Bakgrund
Regeringen vill tumma på grundlagen och införa ett tredje undantag för föreningsfriheten och gör det under skenet av att Lagrådet har uttalat att de två nuvarande undantagen i grundlagen inte kan användas för att kriminalisera en terrororganisation. Men så är inte fallet. Lagrådet skrev att den grundlagsskyddade föreningsfriheten endast får begränsas genom lag endast under de förutsättningar som framgår av 2 kap. regeringsformen. I ärendet har frågan om sådana förutsättningar föreligger inte aktualiserats.
Först beskriver artikeln vad justitieministern har uttalat i en artikel, därefter följer en redovisning av vad lagrådet uttalade i sitt remissvar för att avslutas med Paybacks slutsats. Läs allt!
Justitieministern vill införa ett nytt undantag i grundlagen gällande föreningsfriheten
I en artikel i både Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet säger Justitieminister Morgan Johansson att ha gett sina tjänstemän på justitiedepartementet i uppdrag att ta fram direktiv till en utredning med syfte att ändra grundlagen.
Johansson säger: – Det är stötande att föreningsfriheten skyddar allvarlig brottslig verksamhet… – Vår ambition är att öppna upp grundlagen så att det går att kriminalisera deltagande i terrorgrupp…
Därför vill Morgan Johansson nu ändra grundlagen genom att införa ett tredje undantag. – Jag tycker att det är stötande att föreningsfriheten ska kunna skydda allvarlig brottslig verksamhet.
I våras fick regeringen bakläxa från lagrådet på ett förslag om att kriminalisera ”deltagande” i terrororganisation. Enligt juristerna i lagrådet strider en sådan kriminalisering mot den grundlagsstadgade föreningsfriheten, fastslagen i Regeringsformen.
Enligt RF 2:24 får i dag föreningsfriheten bara inskränkas av två skäl: Antingen för att stoppa privat militär verksamhet eller för att förbjuda organisationer som förföljer andra etniska grupper.
Men enligt såväl lagrådet som justitiedepartementets egna jurister kan inget av de två undantagen läggas till grund för en kriminalisering av deltagande i terrorgrupper som IS och al-Qaida.
Stämmer detta? Vad uttalade egentligen Lagrådet?
Lagrådet konstaterade följande omkring regeringens förslag i lagrådsremissen på sidan 4-5 i sitt yttrande över remissen:
I lagrådsremissen görs bedömningen att den föreslagna kriminaliseringen av deltagande i terroristorganisationers verksamhet överhuvudtaget inte innebär en begränsning av föreningsfriheten. Bestämmelserna i 2 kap. 24 § andra stycket regeringsformen om när sådana begränsningar är tillåtna skulle därför inte behöva iakttas. I huvudsak anförs att den i regeringsformen skyddade föreningsfriheten endast omfattar sammanslutningar som har en lovlig verksamhet och att de i förslaget straffbelagda gärningarna inte utgör sådan verksamhet. Till stöd för denna uppfattning åberopas vissa uttalanden i förarbetena till regeringsformen.
Lagrådet vill redan här peka på att en sådan tolkning av regeringsformen som görs i remissen innebär att grundlagsskyddet för föreningsfriheten helt skulle vara beroende av innehållet i vanlig lagstiftning. Vad som till följd av vanlig lag kan betecknas som en lovlig verksamhet skulle då sätta gränserna för föreningsfriheten.
Lagrådet anser att övervägande skäl talar för att en kriminalisering av deltagande i en terroristorganisations verksamhet på det sätt som föreslagits innebär en begränsning av den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Lagrådet finner sig därför inte kunna tillstyrka att det remitterade förslaget läggs till grund för lagstiftning.
