• Hemsida
  • >
  • Payback Sverige
  • >
  • Statistiken visar att det är helt absurt att polisen jagar bikers! De multiinternationella bikerklubbarna svarar endast för 1 promille av landets samlade brottslighet!

Statistiken visar att det är helt absurt att polisen jagar bikers! De multiinternationella bikerklubbarna svarar endast för 1 promille av landets samlade brottslighet!

Bakgrund

I Skälig Misstanke -avhandlingen, skriven av doktorn i processrätt Simon Andersson, förekommer ett väldigt intressant stycke som påvisar hur ineffektivt polisarbete kan vara om det riktas mot en grupp av personer som egentligen inte är så brottsbenägna att det borde riktas dylik polisiär uppmärksamhet mot dem. Att polisen istället borde inrikta sig på andra grupper där konkreta omständigheter faktiskt visar att de grupperna agerar brottsligt. Vi citerar här nedan det hänvisade stycket för att därefter med direkt korrekt statistik visa hur än mer så väl enfaldigt som ineffektivt polisens arbete därigenom är när det riktas mot bikers.

Simon Andersson omkring polisineffektivt arbete

Sidan 195: Anta exempelvis att att var hundrade person i Sverige är missbrukare. Om missbrukare i Sverige är lika brottsbenägna som vanliga personer, skulle denna grupp bara stå för en procent av brottsligheten. det vore då synnerligen ineffektivt att inrikta sig på denna grupp. Anta istället att missbrukarna är 10 gånger mer brottsbenägna än vanliga personer. I sådana fall står missbrukarna ändå bara för 10 procent av brottsligheten i samhället. Även om varje missbrukare i hela landet sätts bakom galler kommer bara en liten del av den totala brottsligheten att ha förhindrats. Om stora resurser läggs på att bekämpa just missbrukarnas brottslighet är det i så fall inte effektiv brottsbekämpning. Om det inte går att ingripa mot personer utifrån att de verkar vara missbrukare är det möjligt att inriktningen mot just denna grupp minskar och ingripandena istället inriktar sig mot personer där konkreta omständigheter visar att dessa faktiskt agerar brottsligt.

Doktorn i Processrätt, Simon Andersson menar alltså att det är ineffektiv brottsbekämpning att inrikta sig på missbrukare om de endast skulle stå för 10 % av landets brottslighet och att brottsbekämpningen istället borde inrikta sig mot de personer där konkreta omständigheter visar att de agerar brottsligt! Det blir då adekvat att jämföra med bikers och deras brottslighet hur effektivt eller ineffektivt det är jobba mot bikers.

Bevis genom statistik att polisens förföljelse av bikers är fullkomligt absurd!

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang kommer vi härnedan därför att påvisa det absolut orimliga i polisens arbete mot bikers.

Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) rapport MC-Brott 1999:6 angav 100 medlemmar i Hells Angels MC och Bandidos MC under perioden 1987-1998

Grundfakta: 756 åtalspunkter och 151 års fängelse på 100 medlemmar under 12 år.
756 åtalspunkter/100 medlemmar = 7,56 per individ/12år = 0,63 åtal per år och medlem.

Sveriges Radios undersökning avsåg 112 medlemmar under perioden 1987-2007

Grundfakta: 1330 åtalspunkter och 284 års fängelse på 112 medlemmar under 21 år
1330 åtalspunkter/112 medlemmar = 11,87/medlem/21 år = 0,56 åtal per år och medlem

Rikskriminalens rapport avsåg 170 medlemmar, prospects och hangarounds under perioden 2002-2012:
1093 noteringar/170 medlemmar = 6,42/medlem/10 år = 0,64 åtal per år och medlem

Om vi då räknar på de tre internationella klubbarna i Sverige så har de idag 13+12+8=33 avdelningar x 10 personer = 330 personer x 0,70 åtal/år (högt räknat) och person = 231 åtal varav 104 är trafikförseelser eller utgör eget bruk av narkotika statistiskt enligt de tre ovannämnda undersökningarna.

