Motioner under årets riksmöte
Den 10 november gick motionstiden ut för riksmötet 2014. Det innebär att inga partier utanför riksdagen kan lägga några förslag som kommer att röstas om under riksmötet fram till våren 2015. Endast regeringen kan framlägga förslag, propositioner under perioden.
Payback har genomgått motionerna som lagts och plockat ut de bitarna som allvarligast kan sägas beröra bikers om motionerna skulle röstas igenom. Fyra olika motioners innehåll kommer att tas upp. De viktigaste avsnitten kommer att citeras ur respektive motion. LÄS! Tror ni inte informationen är sann så rekommenderar vi er att klicka på länken efter respektive avsnitt så kommer ni direkt till lagd motion.
DIKO-lagar (SD)
Motion till riksdagen 2014/15:2535 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (SD)
Det är också vår förhoppning att detta program inte bara ska förhindra framtida samhällsutbredning utan även att eliminera flertalet av de kriminella nätverk och organisationer som redan är verksamma idag.
Vi föreslår med detta förslag att en ny lag införs som kriminaliserar delaktighet i organiserad brottslighet, kriminellt nätverk eller organisation; Deltagande i Kriminell Organisation (DIKO).
Hemliga tvångsmedel
Nya alternativa rekvisit bör tilläggas i de lagrum som reglerar samtliga hemliga tvångsmedel när det gäller att utreda DIKO-brott. Dessa rekvisit bör ha innebörden att hemliga tvångsmedel får användas utan villkor rörande straff, straffvärde, misstankegradoch vikt för utredningen för att utreda DIKO-brott. Vidare bör alternativa rekvisit tilläggas i de lagrum som reglerar användning av överskottsinformation. Dessa bör ha innebörden att all överskottsinformation om samtliga brott som kan kopplas till DIKO får användas för utredning och bevisning.
Genom att underlätta användningen av dessa tvångsmedel ges rättsväsendet större möjligheter att komma åt organiserad brottslighet.
Ny brottskategori
En ny lagstiftning mot ”Deltagande i kriminell organisation” (DIKO) bör införas. Denna ska innefatta deltagande i kriminell organisation eller nätverk samt uppvisande av kriminellt mönster. Miniminivån på straffvärdet ska vara högt och maxstraffet för grovt DIKO ska kunna ge riktigt livstidsstraff. Vidare ska inte villkorlig frigivning tillämpas. Utvisning efter avtjänat straff ska göras obligatoriskt om den dömde är utländsk medborgare.
Inför möjlighet att åtala och fälla för organiserad brottslighet utan att binda vid specifikt brott
Det centrala i vårt förslag handlar om att införa möjligheten att åtala och fälla en person utan att denna behöver bindas vid ett specifikt brott. Istället ska det, i fall av organiserad brottslighet, kunna räcka med att personen i fråga uppvisar ett kriminellt mönster av deltagande i en kriminell organisation eller nätverk (DIKO-brott).
Med vårt förslag blir det således olagligt att vara medlem i en kriminell organisation såväl som att vara en del av dess verksamhet eller aktiv i ett kriminellt nätverk. Denna typ av lagstiftning finns sedan 70-talet i bland annat USA och går där under beteckningenRacketeer Influenced and Corrupt Organizations (RICO). RICO-lagar har bland annat används effektivt för att bekämpa de kriminella nätverk som tidigare härjade i New York. Enligt uppgifter som framkommit från den amerikanska kongressens utredningstjänst utgör RICO den enskilt viktigaste lagen i USA rörande bekämpande av organiserad brottslighet.
Förslaget måste utredas och på vilket sätt mönstret av deltagande i organiserad kriminalitet ska definieras måste noga framgå av lagstiftningen.
Kommentar: Lagen ska således vara instrumentet som fastställer vilka organisationer som ska räknas som kriminella. Frågan ska inte kunna prövas i domstol…)
Kronvittnen
Kronvittnet ska åtnjuta två fördelar. För det första ska strafflindring ges om vittnesmålet lett till verifierbara resultat. Strafflindringen bör i somliga fall inte medges vid vålds- och sexualbrott på grund av vikten av upprättelse för brottsoffret. För det andra ska kronvittnet kunna uppgå i polisens personskyddsprogram och inom rimliga gränser, baserat på värdet av vittnesmålet och vikten för utredningen, få ekonomisk ersättning för kostnader för nyetablering vid ny ort samt för inkomstbortfall till följd av hot och risker som samarbetet med rättsväsendet har medfört.
