Professorn vid Stockholms Universitets Kriminologiska Institution Janne Flyghed är Sveriges internationell mest erkända kriminolog som Payback intervjuat vid två olika tillfällen. Denna intervjun var den andra i ordningen.
I samband med en tidigare publicerad intervju sände Professor Janne Flyghed med en artikel från Svensk Juristtidning nr 1/2007: Kriminalitetskontroll – baserad på tro eller vetande? Artikeln var utomordentligt intressant varför en uppföljande intervju rörande artikelns skrivningar ägde rum.
Länk till artikeln publiceras i slutet av intervjun.
1. Hotrekvisitet: Anser du att det föreligger de tillförlitliga och kontrollerbara belägg för mc-klubbars kriminalitet som rättfärdigar den ström av nya förslag som nu i rask följd läggs och med största sannolikhet kommer att genomföras? Då pratar jag inte om personer så kallat kopplade till mc-klubbar utan mc-klubbar som sådana?
Janne Flyghed: Nej, tycker inte det finns stöd för att MC-klubbar generellt bedriver kriminell verksamhet. Dock finns det uppenbarligen inom vissa sådana ett större inslag med personer som sysslar med kriminell verksamhet. Och även om det finns klubbar som är involverad i kriminell verksamhet, så gäller det givetvis inte alla sådana.
2. Hotbildskonstruktioner: Anser du att hotbilden vad gäller mc-klubbar har just ett sådant outtalat syfte du själv beskriver med t ex att rättfärdiga organisationers existens och verka för att organisationen bör tilldelas mer resurser?
Janne Flyghed Tror att den hotbild som framställs av MC-klubbar till förhållandevis liten del legitimerar olika brottskontrollerande organisationers existens. Finns andra hotbilder som väger tyngre.
3. Påståendehierarki: Under vilken punkt av din uppbyggda påståendehierarki skulle du påstå att merparten av anklagelserna gällande mc-klubbars kriminalitet faller? Vad anser du de är baserade på och utefter?
Janne Flyghed: För att svara på det måste jag ta mig igenom och klassificera de rapporter som just handlar om brottslighet kopplad till MC-klubbar. Vad jag hittills sett så är det väldigt vaga, för att inte säga obefintliga, belägg för att MC-klubbar en masse sysslar med brottslighet. Däremot finns det staka belägg (fällande domar m.m.) för att ett flertal personer inom vissa klubbar varit inblandad i grov kriminalitet.
4. Normalisering: Anser du att det är vad som skett när det gäller mc-klubbar att “bristfälligt underbyggda exceptionella hotbilder efterhand normaliserats. Att de trummats in som sanningar trots att det saknas belägg och att det därmed skapats ett permanent krisläge vilket legitimerat ytterligare repressiva insatser i form av mer polis, hårdare straff och nya polismetoder. Du har själv kallat detta skeende för “normalisering av det exceptionella”.
Janne Flyghed: I viss mån har det skett en sådan normalisering, d.v.s. i bemärkelsen att den brottslighet som förekommit (och förekommer) inom vissa grupperingar spillt över på MC-klubbar generellt.
5. Organisationsexpansion och organisationsegoistiska skäl: Kan bikers säga ha blivit polisens mjölkkossa eller imaginära u-båt? De som legitimerar polisens fortlevnad i det att de fungerar som en permanent uppgraderingsmöjlig hotbild vilken ständigt kräver mer och fler tvångsmedel, expanderad verksamhet och större ekonomiska resurser för att kunna bekämpa?
Janne Flyghed: Likartad fråga med nr.2 ovan. Den MC-relaterade brottsligheten ingår som en mindre del i denna argumentation, men här finns också lokala variationer. Inom vissa länspolismästarområden är tankegången mer relevant än inom andra.
6. Enstaka icke representativa, exceptionella händelser normaliseras till att bli ett ständigt överhängande hot: Mc-konflikten på 1990-talet samt t ex sprängningen av åklagarens dörr i Trollhättan är ju exempel på två exceptionella händelser och skeenden. Sprängningen är ju överhuvudtaget ingen som vet varken motiv till eller vem som är förövare men den har likväl tagits som intäkt för åtgärder mot mc-klubbarna: Inrättandet av en överåklagare och de åtgärder som t ex skall föreslås av en styrgrupp inom Justitiedepartementet före den 30 april 2008. Ingendera händelsen kan ju sägas vara annat än exempel på just exceptionella händelser. Anser du att det är adekvat att tala om just exceptionella händelser som exploateras och normaliseras till att bli ständigt överhängande hot som legitimerat en expansion av kontrollen (som du själv uttrycker saken)?
Här vill vi tillägga att sprängningen av åklagarens dörr efter att intervjun ägde rum visat sig vara utförd av personer helt utanför bikerkulturen men länge och väl användes av media såväl som polis för att smutskasta bikerkulturen och införa fler repressiva åtgärder.
Janne Flyghed: Finns en uppenbar risk att vissa spektakulära händelser normaliseras och spiller över på MC-klubbar generellt. De klubbar som huvudsakligen är intresserade av MC-kulturen får ta en del skit på grund av de klubbar som varit involverade i mer eller mindre grov kriminalitet. Lätt att allmänheten, med god hjälp av media, drar alla över en kam.
7. Anser du slutligen att mc-klubbarna är offer för en demonisering, såsom kriminella mc-gäng, samt en demonisering av hoten?
Janne Flyghed: För att upprepa vad jag sagt ovan: tror att klubbar som inte sysslar med illegal verksamhet drabbas av de brott som andra klubbars medlemmar de facto är inblandade i. Risken finns då att det sker en demonisering av MC-kulturen. Något som borde kunna motverkas med att de klubbar som inte sysslar med brott tog sig och fick större utrymme i debatten. Men skötsamhet blir inte lika fläskiga löpsedlar tyvärr.
Länk till artikel:
http://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.63277.1323348239!/menu/standard/file/Kriminalitetskontroll_baserad_pa_tro_eller_vetande.pdf