• Hemsida
  • >
  • Payback Sverige
  • >
  • Viktig info om definitionerna “kriminell organisation” och “kriminellt mc-gäng”!!

Viktig info om definitionerna “kriminell organisation” och “kriminellt mc-gäng”!!

I olika rättsfall och vid andra negativt särbehandlande insatser som riktas mot Sverige bikerklubbar anförs allt oftare att olika klubbar utgör “kriminella organisationer” eller är “kriminella mc-gäng”. Det är därför av vikt för klubbarna att känna till vad för utredningar och uttalanden som finns kring begreppen som direkt kan användas såsom moteld. Vi ämnar därför i detta inlägg citera viktiga uttalanden, utredningar och rapporter samt även länka till dokumenten.

Regeringens proposition, 2007/08:144, Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet

I regeringens proposition genomgicks alternativet att införa en legaldefinition på vad som utgör en kriminell organisation. Regeringen valde bort denna möjlighet på grundval av nedanstående argumentation varför inte heller Polis eller Åklagare kan hävisa till EU.s definition då den inte är antagen utan istället avvisats av Regeringen!

Viktiga bitar att citera från propositionen:

Sid 10. I svensk rätt finns inte någon legaldefinition av begreppet kriminell organisation. Rambeslutet kräver inte heller att det införs en sådan.

Sid 15. Av det sagda har alltså framgått att ett genomförande av rambeslutet får anses kräva lagstiftningsåtgärder alldeles oavsett om genomförandet sker i enlighet med modellen i artikel 2 a eller

2 b. Ett genomförande i enlighet med den förra artikeln synes dock vara lämpligast, bl.a. av det skälet att man då undviker den av Sveriges advokatsamfund kritiserade vägen att behöva kriminalisera någons deltagande i en kriminell organisation utan att samtidigt uppställa krav på att en konkret straffbar gärning har begåtts inom ramen för organisationens verksamhet.

Länk till propositionen:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/39/70/ac1b5087.pdf

Sveriges Advokatsamfunds remissvar, Ju2008/499/L5 över promemorian Ds 2008:6, Sveriges antagande av rambeslutet om organiserad brottslighet

Sid 2: ”Advokatsamfundet vill inledningsvis understryka den stora betydelse för det demokratiska rättssamhället som bekämpandet av allvarlig och gränsöverskridande brottslighet har. För att kunna bekämpa vad som ofta benämns som organiserad brottslighet krävs dock att det är helt klarlagt vad detta är. Samtidigt är det angeläget att framhålla det fundamentala i att värnandet av det demokratiska rättsamhället förutsätter en respekt för individers grundläggande fri- och rättigheter. Varje inskränkning eller ingrepp i dessa rättigheter måste därför föregås av en noggrann och grundlig prövning av åtgärdernas ändamålsenlighet, nödvändighet och effektivitet. Enligt Advokatsamfundets mening medför tillnärmandet av medlemsstaternas lagstiftning när det gäller kriminaliseringar och påföljder för brott som rör deltagande i en kriminell organisation en uppenbar risk bland annat för att rambeslutet får negativa effekter och till och med inskränker den i regeringsformen skyddade mötes och föreningsfriheten. Därför måste regelverket kring en kriminalisering och påföljder för deltagande i kriminella organisationer ovillkorligen prövas mot individens grundläggande fri- och rättigheter.”

