Regeringsformen
Regeringsformen (grundlagen) stadgar i 2 kapitlet:1.5: Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
2:24 Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Lag (2010:1408).
Föreningsfriheten innebär enligt grundlagen en rättighet som endast får inskränkas för sammanslutningar av militär eller liknande natur eller för organisationer vilkas verksamhet innebär förföljelse av folkgruppp.
Europakonventionens stadgade föreningsfrihet
Om då föreningsfriheten som media menar skulle vara orsaken till att mc-klubbar i Sverige inte kriminaliserats hur kan det då vara att exempelvis EU:s samtliga stater är förbundna att iaktta Europakonventionens 11:e artikel om “Frihet att delta i sammankomster och föreningsfrihet”? 17:e och 18:e artikeln stadgar därutöver att ingenting i konventionen får tolkas så att det medför en rätt för någon stat att utplåna, inskränka eller begränsa de rättigheter som angetts i Konventionen. Likväl utgör Tyskland som är medlem i EU just en av de två stater som infört ett förbud på delstatsnivå mot mc-klubbar. Australien är det andra landet.
Tyskland har nämligen struntat i Europakonventionen, satt sig över alla rättssäkerhetsaspekter och på samma vis som exempelvis olika organisationer terorriststämplats fastslagit i domstol att vissa mc-klubbar utgör kriminella organisationer utan att saken gått att få prövad på sedvanligt sätt. Det är alltså rättssäkerheten som åsidosatts medan föreningsfriheten lämnats helt därhän och inte varit föremål för prövning i saken.
Oskuldspresumtion
Vi har i Sverige, enligt rättspraxis och enligt Europakonventionen, en fastslagen oskuldspresumtion. Presumtionen gäller förvisso bara enskilda personer men principen måste ju i rättssäkerhetens namn i ett demokratiskt land, vara densamma. Ingen vare sig förening eller person skall ju självklart få anklagas eller beskyllas för brottslig verksamhet utan att konkreta bevis för sanningshalten kan presenteras. Så, långt tror jag nog ni är med mig. Det handlar ju om grundläggande etik, moral och rättsprinciper. (Europakonventionen 6:2)
Sverige saknar kollektiv straffrätt
Sverige har ett straffrättsligt system som bygger på ett individuellt straffansvar. I klartext, betyder det att vi bestraffar individer inte hela kollektiv eller organisationer. En juridisk person kan enligt lag inte begå brott och kan därför inte heller bestraffas för ett brott. Det är därför en omöjlighet att med någon form av rättslig verkan ens använda eller prata om kriminella organisationer. Det finns helt enkelt inga organisationer som är kriminella enligt lag.
I förlängningen innebär det att varje enskild människa eller organ som brukar ett sådant begrepp gör sig skyldig till, om inte ett lagbrott, så åtminstone ett övertramp mot vårt straffrättsliga systems innersta principer om ett individuellt straffansvar. Och den person eller det organ som så gör bryter då mot vårt rättsystems intentioner och ställer sig utanför samhället i det att de bryter mot Svensk lags intentioner!
Sverige saknar legaldefinition för kriminella organisationer
Sverige har ingen legaldefinition av vad som är en kriminell organisation varför man rent logiskt inte heller kan kalla någon enda organisation för kriminell. För utefter vilka kriterier skulle då en organisation ens kunna vara kriminell? Det blir ju under sådana omständigheter, när en faktisk definition saknas, upp till var och att sätta en sådan etikett på vem eller vilka organisationer som helst utefter egna intressen. I förlängningen skulle det medföra att vem som kan kriminalisera vilken annan gruppering som helst utefter vilka det bestämmande/dömande organet har egna intressen och motiv att kriminalisera. Och, återigen är det självklart inte ett vare sig rättssäkert eller godtagbart beteende, vare sig juridiskt eller etiskt.
Sammanfattning av det rättsliga och etiska läget kring kriminaliseringsbegreppet!
Så sammanfattningsvis kan vi konstatera att polismyndigheten använder sig av begreppet kriminella mc-gäng trots att:
1. Den svenska rättstraditionen som förutsätter att alla är oskyldiga tills deras skuld bevisats
2. Sverige har en grundlagsskyddad såväl som en av europakonventionen skyddad föreningsfrihet
3. Sverige saknar all form av kollektiv straffrätt
4. Sverige saknar en legaldefinition av vad som är en kriminell organisation
5. Rikspolisstyrelsen ville införa en legaldefinition utan att brottsliga gärningar begåtts i organisationens regi. Regeringen tog ställning emot förslaget på advokatsamfundets inrådan!
6. Polismyndigheterna kan inte framlägga något som helst underlag för användandet av begreppet kriminella mc-gäng. De anser att de har rätt att kriminalisera en stor grupp av människor utefter att uttrycket är ett vedertaget språkbruk, vad de valt att kalla eller valt att sortera som kriminella mc-gäng eller slutligen för att det är ett vedertaget begrepp som systematiskt används av brottsbekämpande myndigheter.
7. Brå såväl som statens offentliga utredning har i de enda utredningar som någonsin företagits kring mc-kriminalitet båda fastslagit att brott inom bikerkulturen begås av enskilda personer utan mc-klubbarnas inblandning. (SOU 2000:88, Mc-brott 1999:6).