Klicka på sidlänkarna nedan för att få fram läsbara bilder
Första kartläggningen av mc-klubbar i Sverige
Lasse Wierup skriver i sin första Svensk Maffia-bok om den ”första kartläggningen av mc-klubbar i Sverige”. Payback Sverige har tagit fram dokumentet som refereras till i boken.
Bakgrunden
Dåvarande chefen för Rikskriminalpolisen Tommy Andersson fattade beslut att en kartläggning av alla mc-klubbar som kunde tänkas ansluta sig till Hells Angels MC skulle genomföras. Uppdraget gick till dåvarande kriminal-inspektör Tommy Andersson, numer chef för GOB-gruppen i Uppsala.
Tommy Andersson genomförde därutöver en föreläsningsturné i Sverige för alla länspolismyndigheter i Sverige för att uppmana myndigheterna att avsätta resurser till olika åtgärder mot mc-klubbarna vilket möttes av förståelse från vissa håll medan andra ifrågasatte en satsning med frågeställningen var är polisanmälningarna mot de här personerna och klubbarna? Se även länkad artikel där det framgår att medlemmarna inte ens har några brottsregister: http://www.payback.name/?p=15460
Rapporten
Kartläggningen resulterade i ovanstående tvåsidiga rapport där inga källhänvisningar överhuvudtaget förekommer som kan ge underlag för de olika siffrornas korrekthet och inga andra tabeller, diagram eller fakta som stöder rapportens skrivningar hänvisas till. Med andra ord är rapporten helt och hållet byggd på ounderbyggda påståenden och inget annat. Den har således inget som helst värde varken fakta- eller forskningsmässigt då den ej belägger ett enda påstående!
Icke desto mindre kom rapporten att användas som ett slagträ mot mc-klubbarna i flera år framöver i debatter och riksdagsmotioner och är därför en viktig och aktiv del i kartläggningen ikring hur bikerdemoniseringen uppstod.
Intressanta stycken i rapporten
Om inte rapporten i sig ger fakta- och forskning kring påståendena om mc-klubbar ger den dock inblick i polisens arbete mot mc-klubbar redan 1995. 70 klubbar är registrerade hos polisen. 25 av dessa klassas ej av polisen som ”rena outlaw-klubbar” utan mer som presumtiva outlawklubbar. Av övriga 45 klubbar är 15 st mindre intressanta då deras kriminalitet anses vara mindre omfattande. Kvar stod således 30 klubbar som rönte stört intresse polisen 1995.
Polisen ljög och förfalskade medvetet siffror i rapporten!
Den välkända och välrenommerade socialantropologen, författaren och journalisten Carl-Johan Carpentier gick vid tiden till botten och undersökt de fakta som polisen presenterar i ovanstående dokument.
I boken Live To Ride, på Gondolin Förlag, skriver Carpentier följande på sidan 108-109: I detta dokument som legat till grund för bland annat en riksdagsmotion och åtskilliga mediainslag, är de flesta faktauppgifter falska. Med syfte att smutskasta.
Således hävdar den så kallade underrättelsetjänsten till exempel att 40 % av HA:s medlemmar i Djurslöv (vid den tidpunkten) saknade körkort. En mycket lätt kontroll, som jag själv gjorde när ”rapporten” kom, visade att samtliga HA-medlemmar bevisligen innehade giltiga körkort. Etcetera. Något som ingen tidning parentetiskt brydde sig om att kontrollera…
polisens ”rapport” rymmer en djupt allvarlig dimension. För när den svenska demokratins rättsvårdande myndigheter medvetet sprider falska uppgifter till media, för att möjligtvis nå egna uppenbara syften – har vi passerat gränsen för det anständiga.
Ljuger landets högsta polisledning måste det också vara fritt fram för Nisse Svensson måste det också vara fritt fram för Nisse Svensson att bluffa i det lilla. Samhället har ju ändå givit signalerna. Att det är ok att ljuga och förfalska.