Nättidningen Payback

Forskningsskandal! Polisforskare anmäls för att ha kontaminerat forskningsrapport genom att jobba som polis samt igenom ”falska och förvrängda” forskningsresultat!

Bakgrund

I förra veckan raporterade Payback kring att rapporten kring forskningsstiftelsen Institutet för Framtidsstudier, finansierad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap benämnd Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, anmälts för oredlighet vid forskning. Ni vet den där smålustiga rapporten som angav typbikerns ålder till 21 år, medelåldern till 27,8 år och hade lyckats hitta 5 693 bikers vilket var drygt 2 400 personer mer än som finns inom kulturen…

Fakta om själva anmälan

Payback har nu fått tag i den 15-sidiga anmälan och genomläst den. Anmälan ska behandlas av Stockholms och lunds Universitet och är gjord av Professor och polis Stefan Holgersson. Professor emeritus Johannes Knutsson samt Professor emeritus Bo Wennström och avser projektledaren Christofer Edling samt förstaförfattaren till rapporten Amir Rostami även Kommissarie vid rikskriminalens underrättelsetjänst.

Anmälans innehåll gällande oredlighet

– Missvisande redovisning av urvalsprocessen och kategorisering av empiri som ligger till grund för studien.
– Bristande transparens som riskerar att påverka forskarsamhällets trovärdighet.
– Bristande möjligheter för andra forskare att kontrollera kvaliteten på empirin som forskningsstudien bygger på.
– Oklar struktur på det datamaterialet som Polismyndigheten skickade till Institutionen för framtidsstudier.
– Avsaknad av officiell beställning, bearbetning eller leverans gällande den empiri som Polismyndigheten påståtts ha lämnat till Institutet för framtidsstudier.
– Diskrepans mellan förhållanden som redovisas i ansökan till etikprövningsnämnden och verkliga förhållanden.
– Ekonomiska band och beroendeställningar redovisas vare sig i forskningsrapporten eller etikansökan.
– Felaktigt och missvisande empiriska underlag gällande individers gängtillhörighet som hela studien tar sin utgångspunkt i.

Etikprövningen

I etikprövningen av forskningsarbetet påtalades att Rostamis anställning som polis var ett dilemma för objektiviteten men det angavs då att han var tjänstledig som polis. Under forskningsarbetet återkallade han dock sin tjänstledighet, började återigen arbeta 50 % som polis och samarbetade nära den enhet som gjort slagningar och bearbetningar av data…

Poliskopplingen till rapporten och risken för vinklade resultat

På sidan 9 skriver anmälande professorer: I rapporten anges inte på något ställe huvudrapportförfattarens starka koppling till polisen – att han är anställd av Polismyndigheten när rapporten tagits fram. Även en annan forskare som skrivit rapporten är finansierad av Polismyndigheten (Joakim Skurup). Det är viktigt att det vid forskning tydliggörs vilka ekonomiska band det kan finnas mellan forskare och organisationer som kan ha nytta av de forskningsresultat som presenteras

Polisen har aldrig utlämnat materialet såsom sagts!

Vid förfrågan om materialet över de personer som räknas i de respektive grupperna hänvisade de två anmälda forskarna istället till Polismyndighetens presstjänst varvid anmälarna uttalar följande: Det följer inte god forskningssed vad gäller trovärdighet och kontrollerbarheten beträffande det dataunderlag som legat till grund studiens redovisade slutsatser.

Anmälande  efterfrågade informationen kring materialet över personerna men fick inget svar från Polisens presstjänst varefter de hänvände sig direkt Polismyndighetens registrator med begäran om utdrag ur diariet där alla handläggare, beslutsfattare, datum för framgår gällande ärendet.

Efter 10 dagar kom svaret från Nationella Operativa Avdelningen (NOA) underrättelsenhet: ”Jag har försökt eftersöka de handlingar du begärt ut vilket har tagit tid. Det har framkommit att den begärda handlingen inte kan lämnas ut eftersom Polismyndigheten inte förvarar den.”

Anmälarna ställer en förnyad fråga: Om jag tolkar ditt svar rätt så finns det inte begäran eller några andra åtgärder gällande leveransen av dessa data diarieförda.”

NOA: ”Du har tolkat det rätt. Det finns inga uppgifter som är diarieförda i detta ärende.”

Anmälarna skriver: Det går utifrån ovanstående fakta dra slutsatsen att det vare sig skett någon officiell begäran eller leverans av efterfrågat datamaterial från Polismyndigheten till Institutionen för framtidsstudier. Om vi utgår från att materialet som Institutionen för framtidsstudier bygger på inte är fabricerat av forskningsprojektet har således framtagning och leverans av datamaterial från Polismyndigheten skett på ett informellt sätt.

En anställd får inte på eget initiativ, utan att det är kopplat till en tjänsteåtgärd, dra ut uppgifter ur polisens register och leverera dessa till en annan myndighet. Det skulle vara problematiskt om polisen med hänvisning till att någon är forskare ger denne tillåtelse att göra de utdrag denna finner lämpligt. Det skulle i praktiken innebära att personen in blanco kunde göra vilka registerutdrag och slagningar som helst… 

Amir Rostami har därigenom under forskningsprojektet fått tillgång till Polismyndighetens uppgiftssamlingar som legat till grund för leveransen av datamaterial till Institutet för framtidsstudier. Detta förhållande är mycket problematiskt.

Det är möjligt för honom att göra sökningar på personnummer och komma åt en mängd känslig information som det av etikansökan framgår att forskargruppen inte ska ha tillgång till.

Det är inte möjligt att komplettera studiepopulationen med uppgifter från öppna källor och förundersökningar utan att veta vilka individer som ingår i studiepopulationen. Detta går inte att göra med en studiepopulation som är avidentifierad.

Åldersspannet

Anmälande forskare konstaterar också liksom Payback det märkliga i åldersangivelserna och säger: Det finns andra betänkligheter i datamaterialet som rör detaljer. Utifrån det åldersspann som angivits för vissa grupperingar går det efter kontakter med personal inom Polismyndighetens underrättelsetjänst dra slutsatsen att mycket kända personer inom en organisation inte finns med i materialet och att det på samma sätt finns betänkligheter gällande de som tagits med i en annan organisation med tanke på angivet åldersspann.

Inga definitioner över vad som gör att personer ska räknas tillhöra en gruppering

Anmälarna konstaterar: Om siffror inte ska vara missvisande krävs, som beskrivs ovan, att man går igenom olika typer av dokument och i detalj läser dessa med tydligt definierade kriterier för huruvida någon ska räknas tillhöra en gruppering eller ej.

Därefter ställer de då saken på sin spets på ett sätt som direkt påvisar hur missvisande statistiken kan vara: Om det inte räcker med aktivitet på sociala medier för att räknas tillhöra ett gäng utan att man måste ha deltagit i någon aktivitet fysiskt – räcker det med att en person varit med vid ett tillfälle på en demonstration för att räknas
tillhöra en gruppering eller suttit vid samma bord på krogen som en gängmedlem? Hur många gånger måste i sådana fall en person ha kontrollerats tillsammans med en annan person för att man ska anse att de tillhör samma organisation, 1, 2 eller kanske 5 gånger? De kanske gillar samma fotbollslag och att de kontrollerats i samband med bråk vid en fotbollsmatch, utan att ha någon annan gemensam nämnare. Det kan också vara så att de träffat på varandra när de skulle in till stan och julhandla eller när de skulle titta på bio. En person kanske inte ens känner en gängmedlem som denne kontrollerades tillsammans med utan att någon som personen åkte in till stan tillsammans med kände igen gängmedlemmen sedan tidigare. Det behöver inte ens vara en kriminell koppling. De kanske gått i samma klass, och därför stannade de och utbytte några ord. I samband med detta blev de kontrollerade av polis.

Med tanke på att polisens system inte är utformade för att räkna individer som tillhör en viss gruppering måste kriterierna som använts för att ta ut personerna anges på ett utförligt sätt. Spårbarhet är en viktig princip när det gäller forskning. Denna grundläggande princip har inte följts.

Kriminell belastning

Rapportens redovisning av huruvida de som påstås tillhöra en gruppering är kriminellt belastade är därför i sig konstigt eftersom polisen inte generellt sett får registrera de som bara har åsikter etc (se t.ex. det s.k. Romregistret). Polisen har inte några register vilka som är medlemmar i olika grupperingar. Det är enligt personal på underrättelsetjänsten svårt att förstå hur forskningsprojektet fått fram uppgifterna på de individer som inte är kriminellt belastade i respektive gruppering. De som kan kopplas till kriminella företeelser är intressanta för polisen och det finns en risk att man i statistiken tagit med personer i periferin som bara på något sätt i något sammanhang har kopplats till en person eller företeelse.

Med tanke på hur datamaterialet verkar ha tagits fram så innebär det att den analys som genomförs i rapporten i stor utsträckning innefattar personer som inte är med i respektive gäng, medan personer som tillhör gänget, men som inte syns för att de inte varit brottsaktiva, inte ingår i analysen.

Betoning av allvaret i den felaktiga, falska och förvrängda forskningsrapporten

Anmälande professorer betonar det allvarliga i att rapportens uppgifter helt enkelt inte stämmer när de avslutar anmälande med följande skrivning: Rapporten och olika yttranden har fått stort offentlig genomslag och påverkat den offentliga debatten, politiska beslut och Polismyndigheten. De förhållanden som tas upp ovan och som inte redovisas är därför mycket allvarliga. Med tanke på Amir Rostamis bakgrund är det uppenbart att han måste känna till huvuddelen av det som presenteras i föregående avsnitt. Han har gjort ett medvetet val att undanhålla denna information vad gäller tillförlitligheten på de uppgifter som Polismyndigheten har kunnat leverera vilket lett till falska och förvrängda forskningsresultat.

Payback: Att materialet inte är framtaget av oberoende personer med därvid stora risker för vinklade resultat och uppgifter har vi ju tidigare understrukit och påpekat. Nu ger oss anmälande forskare rätt.

Polisen har som myndighet inte utlämnat materialet såsom sägs i rapporten varför de uppgifterna ej är korrekta i rapporten. Materialet har istället tagits fram av en eller några poliser möjligtvis genom olaga dataintrång. Ett annat alternativ är ju att siffermaterialet helt enkelt fabricerats även om anmälande professorer ännu inte är benägna att tro att fusket är så grovt i nuläget. Utredningens som vidtas kan måhända få fram sanningen kring hur materialet anskaffats.

De anmälande professorerna anser också att antalet personer som ingår i olika grupperingar direkt felaktiga och anser att uppgifterna kring olika former av åldersspann vara felaktiga, helt i linje med vad Payback tidigare kommit fram till och bevisat.

Vissa andra uppgifter exempelvis kring personers brottslighet och icke brottslighet menar även poliser är tekniskt omöjliga att få fram då polisen inte för några olagliga register över tillhörighet, åsikter, medlemmar. Trots det redovisar rapporten olika medlemmars brottslighet vilket inte ska kunna förekomma om inte ett direkt register förekommer… Bikerkulturen vet dock ju att ett sådant register existerar över bikers.

G W Persson medgav ju i TV 4:s program Efter 10 att ett sådant register förekommer i TV med orden Vi har en motsvarande sån där (apropå register kring romer) över landets mc-busar och det är också så att deras minderåriga barn har hamnat där. Yttrandet uppmärksammades inte alls och ingen reagerade… Nu kanske det kan krypa fram vid utredningen kring rapporten att ett sådant register faktiskt existerar och har gjort så under väldigt lång tid.

Anmälan för oredlighet vid forskning

Professor Leif G W Perssons yttrande

[the_ad_placement id=”after-content”]

Exit mobile version