Under 2017 anmäldes 1 520 000 brott cirka till brottsutredande myndigheter. År 2017 ledde 42 procent eller 216 000 av samtliga handlagda brotts­misstankar till ett lagföringsbeslut. Antalet personer som misstänktes för brott och som fått ett lagföringsbeslut 2017 var 82 700 personer.

231 åtal av 216 000 brott = 1,07 promille! Inte procent alltså utan promille (1/1000).

Trots att vi angett något fler medlemmar än det troligen är samt räknar åtal och inte fällande domar när det gäller bikers, då sådan statistik saknades i undersökningarna, så kommer vi likväl således fram till att personerna i de multiinternationella mc-klubbarna begår ungefär 1 promille av landets samlade brott!!!! Jämför med resonemanget ovan att det är ineffektivt att inrikta brottsbekämpningen mot grupper som står för 10 % av landets brottslighet. Hur ineffektivt är det då inte om en grupp står för 1 promille av landets brottslighet? Hmmm…

Ny skrivning av Simon Anderssons stycke

Så skriver vi då om Anderssons citerade, grönmarkerade stycke ovan så stycket avser de multiinternationella bikerklubbarna istället för narkomaner:

I sådana fall står de multiinternationella bikerklubbarna ändå bara för 1 promille av
brottsligheten i samhället. Även om varje multiinternationell bikermedlem i hela landet sätts bakom galler kommer bara en microdel av den totala brottsligheten att ha förhindrats. Om stora resurser läggs på att bekämpa just de multiinternationella bikerklubbarna brottslighet är det i så fall inte effektiv brottsbekämpning. Om det inte går att ingripa mot personer utifrån att de är medlemmar i de multiinternationella bikerklubbarna är det möjligt att inriktningen mot just denna grupp minskar och ingripandena istället inriktar sig mot personer där konkreta omständigheter visar att dessa faktiskt agerar brottsligt. 

Så frågan vi alla måste ställa oss är: Bör polisen jaga alla de som konkret begår 99,9999 procent av alla brott eller bikers som begår 0,0001 % av alla brott? Vad tycker ni???

Det finns bara ett sätt att få polisen effektiv – att genom regleringsbrevet tvinga polisen att släppa bikerfokuset!

Det finns bara en lösning på poliskrisen och den innebär vare sig mer pengar eller fler poliser för det är inte där det brister. Det är inte pengar eller polisanställda som fattas. Det är hela tiden en fråga om prioriteringar. Polisen har i 30 år fokuserat på bikers och att genomföra masskontroller utan resultat vid mc-klubbar, konstant spaning och underrättelsearbete riktat mot bikers. Tonvis med kontroller, fordonsgenomsökningar och husrannsakningar. Mot vem? Mot bikers! Där ligger felet!

Är ni beredda att rädda landet eller vill ni hellre stå bredvid och se landet falla samman?

Medan landet skjuts och sprängs sönder och samman har polisens fokus inte förändrats ett dyft och kommer inte frivilligt heller att ändras. Regeringen måste via det årliga regleringsbrevet ge inte bara polisen direkt order om andra inriktningsgrunder. Regeringen måste även ge polisen en direkt order om att släppa bikerkulturen och stoppa alla rättsvidriga åtgärder riktade mot bikers då bikers inte är polisens fiender och då bikers brottslighet sker på enskild nivå som hanteras inom sedvanlig polisverksamhet.

Då och först då kommer saker att vända och polisens arbete att riktas mot de som verkligen begår brott i samhället av systemhotande karaktär såsom skjutningar, sprängningar och attacker riktade mot rättsvårdande myndigheter. Är ni beredda att ta ert ansvar och rädda landet på bekostnad av att tvinga polisen att skifta fokus från bikers till gatugängen? Eller ser ni hellre att Sverige går under? För det har gått så långt att det finns inga andra alternativ längre!

Källor:

http://www.payback.name/wp-content/uploads/brottstatistik21.pdf

https://payback.name/kriminella-mc-gang-sanningen-bakom-bikerkriminaliteten-statistik-och-analys-del-10/

https://via.tt.se/pressmeddelande/slutlig-brottsstatistik-2017?publisherId=1026483&releaseId=2818976

Brårapporten: MC-Brott 1999:6: Statistiska belägg för att klubbarna ej är kriminella organisationer!

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin