därigenom även seriositeten i sensationsjournalistiken bakom.
Dag 1
Dag 1. Inledningen på artikelserien känner vi igen speciellt från Norrbottenstidningarnas tidigare reportage kring mc-klubbar. Namn, ålder, bostadsort, eventuellt brottsregister och bild på vad Kuriren och polisen anser är ledande figurer inom klubben. 3 personer förekommer med bild, 7 personer med namn och ytterligare tre beskrivs med kön, ålder och bostadsort så att ingen ska ha svårighet att identifiera dem såsom till exempel arbetsgivare, hyresvärdar m.fl.
Tidningens samarbete med ordningsmakten beskrivs också i några rader: När Eskilstuna-kurirens reportageteam för drygt en månad sedan följde med polisens numera nedlagda ”Gänginsats”, vars uppgift var att punktmarkera och störa Eskilstunas olika kriminella gäng, stod det snabbt klart att Eskilstuna är en uppdelad stad på mer än ett sätt.
Här uppenbarade sig ett utmärkt tillfälle att göra ett allsidigt reportage om så varit avsikten för artikelserien. Kuriren kunde här valt att ställa polisen inför direkta och intrikata frågor kring vilket stöd de hade dels för att klubben var en kriminell organisation och framförallt vilket lagstöd polisen hade för att punktmarkera och störa en mc-klubb utan att den begått en inledande brottslig handling som kunnat läggas klubben till last och därvid utlöst ett lagstöd för inskränkande metoder vid tillfället. Att så inte gjordes visar i sig seriens syfte…
Det seriösa i artikeln står istället en enskild polis för som uttalar följande rörande jämförelsen mellan Hells Angels och andra kriminella gäng: Vi har egentligen mycket större problem med de andra gängen. De rör sig mycket mer än mot ungdomar. Ännu en gång väljer dock Kuriren bort möjligheten till uppföljning och till att göra en seriös artikelserie genom att underlåta att ställa frågan: Varför förföljer ni då klubben istället för de andra gängen som ger er problem…
Kuriren använder också här ett enskilt brott för att förklara klubben att vara en kriminell organisation. Två personer från en underavdelning till klubben åker fast för att tillsammans med en tredje person begått ett brott. Det menar Kuriren slår hål på myten att det finns inga kriminella mc-gäng???! Få se nu – ingen var medlem i mc-klubben och ett brott andra personer begått skulle då bevisa att klubben är kriminell?? Självklart inte. Det är ju uppenbara dumheter som inte har någonting med vare sig journalistik eller kriminalpolitik att göra. Det bevisar bara vems ärenden man springer själv!
Seriöst: Anser ni verkligen att ett ett enda brott begånget av tre personer av vilka ingen enda är medlem i klubben skulle bevisa att klubben är en kriminell organisation??? Det är ett så billigt och uppenbart beställningsjobb från ordningsmakten så ni borde skämmas för att kalla er journalister och tidning efter att ha publicerat sådana imbecilliteter!
Dag 2
Dag 2: Dagens artikelserie består av ett hopkok kring uppgifter som vidarebefodrats till tidningen av ”flera källor” som begärt att få vara anonyma. Dessa källor uppger att när skatteutredare kommer till jobbet låg en svart klubbtröja på revisorns arbetsplats. Uppgifterna bekräftas inte av vare sig skattemyndigheten och ej heller av den tjänsteman som ska ha tagit emot ”hotet”. Skatteverkets lokala ledning har aldrig hört talas om händelsen, säger kontorschefen, efter att även förhört sig ibland mellancheferna…
Händelsen uppvisar uppenbara likheter med det bombhot som visade sig ha ringts in av polisen i Luleå till den lokala tidningen i NSD. Om händelsen verkligen ägt rum, vilket ingenting tyder på då ingen på kontoret känner till händelsen, så måste polisen vara den part som planterat tröjan därvid samtidigt som de självklart gömmer sig bakom de anonyma källskyddet. Ingen medlem i en mc-klubb skulle frivilligt lämna ifrån sig en klubbtröja. Det görs isåfall av en annan part som fått tag i persedeln i avsikt att misstänkliggöra klubben. Ett faktum som självklart också varje tänkande journalist skulle förstå! Detta är bara ett exempel på låg journalistik, så låg att den är långt under havets nivå.
Dag 3
Dag 3: Behandlar hur polis och kommun ska knäcka gängen. Det intressanta i sammanhanget är Länspolismästare Mats Kirestams uttalande: För det första är den organiserade brottsligheten inte lika med Hells Angels. De är bara en del i det. Det är ett vidare begrepp. Det är den syn vi har både här och nationellt. Dessutom finns det en annan viktig poäng. Hells Angels begår inte brott som en klubb. Det är alltid enskilda medlemmar som begår brott oavsett vilken förening man tillhör.
Innebär det att man flyttat fokus från klubbarna mot enskilda medlemmar?
Ja, det är min uppfattning och det är det som gäller även nationellt.