Anonyma vittnen
Målsägande och vittnen har alltid haft en utsatt position i rättsprocessen. De uppgifter de lämnar är inte sällan förenade med obehag och rädsla över den egna säkerheten. Vittnesmål utgör också ett av de viktigaste bevismedlen för domstolarna. Anonyma vittnen syftar till att skydda vittnet från negativa kon-sekvenser av vittnesmålet, t.ex. hämndaktioner från den tilltalade eller personer knutna till denne. Möjligheten att avge ett vittnesmål anonymt antas på-verka ett potentiellt vittne positivt och kan innebära att en person som annars inte vågat vittna lämnar viktigt information i målet. Samtidigt kan användningen av anonyma vittnen innebära att försvarets möjlighet att granska de bevis som läggs fram emot den tilltalade blir kringskurna.
Utvidgat förverkande vid DIKO
Lagstiftningen om förverkande är idag alldeles för snäv. Tillgångar som är utbyte av en icke närmare specificerad brottslig verksamhet får endast förverkas om någon döms för ett brott för vilket är föreskrivet sex års straffvärde eller för ett fåtal specificerade brott med endast en aning sänkt bevisbörda (36 kap 1 b § BrB).
Vi föreslår att förverkande en DIKO-dömd persons tillgångar underlättas.
——————————————————————————
Mobilisering mot grov, organiserad brottslighet (Alliansen)
Motion 2014/15: 2972 (M, C, FP, KD)
Skärpta straff för brottslighet som sker i organiserad form
Ett brott som begås överlagt och inom ramen för en organiserad kriminell verksamhet har generellt ett betydligt högre straffvärde än ett motsvarande brott som exempelvis begås i vredesmod av någon som har haft svårt att besinna sig vid ett enstaka tillfälle. Vi tycker inte att skillnaden mellan nu nämnda exempel kommer till uttryck i tillräcklig omfattning när försvårande omständigheter ska beaktas i straffskärpande riktning. Vi vill därför generellt skärpa straffen för brott som begåtts inom ramen för en organiserad kriminell verksamhet.
Enklare att komma åt kriminellas tillgångar
Drivkraften bakom den grova organiserade brottsligheten är möjligheten att tjäna pengar. Åtgärder har vidtagits för att förbättra möjligheterna att komma åt brottsvinsterna. Det handlar exempelvis om att myndigheterna nu prioriterar att komma åt de grovt kriminellas tillgångar. Det har blivit lättare genom ökade lagliga möjligheter till så kallat utvidgat förverkande. Men fortfarande kan såväl lagstiftningen som myndigheternas arbete förbättras. Vi vill se över möjligheten att ytterligare utöka möjligheterna att komma åt kriminellas tillgångar genom skärpt lagstiftning och ytterligare förbättrad samverkan mellan myndigheter.
Skärpt straffansvar för vissa fall av underlåtenhet att avslöja brott
När det handlar om organiserad brottslighet är det inte ovanligt att det är många som är inblandade i och har kännedom om olika brott. När det går att bevisa att en person, som misstänks för brott eller medverkan till brott, på förhand har känt till ett brott kan bestämmelserna om underlåtenhet att avslöja och hindra brott användas för att lagföra personen. Det är dock ovanligt att någon döms för underlåtenhet att avslöja eller hindra brott, vilket till viss del torde vara en följd av att straffansvaret är förhållandevis snävt avgränsat. Vi vill därför skärpa och utvidga straffansvaret för underlåtenhet att avslöja och hindra brott för personer som har anknytning till den brottsliga verksamhet där brottet har begåtts.
Enklare att säga upp hyresgäster som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet
Redan i dag är det möjligt för en hyresvärd att ställa upp vissa villkor för hyresgästen, till exempel att skatten ska redovisas korrekt och att lokalen enbart får användas på ett mer preciserat sätt. Alliansen vill att en utredning tillsätts som ska kunna ge förslag på regelförändringar som gör det enklare att säga upp hyresgäster som ägnar sig åt organiserad brottslighet. Utredningen ska också kunna ge förslag på andra insatser.
Krafttag mot hot och ordningsstörningar i domstolar
Alliansregeringen meddelade i augusti att man avsåg att tillsätta en utredning för att tydliggöra och skärpa reglerna kring ordning och säkerhet i domstolarna. Utredningen skulle ha i uppdrag att överväga och föreslå ett förbud mot att vid rättegången bära symboler som kan uppfattas som hot mot personer som medverkar i rättegången eller mot domstolens personal. Därutöver skulle utredningen göra en bred översyn av ordningsreglerna vid, och kring, huvudförhandling i domstol. Utredaren skulle särskilt överväga om ordföranden vid en huvudförhandling bör åläggas tydligare regler om ansvar att upprätthålla ordningen vid förhandlingen lämna förslag på en reglering av bruket av elektronisk utrustning, till exempel mobiltelefoner, vid huvudförhandling lämna förslag på reglering för kameraövervakning i rättssalen vid huvudförhandling. Vi menar att det är angeläget att en sådan utredning nu kommer på plats.
