Om avvisning av bikers enligt utlänningslagen!

Annons1.PDF

Då allt fler mc-event och fester har besök av utländska bikers och bikerklubbar så är det viktigt att känna till under vilka omständigheter bikers kan och inte kan avvisas från landet. 

Om avvisning av bikers enligt utlänningslagen!

Sammanfattning

För att kunna avvisa bikers är det inte tillräckligt att en person är medlem i mc-klubb och inte heller att han tidigare dömts för brott.

Det måste stå klart av personens beteende att han tänker begå brott där och då. Hans beteende ska utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse.

Rättsläget

Vem är och vem är inte EES-medborgare?

EES-medborgare är en medborgare i en medlemsstat i EU eller medborgare i Island, Liechtenstein eller
Norge. De länder som undertecknat det så kallade EES-avtalet.

EU:s Rörlighetsdirektivet ger EES-medborgare och deras familjemedlemmar rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

Lagstiftning

Kriterierna för att kunna avvisa en biker på besök i Sverige återfinns i Utlänningslagen. Nedanstående paragrafer är de som ger förutsättningar för att kunna avvisa en person.

8:3, punkt 3: En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas om han eller hon på grund av tidigare frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land,

8:11: En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

8:12: Avvisning eller utvisning enligt 11 § får ske endast om utlänningens eget beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Tidigare domar i brottmål får inte i sig utgöra skäl för ett sådant beslut. Det får inte vara ekonomiska syften som ligger till grund för beslutet. Lag (2014:198).

Kontroll under vistelse i Sverige

I 9:e kapitlet Utlänningslagen återfinns bestämmelserna under vilka förutsättningar Polisen får kontrollera utlänningars identitet:

9:9: En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige.

9:9, st 3: Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Lag (2014:655). EU-lag och EU-rätt

EU-rätt

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006, om en gemen-
skapskodex om gränspassage för personer (Kodex om Schengengränserna) artikel 1, framgår att ingen gränskontroll ska ske av personer vid passage av de inre gränserna mellan Europeiska unionens medlemsstater.

Av artikel 21 a samma förordning framgår att avskaffandet av gränskontroll vid de inre gränserna inte ska påverka följande:
a) Utövandet av polisiära befogenheter av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning, i den mån utövandet av dessa befogenheter inte har samma verkan som in- och utresekontroller; detta gäller också i gränsområden. Utövandet av polisiära befogenheter, i den betydelse som avses i första meningen, får särskilt inte anses motsvara in- och utresekontroller när de polisiära åtgärderna
i) inte syftar till gränskontroll,
ii) bygger på allmän polisinformation och poliserfarenhet när det gäller eventuella hot mot den allmänna säkerheten och särskilt syftar till att bekämpa gränsöverskridande brottslighet,
iii) utformas och utförs på ett sätt som klart skiljer sig från systematiska personkontroller vid de yttre gränserna,
iv) utförs som stickprovkontroller.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 (Rörlighetsdirektivet), artikel 27 p.1-2 stadgar att

1. Med förbehåll för bestämmelserna i detta kapitel får medlemsstaterna begränsa den fria rörligheten för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett medborgarskap, av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Sådana hänsyn får inte åberopas för att tjäna ekonomiska syften.

2. Åtgärder som vidtas med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet ska överensstämma med proportionalitetsprincipen och uteslutande vara grundade på vederbörandes personliga beteende. Tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl för sådana åtgärder.

Den berörda personens personliga beteende måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Motiveringar som inte beaktar omständigheterna i det enskilda fallet eller som tar allmänpreventiva hänsyn ska inte accepteras.

JO-ärende

I JO-ärende 4488-2007 framgår att Polisen stoppade ett fordon för kontroll och då fann en dansk biker på besök. Bikern var medlem i en mc-klubb och hade en 11 år gammal dom. Polisen omhändertog personen och fattade beslut att han skulle avvisas och tas i förvar varefter han avvisades tre dagar senare.

