Mamma berättar om polisens försök att värva dottern som polisinformatör! Del 3/3

FightForYourLife70mm.PDF

Polisen försökte värva dottern som informatör!

I början av sommaren 2011 kontaktade polisen Xxx:s 29-åriga dotter i avsikt att hon ska bli informatör och ge dem information om när jag åker och vart. De påtalar för henne att det är en tidsfråga innan de kommer att göra en razzia där jag vistas.

Min dotter med familj verkar av någon anledning inte vilja åka till oss utan det blir mest jag som får besöka dem. Under hösten kommer förklaringen till detta. Hon hade först inte tänkt berätta detta men till slut ger hon ett skäl till varför hon inte vill besöka oss. Hon frågar mig en dag till slut i ren irritation, vad som händer kring Xxx. Hon säger till mig att Xxx förehavanden nu påverkar hennes liv också. Jag förstår inte alls vad hon menar och vill ha en förklaring. Hon berättar då att i början av sommaren hade hon i hemmet fått besök av en polisman. Han vill få henne att bli informatör. Han vill att hon ska ge dem information om när Xxx åker någonstans och vart han åker.

Hon avböjer så klart och säger att den informationen har hon inte. Hon kan inte helt plötsligt börja visa intresse och börja fråga mig när och vart Xxx ska åka. Hon gör också klart att även om hon hade den informationen skulle hon aldrig medverka till att ge dem någon sådan information. Hon skulle då sätta sig i en ohållbar situation. Trots detta blir hon två gånger per telefon kontaktad av samme man. Han vädjar till henne att hon ska välja rätt sida och medverka. Han säger bland annat att de får information om Xxx från annan källa. Det är inte en fråga om att det ska göras ett tillslag mot Xxx utan bara när det ska göras.

Han gör klart för henne att om hennes barn vistas på den platsen, så kommer man inte att ta någon hänsyn till barnen. Det blir ingen trevlig upplevelse. När jag får höra allt detta blir jag bestört. Jag anser att detta är ytterligare ett övergrepp från polisens sida. Jag blir först chockad av allt jag hör från min dotter. Sen blir jag förbannad och säger till henne att det såklart inte finns någon som helst sanning i det hela. Men för henne är det svårt att veta vem hon ska lita på.

Det första jag gör är att diskutera saken med Xxx och ställer frågan återigen. Finns det något som kan ligga till grund för detta. Men även han är arg och förbryllad över den aktivitet som pågår och att det fått sådana proportioner så att man kontaktat min dotter. Vad är det polisen tror eller fått information om? Även allt detta känns verklighetsfrämmande.

Jag har många gånger försökt bedyra att de lugnt kan åka och hälsa på hos oss. Men det kvarstår nog en oro från hennes sida då hon väljer att inte åka hit.

Arg och upprörd anhörig

Relaterade artiklar:

Del 1: Pappans berättelse!

Del 2: Mammans berättelse