Sidan 13: I lagrådsremissen framförs också ett annat argument som stöd för att föreningsfriheten inte berörs. Det anges att deltagandebrottet inte tar sikte på att förbjuda vissa personer eller grupper av personer att sluta sig samman för att verka för alla syften, oavsett vilka dessa syften är. I stället förbjuds samtliga personer att delta i verksamhet i vissa olovliga syften, i detta fall syftet att begå särskilt allvarlig brottslighet. Detta kan förstås som att eftersom inte allt deltagande i en organisation förbjuds, utan endast sådant som utgör brott enligt de angivna rekvisiten, så skulle föreningsfriheten inte vara berörd.
Sidan 14: Det finns också öppet verksamma sammanslutningar vars verksamhet i hög grad tycks kopplad till kriminalitet. Med det synsätt som lagrådsremissen bygger på skulle det vara möjligt att utan hinder av grundlagen straffbelägga allt deltagande som främjar, stärker eller understödjer sådana verksamheter.
Sidan 16: Enligt Lagrådets bedömning talar därför övervägande skäl för att en kriminalisering av deltagande i en terroristorganisations verksamhet på det sätt som föreslagits innebär en begränsning av den grundlagsskyddade föreningsfriheten. En sådan begränsning får ske genom lag endast under de förutsättningar som framgår av 2 kap. regeringsformen. I ärendet har frågan om sådana förutsättningar föreligger inte aktualiserats.
Paybacks slutsats
Lagrådet säger här ovan direkt på sidan 16 i remissvaret att en begränsning av föreningsfriheten endast får ske under de två förutsättningar som grundlagen ger i Regeringsformen 2:24 således utefter olovlig kårverksamhet eller om organisationer förföljer andra etniska grupper enligt följande skrivning: Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Brottsbalken 18:4 definierar Olovlig kårverksamhet enligt följande: Om någon bildar eller deltager i sammanslutning, som måste anses vara avsedd att utgöra eller med hänsyn till sin beskaffenhet och det ändamål för vilket den är bildad lätt kan utvecklas till ett sådant maktmedel som militär trupp eller polisstyrka och som icke med vederbörligt tillstånd förstärker försvaret eller ordningsmakten, eller ock för sådan sammanslutning tager befattning med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning, upplåter lokal eller mark för dess verksamhet eller understödjer den med penningar eller på annat sätt, dömes för olovlig kårverksamhet till böter eller fängelse i högst två år
Justitieministern uttalar att varken justitiedepartementets jurister eller Lagrådet uttalar att det är möjligt att kriminalisera terrororganisationer eller annan grupp utefter RF 2:24 men det är helt enkelt inte sant. Lagrådet skriver istället att En sådan begränsning får ske genom lag endast under de förutsättningar som framgår av 2 kap. regeringsformen. I ärendet har frågan om sådana förutsättningar föreligger inte aktualiserats.
Förbudsförslaget var således inte utformat så att grundlagens förbudsmöjligheter kunde tillgodoses! DÄREMOT säger lagrådet istället att Det finns också öppet verksamma sammanslutningar vars verksamhet i hög grad tycks kopplad till kriminalitet. Med det synsätt som lagrådsremissen bygger på skulle det vara möjligt att utan hinder av grundlagen straffbelägga allt deltagande som främjar, stärker eller understödjer sådana verksamheter.
Regeringen försökte således gömd bakom ordmassor att införa ett förbud som skulle brett kunna användas även mot helt andra organisationer såsom mc-klubbar vilket Lagrådet ej godtog!
Nu vill regeringen istället införa ett nytt undantag! Hur tror ni att ett sådant förbud kommer att utformas? Att mc-klubbar kommer att beröras är självklart då Johansson pratar om allvarlig brottslighet vilket regeringen brukar peka ut mc-klubbar för utan det minsta belägg för klubbarnas skuld i vare sig fakta- eller forskning och att ett sådant förbud kan komma att införas 2023 efter att två riksdagsomröstningar godkänt förslaget med val emellan!
Som Payback sagt tidigare: Ett förbudsförslag kommer och nu gäller det för oss alla att samlas bakom Payback!!
[the_ad_placement id=”after-content”]