Händelsen anmäldes till JO för legalitetsprövning. Polisen motiverade avvisningen enligt följande: “Polismyndigheten finner att Xxx är medlem i en organisation, som deklarerat att de står utanför samhällsordningen. En organisation, som Polisen finner systemhotande med dess dokumenterade brottsaktivitet. Medlemskap förutsätter att varje enskild individ solidariserar sig med organisa-tionens uppfattning och inriktning. Om så icke är fallet följer att medlemskap upphör. Xxx är även dömd för brott i Danmark. Polismyndigheten fann således vid den individuella prövningen att Xxx kunde antas begå brott i Sverige.”

Vid bedömningen av huruvida förutsättningarna för här aktuellt lagrum (8 kap. 2 § p.3 utlänningslagen) föreligger, framgår av förarbetena att det klart ska framgå av utlänningens egna uttalanden eller av andra förhållanden att han tänker begå brott (SOU 1979:64 s. 135, prop. 1979/80:96 s. 56). Avvisnings-grunden enligt p.3 har funnits harmonisera med motsvarande bestämmelse i rörlighetsdirektivet (prop. 1991/92:170 bilaga 10 s. 19 f.).

Enligt rörlighetsdirektivet ska åtgärder som vidtas med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet överensstämma med proportionalitetsprincipen och uteslutande vara grundade på vederbörandes personliga beteende.

Tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl för sådana åtgärder. Den berörda personens personliga beteende måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Motiveringar som inte beaktar omständigheterna i det enskilda fallet eller som tar allmänpreventiva hänsyn ska inte accepteras.

Mot bakgrund av det sagda kan konstateras att avvisningen av Xxx, för att uppfylla kraven i gällande rätt, måste ha grundats uteslutande på hans personliga beteende. Den tidigare straffdomen mot honom får härvid inte ensam läggas till grund för avvisningsbeslutet. Mot bakgrund av hans personliga beteende ska det ha stått klart att han tänkte begå brott. Hans beteende ska därtill ha utgjort ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse.

Av intresse i sammanhanget är EG-domstolens dom i fallet Kommissionen mot Konungariket Spanien, i vilket domstolen fastslog att det strider mot EG-rätten att neka en utlänning inresa i landet endast på den grund att han var registrerad på spärrlistan i SIS, utan att dessförinnan ha undersökt huruvida per-sonen utgjorde ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen (EG-domstolens dom den 31 januari 2006, mål C-503-3).

Den dokumenterade grunden för avvisningsbeslutet är dels Xxx medlemskap, dels domen mot honom 1996. Polismyndigheten anser att enbart dessa två förhållanden inte utgör tillräckliga skäl för ett avvisningsbeslut.

JO utdelade kritik mot Polisen på grund av att en elva år gammal dom och medlemskap i viss organisation – oavsett dess rykte och erfarenheterna av dess verksamhet – i sig inte kan utgöra grund för en avvisning. Som polismyndigheten understrukit, måste ett sådant beslut baseras på att den berördes personliga beteende innefattar en konkret risk för att han kommer att begå brott i Sverige.

Högsta Domstolens prejudicerande dom

Högsta Domstolen fastställde senare i en prejudicerande dom, mål nr: B 1310-14 följande: En EES-
medborgare får utvisas endast om det sker av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Detta betyder att utvisning får ske bara om medborgarens personliga beteende utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen och som går utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär.

Råd och Tips

Resonemangen ovan som redogjordes för i artikelns Sammanfattning och som klart framgick ur såväl JO-beslutet, EU:s Rörelsedirektiv, EU-domstolens dom samt Högsta Domstolens prejudicerande domslut torde göra att det är närmast omöjligt att idag, med lagstöd avvisa en biker ifrån Sverige.

Skulle ändå en sådan situation inträffa så använd er av det som redovisats under rättsläge  och beslut ovan och hänvisa till resonemangen i rättsfallen vid överklagan av beslutet.

Länk till Utlänningslag 2005:716:
https://lagen.nu/2005:716

Länk till NJA 2014 sid 415, HD B1310-14:
https://lagen.nu/dom/nja/2014s415

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin