Bakgrund
Vi fortsätter granskningen av Institutet för Framtidsstudiers rapport Våldsbejakande extremism
och organiserad brottslighet i Sverige. Idag tittar vi närmare på rapportförfattarnas användning av Misstankeregistret som bas för hela rapportens slutsatser. Då vi ej har tillgång till registret kan vi inte bemöta saken med fakta utan bara redogöra för vad lagen säger kring gallring och notering i misstankeregistret samt peka på de kvarstående misstankarna och om det är rimligt att så många förundersökningar är öppna 2016…
Rapporten innefattar inte ett enda begånget brott!
På sidan 45 i rapporten framgår följande: Vi vänder oss nu till studiepopulationens brottslighet, mätt genom misstankar om brott i misstankeregistret. Vi beskriver misstänkta brott i organisationstyperna och deras medmisstänkta och de brottsliga relationerna dem emellan. Två tidsperioder undersöks här, 1995 till 2016 och 2011 till 2016.
Under åren 1995 till 2016 finns det totalt 9 090 631 brottsmisstankar registrerade i misstankeregistret, fördelade på 1 428 381 individer.
Det är mycket viktigt att här fastslå att rapporten inte innefattar ett enda begånget brott således och därför varken kan användas som underlag emot någon eller något eller som verktyg för någonting! Hela rapporten handlar om uppgivna misstankar!
Lag om Misstankeregister
Vi börjar med att titta på vad Lag (1998:621o om misstankeregister säger i Paragraf 13:1-3:
Gallring
13 § En uppgift i registret skall gallras
1. om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med anledning av misstanken,
2. om åtal som har väckts med anledning av misstanken har lagts ned,
3. om domstol har meddelat dom eller beslut som vunnit laga kraft med anledning av misstanken eller den misstänkte har godkänt strafföreläggande som har utfärdats i anledning av misstanken.
I lag om Misstankeregister står också följande i paragraf 1 om vad som grundar anledning för införsel av uppgift i misstankeregistret: Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register med uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott (misstankeregistret).
Sammanfattning kring rättsläge vid skälig misstanke och misstankeregistret
När en misstanke nått upp till graden skälig misstanke noteras du i misstankregistret. Förundersökningen ska därefter bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger (Rättegångsbalken 23:4) En registrering i misstankeregistret får inte pågå under längre tid än från det att misstanken uppstår till dess att skuldfrågan är avgjord. Om en förundersökning eller åtal för det misstänkta brottet läggs ner och åtal inte väcks är således skuldfrågan avgjord och noteringen i misstankeregistret ska raderas. Väcks istället åtal så ska misstanken istället strykas när laga kraft vunnen dom föreligger, fällande eller friande. Undantaget är om förundersökningen fortgår till brottet preskriberas då kvarstår noteringen i misstankeregistret tills brottet preskriberas.
Preskriptionstiden för olika brott preciseras i brottsbalken 35:1
Påföljd må ej ådömas, med mindre den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom
- två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år,
- fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år,
- tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år,
- femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år,
tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet.
Det innebär att all brottsmisstankar som utom mord skall vara strukna ifrån misstankeregistret senast 2010 för de som var noterade 1995 också vidare.
Lawlinelänkar: https://lawline.se/answers/hur-lange-pagar-en-forundersokning
https://lawline.se/answers/10993
https://lawline.se/answers/gallring-ur-misstankeregistret
Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740
Brottsbalken: https://lagen.nu/1962:700
Helt orimliga siffror om man granskar dem! 2,3 milj brott som varken lett till åtal eller nedlagda förundersökningar!
På sidan 46 står följande i rapporten: Under åren 1995 till 2016 finns det totalt 9 090 631 brottsmisstankar registrerade i misstankeregistret, fördelade på 1 428 381 individer. Av studiepopulationens 15 244 individer är det 13 271 individer som vid ett eller flera tillfället varit skäligen misstänkta för minst ett brott mellan åren 1995 till 2016… De individer ur studiepopulationen som förekommer i misstankeregistret har tillsammans misstänkts för 500 064 brott, och tillsammans med medbrottslingar förekommer särskild misstanke i inte mindre än 2 325 964 fall där inte ett enda fall lett till åtal eller nedlagd förundersökning på grund av avskriven misstanke. En helt fantastisk och helt orimlig siffra.
Antalet noteringar från Misstankeregistret som överlämnats av polisen till arbetsstyrkan för rapporten är mellan 1995 och 2016 9 090 631 som överlämnats och mellan 2011 och 2016 3 070 683 noteringar.
Här får vi då titta på de logiska förutsättningarna för siffrorna utefter preskriptionstiderna. Vid mord kan du ha misstankar under hela perioden, 25 år bakåt. Vid fängelsepåföljd över åtta år så kan du ha noteringar kvar bak till 2001. Vid fängelsepåföljd mellan 2 och 8 år, kan noteringar finnas från 2006.
Är det då rimligt om man betänker preskriptionstiderna och att noteringar då ska tas bort från misstanke-registret att polisen kan överlämna 9 miljoner noteringar för åren mellan 1995 och 2016? Vi pratar då om pågående förundersökningar som inte vare sig lagts ner eller lett till åtal! Är det under samma villkor rimligt att det under perioden 2011-2016 på samma vis kan finnas över 3 miljoner misstankar som berör ärenden med öppna förundersökningar som inte lagts ner eller väckts åtal kring??
En helt fantastisk och helt orimlig siffra.Nej, siffrorna stämmer helt enkelt inte.
Och hur kan det vara att åklagarmyndigheten misslyckats så kapitalt med att utreda så fruktansvärt många brott under hela perioden så att förundersökningarna inte kan leda till åtal eller till att de ens läggs ner och misstanken avskrivs trots rättegångsbalkens krav på skyndsamma förundersökningar?
För det är det rapporten säger eller att Polisen inte överhuvudtaget stryker de misstankar de ska enligt lag och i så fall så har det skett systematiskt och med uppsåt under väldigt många år att polisen faktiskt inte gallrar vad de ska i misstankeregistret? Eller är den tredje möjligheten att rapporten uppsåtligt har uppförstorat brottsmisstankarna bortom alla rimliga möjligheter. Det är något för media att fundera kring och kanske utreda var ligger felet?? För misstankesiffrorna är helt orimliga om man betänker gallringsreglerna, tycker inte ni?