———————————————————————
Polisregister med känsliga uppgifter (SD)
Motion till riksdagen, 2014/15:2507, av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (SD)
Motivering
I dag reglerar polisdatalagen behandlingen av personuppgifter i många av polisens register och dagliga verksamheter. Exempel på sådana register är personefterlysningsregistret och kriminalunderrättelseregistret KUR. I 2 kap. 10 § polislagen stadgas följande:
”Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.”
Det råder alltså ett absolut sökförbud, utan undantag. Har Polisen, det stränga behandlingskravet beskrivet ovan till trots, ändå registrerat uppgifter som exempelvis ”AFA”, ”högerextremist”, ”islamist” eller ”pedofil” så får de inte använda dessa som sökbegrepp i sin brottsutredande verksamhet.
Mot bakgrund av ovanstående anser vi därför att undantaget för behandling av känsliga personuppgifter bör lättas upp så att Polisen lättare får registrera sådana uppgifter om den antar att dessa kan komma till användning vid framtida polisutredningar. Slutligen anser vi att sökförbudet på känsliga personuppgifter helt bör tas bort. På så sätt anser vi att polisens verksamhet kommer att underlättas och brottsutredningar effektiviseras.
————————————————————-
Ökade befogenheter för rättsväsendet (SD)
Motion till riksdagen, 2014/15:3004, av Kent Ekeroth m.fl. (SD)
Sänkta krav för användning av hemliga tvångsmedel
Hemliga tvångsmedel är ett kraftfullt och effektivt verktyg mot den grova brottsligheten när de väl används. Det framgår inte minst av regeringens årliga redovisning av användningen av hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation samt hemlig kameraövervakning[2]. Rapporten SOU 2012:44 om hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott visar i sin tur också att hemlig rumsavlyssning är ett viktigt verktyg. Tyvärr regleras användningen idag av alldeles för stränga restriktioner, och detta är vi inte ensamma om att tycka.
För att komma tillrätta med problemet med den snäva regleringen och ge de brottsbekämpande myndigheterna de verktyg de behöver och efterfrågar, föreslår vi därför lättade användningsrestriktioner enligt följande:
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (”teleavlyssning”)
Idag är kravet att det ska röra sig om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än två års fängelse för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska få användas eller brott där man antar att straffvärdet överstiger två år. Vi vill sänka dessa krav till ett år för användning av detta tvångsmedel.
Idag är kravet att det ska röra sig om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än två års fängelse för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska få användas eller brott där man antar att straffvärdet överstiger två år. Vi vill sänka dessa krav till ett år för användning av detta tvångsmedel.
Hemlig rumsavlyssning (”buggning”)
Idag är kravet att det ska röra sig om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fyra års fängelse för att hemlig rumsavlyssning ska få användas eller brott där man antar att straffvärdet överstiger fyra år. Vi vill sänka dessa krav till två år för användning av detta tvångsmedel.
Brottsprovokation
Det bör röra sig om grov organiserad brottslighet samt olika typer av sexualbrott såsom trafficking samt barnporr där grooming är ett brott som är särskilt svåråtkomligt idag. Det rör sig alltså inte om att tillåta brottsprovokation när det gäller handlingar med mindre straffvärde såsom snatteri, stöld (vanlig), misshandel eller liknande. Undantag bör dock ske om det rör sig om mängdbrottslighet som sker under organiserad form eller som det är särskilt påkallat, där samhällsintresset spelar en viktig roll, exempelvis tobaks- och alkoholförsäljning till minderåriga.
Den stora skillnaden mellan vårt förslag och hur det ser ut idag är att idag får man inte använda sig av brottsprovokation om det inte föreligger en stark misstanke om ett förestående brott. Vi vill ändra på det och kunna använda brottsprovokation mot grupper eller individer som lever en kriminell livsstil och där det finns stark misstanke om fortsatt brottslighet. Det kan röra sig om kriminella ligor i förorterna eller ”mc-gäng” men även i andra situationer när det är särskilt påkallat, t.ex. om ett område är särskilt drabbat av våldtäkter, personrån, misshandel etc. Vi vill också tillåta att privatpersoner under noga kontrollerade former tillåts agera lockbete för att kunna få fast grovt kriminella individer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med ett lagförslag på hur brottsprovokation kan införas som redskap för rättsväsendet.