I övrigt innehåller artiklarna följande skrivning: Från kommunpolitikerns sida finns starka önskemål om att gängens möjlighet att synas och verka ska inskränkas med ändrad lagstiftning eller nya bestämmelser. Kommunalrådet Magnus Johansson (MP) säger: Man (polis och journalister) säger att det är omöjligt att att få en klubb upplöst, men jag tror inte det är så.
Dag 4
Dag 4 innehåller inget konkret av värde. Dagens artiklar består av en ledare som tar ställning för klubbens kriminalitet samt en uppmaning att chatta med polis och politiker i ämnet.
Dag 5
Dag 5: Innehåller artiklar om föregående dags chatt med polis och politiker samt mer om kommunens förslag att minska grova brott dock ej nedbutet i konkreta förslag.
Två saker är härvidlag intressant. Det lokala skatteverkskontoret har efter Kurirens uppgifter hållit informationsmöte med samtliga 120 anställda. Inga som helst uppgifter om att någon anställd känt till tröjhistorien framkom!?? Inte heller det faktum att inte en enda person som är anställd på kontoret känner till hotet föranleder dock någon dementi av ursprungsartikeln…
Oppositionspolitikern Kjell-Erik Israelsson (M) kommer till tals. Han säger att han inte tycker om att man hade udden riktad mot en organisation – HA i det här fallet. – Jag har svårt för sådant. Då måste man också kunna döma en organisation för kriminalitet. (Man i den första meningen syftar på en debattartikel som majoriteten tidigare lät publicera om organiserad brottslighet)
Dag 6
Dag 6: Innehåller en artikel om majoritetens förslag för att stoppa så kallad organiserad brottslighet.
Förslagen presenteras med orden: De pekar ut HA som ett hot mot demokratin och uttalar sedan riktat mot Eskilstuna-Kuriren: Vi har upplevt att media gjort sin del. Det är positivt att och blir en kraft som hjälper enskilda individer, företag, poliser och oss förtroendevalda att jobba vidare. Vi är tacksamma för chefredaktören PeO Wärrings och de enskilda journalisternas granskande arbete, säger Magnus Johansson (MP). Han och majoritetskollegorna vill att lagstiftaren tittar närmare på om man kan komma åt kriminella organisationer och inte enbart enskilda kriminella.
Förslagen har beskrivits tidigare av Payback och kommer att kommenteras särskilt vid senare tillfälle.
Payback återkommer självklart även när planen konkretiserats i praktiska åtgärder eller förslag att arbeta emot.
Dag 7
Dag 7: Innehåller en stigmatiserande artikel om en enskild medlem i Red & White Crew som försöker göras som ansvarig för såväl en hotellbrand som för ett vattensabotage som föregick branden. Utefter vilka bevis och bakomliggande motiv frågar man sig självklart. Jo, Kuriren har fått tillgång till polisens sekretessbelagda utredningsmaterial där de oerhört graverande uppgifterna framkommit att mannen såsom anställd på hotellet faktiskt arbetade kvällen för vattensabotaget, enligt andra anställda…
Polisen har dock inte bedömt materialet så viktigt att de ens tyckt sig ha anledning sig att förhöra personen! Polisens huvudspår i utredningen är istället att branden och vattensabotaget utförts av konkurrerande krögare eller liknande begått dåden. Att anklaga enskilda personer, som visavi beskrivna uppgifter är enkla att identifiera,m för brottslig verksamhet utgör förtal och ärekränkning vilket Kuriren i denna artikel otvivelaktigt gör sig skyldig till!
Slutsats om artikelserien
Utmärkande för artikelserien i Eskilstuna-kuriren är att den är skriven utefter den så kallade polismetodsjournalistiken. En journalistiksform som går ut på att skribenten i parti och minut öser ur sig beskyllningar om olika former av brott en specifik klubb eller avdelning påstås livnära sig på men aldrig presenterar vare sig konkreta bevis för saken eller någon form av statistik som stödjer saken.
Det var sådan hantering av fakta och påhittade bevis som en gång ledde fram till fällandet av Thomas Quick för åtta olika mord. I samtliga fall saknades såväl vittnen som teknisk bevisning varför han också idag på löpande band frias för mord efter mord så fort resningsansökningarna hinner beviljas. Lärde sig då media eller polis någonting av Quickfallen? Nej, de har bara skiftat offer. Igår Quick idag är det bikers som orättfärdigt och utan bevis anklagas för brott.
Vi ber alla våra läsare att med artikeln i färskt minne läsa igenom de nedanstående länkade artiklarna och upptäcka de markanta skillnaderna i ställningstagande, etik, allsidighet m.m och jämföra med vad som härovan rdovisats från reportageserien. Därefter kan ni också dra slutsatser huruvida tidningen utsatts för otillåten påverkan eller ej av ordningsmakten.
http://www.payback.name/?p=6055
http://ekuriren.se/ledareasikter/ledare/1.1391125-bekampa-brotten-inte-demokratin
http://ekuriren.se/ledareasikter/ledare/1.1223487-nej-till-kladforbud