Sid 4: ”Advokatsamfundet är starkt kritiskt till att över huvud taget kriminalisera ett deltagande i en kriminell organisation som sådant. Mot bakgrund av den mötes- och föreningsfrihet som råder i vårt land under skydd av regeringsformen, är det högst anmärkningsvärt att ett deltagande i sig, utan något individuellt brottsligt agerande, skall vara kriminaliserat. Trots befintliga europeiska instrument till reglerande av en sådan kriminalisering (t.ex. den gemensamma åtgärden 1998/733/RIF om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott, Palermokonventionen etc.), anser Advokatsamfundet att utformningen av artikel 2 i rambeslutet väcker frågor om bestämmelsens förenlighet med kraven i regeringsformen och Europakonventionen. För det fall begreppet ”kriminell organisation” skall förstås så att en sammanslutning skall betraktas som en sådan organisation oavsett om brott inte begåtts genom organisationens försorg, ens på planeringsstadiet, skulle detta i så fall innebära ett krav på kriminalisering som avviker från svensk rättstradition och en utvidgning som måste ifrågasättas i ljuset av regeringsform och Europakonvention. Sett till hur artikel 2 som sådan är formulerad torde även ledande av och aktivt deltagande i organisationen vara kriminaliserat, även om något individuellt straffbelagt handlande inte har begåtts. Detta är inte rimligt och skulle i så fall vara något som ställer krav på att självständiga straffbestämmelser måste införas i svensk lagstiftning, något som även regeringen tidigare har noterat, se Regeringskansliets Faktapromemoria 2004/05:FPM53”.

Länk till Advokatsamfundets remissvar:
http://payback.name/Ju2008499L5.pdf

Statens Offentliga Utredningar, SOU 2000:88, Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. straffansvarets räckvidd

Sid 172: Ett ytterligare krav som måste ställas i sammanhanget är att införandet av en straffsanktion framstår som en åtgärd genom vilken det oönskade beteendet någorlunda effektivt kan motverkas. I kravet på effektivitet ligger bl.a. att det skall vara möjligt att i praktiken upprätthålla kriminaliseringen.

En straffbestämmelse måste sålunda ges en sådan utformning att polis och åklagare har en rimlig möjlighet att få till stånd ett hållbart underlag för ett åtal. Rättsväsendet måste också ha resurser för att klara av den ytterligare belastning som en ny kriminalisering normalt sett innebär. Undantagsvis kan dock ett lägre mått av effektivitet accepteras, t.ex. om en kriminalisering har en mycket framträdande symbolfunktion. Av de krav på legalitet och förutsebarhet som gäller på straffrättensområde följer vidare att en kriminalisering skall vara utformad på ett begripligt och precist sätt. En straffbestämmelse måste ha ett sådant innehåll att det är möjligt för den enskilde att iaktta lagens krav. I någon mån skall också kunna förutses vilken reaktion som kan följa på en överträdelse av bestämmelsen.

 Sid 181: En fråga i sammanhanget är emellertid om en sådan kriminalisering likväl skulle kunna medföra att möjligheterna till politisk opinionsbildning inskränktes på ett otillbörligt sätt. I våra direktiv konstateras att det inom miljörörelsen och fredsrörelsen i dag finns grupper som, för att uppnå politiska mål som i och för sig är accepterade i ett demokratiskt samhälle, använder sig av metoder som är brottsliga och genomför sina aktioner i organiserad form. Även om de brottsliga gärningarna som sådana givetvis måste beivras så kan det, enligt vad som anförs i direktiven, inte komma i fråga att ingripa mot deltagandet i eller stödet till sådana organisationer i och för sig. Som skäl för denna ståndpunkt anförs just att ett sådant ingripande skulle innebära att möjligheterna till politisk opinionsbildning skulle kringskäras på ett sätt som vore oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

Sid 182: Som vi ser det kan det inte gärna komma i fråga att utforma straffbestämmelserna på ett sådant sätt, att skillnad skulle kunna göras mellan olika sammanslutningar beroende på vilka mål dessa vill uppnå med de brottsliga aktiviteterna. Man kan alltså inte bortse från risken för att bestämmelser av här diskuterat slag skulle kunna leda till resultat som från de i direktiven angivna utgångspunkterna skulle framstå som oacceptabla. Vi anser mot bakgrund av det anförda att övervägande skäl talar för att de här diskuterade straffbestämmelserna inte bör införas. Det sagda innebär att vi gör bedömningen att någon utvidgning inte bör ske av det kriminaliserade området såvitt gäller deltagande i eller stöd till sammanslutningar där det förekommer allvarlig brottslighet.

Länkar till utredningen
Del 1: http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/15/b6a1e1ee.pdf
Del 2: http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/15/5b43eadc.pdf   Den del som citaten ovan är hämtade ifrån
Del 3: http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/15/60175304.pdf

 

 


 

 

 

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin