Nättidningen Payback

Historien om hur Hells Angels MC kriminaliserades genom en stämplingsprocess och ett förtäckt samarbete mellan polis och media!

 


Bakgrund 

I denna artikeln genomgår vi: Stephen Lyng och Michael L Bracey Jr: Den enda procenten berövas gadden: bikerstil och handeln med kulturellt motstånd, sid 93-140, antologin Olja, krom och manlig gemenskap, Daidalos Förlag

Den långa forskningsstudien behandlar såväl Harley Davidsons nedgång och uppståndelse men även, och för Paybacks verksamhet betydligt viktigare – ett längre stycke om bikerkulturens kriminalisering vilket är det stycke som vi här kommer att skildra.

Lyng och Bracey tar som utgångspunkt journalisten och författaren Hunter S. Thompsons bok Hells Angels – En sällsam och skrämmande legend.

Den världsberömde journalisten och författaren Hunter S. Thompson fick under en längre period möjlighet att följa Hells Angels MC inifrån som deltagande observatör inifrån. Lyng & Bracey anser att Thompsons bok är en rik och uttömmande etnografisk beskrivning som fortfarande utgör den viktigaste tillgängliga etnografiska studien över motorcyklismens outlawkultur och därför väl fyller sin uppgift som nyckelkälla till empiriska hänvisningar i deras analys. Boken utgör dock inte hela underlaget utan studien kompletteras med uppgifter hämtade från andra publicerade etnografiska studier samt data som författarna själva inhämtat genom deltagande observation (sid 96-97).

Artikeln innehåller mycket intressanta beskrivningar och detaljer kring bikerkulturen men det som avser hur kriminaliseringen i media och av polis anbelangar och som är Paybacks verksamhetsområde, skildras på sidorna 109-118.

HA kriminaliserades genom en stämplingsprocess och ett förtäckt samarbete mellan media och polis!

Sidan 110: Hans (Hunter S. Thompsons) empiriska redogörelse för myndigheternas kriminalisering av Hells Angels ger emellertid starkt stöd åt stämplingsteorin om avvikande beteende… Förlitande sig på sin journalistiska utredningsförmåga, och som ett komplement till sin insamling av data genom deltagande observation, gjorde han en grundlig genomsökning av artiklar om Hells Angels i nationella och regionala tidskrifter. När han försökte jämka ihop tidningsrapporterna med olika officiella dokument (som polisrapporter och utredningshandlingar) angående Hells Angels aktiviteter, upptäckte han ett mönster av förtäckt samarbete mellan media och brottsbekämpande instanser i konstruktionen av en officiell bild av ”outlaw-biker-konspirationen”. Den historia som växer fram utgör ett klassiskt exempel på hur kulturellt motstånd kriminaliseras genom en stämplingsprocess.

Änglarnas kriminella status skapades av polisens selektiva lagtillämpning!

Sidan 112: Även om Änglarnas utforskning av gränserna för den egna livsstilen förledde vissa klubbmedlemmar att begå smärre lagbrott, var de i sitt allmänna mönster av kriminella aktiviteter inte annorlunda än andra män från underklassen. Men deras subkulturella identitet och särpräglade stil gjorde dem till väl synliga måltavlor för polisiära åtgärder. Enligt Thompson utsattes Änglarna i samband med sina träffar rutinmässigt för polisens trafikkontroller, vilket ledde till åtskilliga åtal för mindre överträdelser som normalt skulle ha ignorerats. ” De skrev upp alla de kunde… för sånt som för låga säten, för höga styren, ingen backspegel, ingen läderrem för passageraren att hålla sig i – och som vanligt kollade de oss för gamla häktningsbeslut, böter vi aldrig betalt och varenda förbannad grej de kunde komma på”.

Den primära effekten av denna praxis blev att brottsregister för klubbmedlemmar upprättades genom en process av selektiv lagtillämpning. Änglarna kanske inte bröt mot lagen oftare än andra motorcyklister, men de blev mycket oftare än den mera slätkammade majoriteten uppskrivna för de överträdelser de begick. Det kriminella mönster som utvecklades bland Änglarna under dessa år skapades alltså lika mycket genom den av polisen utövade sociala kontrollen som på grund av enskilda Änglars benägenhet för brott.

Falsk våldtäktsanklagelse ledde till en skandalrapport utan belägg och nationell mediademonisering!

Två klubbmedlemmar påstods 1964 ha släpat iväg två tonårsflickor som därefter våldtagits av flera medlemmar. En månad senare lades utredningen ner. Vad som inte framgick ur Lynchrapporten var däremot att en biträdande åklagares kommentar i samband med att åklagaren yrkade på nedläggning av åtalet: “En läkare som undersökte flickorna fann ingenting som stödde anklagelserna om våldtäkt”, sa han. Dessutom vägrade den ena flicka att vittna och den andra genomgick lögndetektorprov och befanns helt otillförlitlig”. (Källa: sidan 44, Hunter S. Thompson- Hells Angels – En sällsam och skrämmande legend)

Som Payback i länkad artikel nederst skildrat begärde Californiens delstatssenator Fred Starr att statsåklagaren skulle göra en offentlig utredning av “outlaw-motorcykelgängens” verksamhet. Den 15 mars 1965, sex månader efter senatorns begäran, lade The General Attorney of California Department of Justice Thomas Lynch fram den rapport som blivit (ö)känd som The Lynch Report. Rapporten författades utefter de formulärsvar som Lynch fått in från över hundra sheriffer, polischefer och distriktsåklagare. Det är således en helt ensidig rapport från parter i ärendet som ej uppfyller ens de minsta krav på vetenskaplighet och faktaefterforskning. Lyng & Bracey konstaterar: Denna femtonsidiga rapport utlöste nästa fas i kriminaliseringsprocessen.

Sidan 113: Hunter S. Thompson,beskriver rapporten enligt följande “färgstark, intressant, synnerligen tendentiös och konsekvent alarmerande – allt sådant som kunde göra den till en riktig godbit för den nationella pressen”. Rapporten bjöd på “en mängd vansinniga handlingar, vettlös förstörelse, orgier, slagsmål, perversiteter och en sällsam parad av oskyldiga offer som redan på papperet och i de noggranna polisformuleringarna borde ha väckt en sådan misstro hos den trögaste polisreporter”.

Sidan 114: Detta hindrade dock inte media från att ta till sig rapporten och New York Times, Time och Newsweek formligen rasade och kämpade för att övertrumfa varandra genom att rapportera om de skrämmande detaljerna i outlawgruppens aktiviteter.

Kombinationen av starkt ensidiga polisrapporter och pressens tendens till sensationsskapande resulterade i en i stor utsträckning uppdiktad bild av hotet från outlaws, vilken presenterades för en nationell läsekrets. Så uppstod i mitten av 1960-talet den nya mytologi som, i likhet med de tidigare bikermyter som främjats av filmindustrin, skulle få ett djupt inflytande på bikerkulturens framtida utveckling.

Konsekvenserna av det av media och polis uppdiktade hotet från bikerklubbar

Sidan 114-115: Den bild av outlawkonspirationen som konstruerats av den etablerade New York-pressen framkallade reaktioner från såväl rättsvårdande myndigheter… I och med Änglarnas upphöjelse till nationell bemärkthet fördubblade det kaliforniska rättsväsendet sina ansträngningar att eliminera det hot som man ansåg emanera från Änglarna och andra outlagrupper. I likhet med den skärpta poliskontrollen i början på sextiotalet förstärkte denna strategi Änglarnas kriminella profil, eftersom den innebar att de åtalades för förseelser som vanligen skulle ha ignorerats.

När upphetsningen var som störst sade en före detta Ängel från San Francisco åt mig: Om jag fick sparken från jobbet imorgon och började köra motorcykel med Änglarna igen skulle jag bli av med körkortet inom en månad, åka in och ut i fängelse, bli skyldig en massa pengar åt borgensmän och jagas av snuten tills jag lämnat trakten.

Den skärpta poliskontrollen försatte också allt fler Änglar i omständigheter som tvingade dem att trygga sina materiella behov med med olagliga metoder. Thompson räknade med att ungefär två tredjedelar av Änglarna arbetade i slutet av år 1964, precis innan det mediala intresset flammade upp. Ett år senare var det bara en tredjedel som fortfarande hade anställning…

Slutsats

Sidan 117: Pressens kampanj för att påvisa den kriminella konspiration som bikers ansågs skyldiga till skapade jämte polisens razzior ett mönster av kriminalitet bland bikers, vilket annars inte skulle ha existerat!

Lyng & Bracey drar således slutsatsen ur givet material att medias bild av skräckinjagande desperados tillsammans med polisen olika kontroller, husrannsakningar m.m. gjorde att bikers helt enkelt fick sparken med enda möjlighet till försörjning genom kriminella handlingar på enskild basis!

Källa:

Stephen Lyng och Michael L Bracey Jr: Den enda procenten berövas gadden: bikerstil och handeln med kulturellt motstånd, sid 93-140, antologin Olja, krom och manlig gemenskap, Daidalos Förlag

Hunter S. Thompsons bok Hells Angels – En sällsam och skrämmande legend

Relaterade artiklar:

Lynchreport

Den lögnaktiga Lynchrapporten som startade bikerförföljelserna över hela världen! 

Exit mobile version