• Hemsida
  • >
  • Payback Sverige
  • >
  • Förbud mot husrannsakan i klubblokal och medlemsbostad om inte polisen är säker på att hitta vad de eftersöker!

Förbud mot husrannsakan i klubblokal och medlemsbostad om inte polisen är säker på att hitta vad de eftersöker!

  • av Peter Schjerva
  • 5 Månader sedan
  • 1398 Views
  • Kommentarer avstängda

Bakgrund

Polisen har ofta använt sig av metoden att genomföra husrannsakan i klubblokal utefter kontroll med (ofta påhittad) misstanke om narkotikabrottslighet. Denna misstanke, befogad eller ej, i förväg före provresultat föreligger, är dock bara tillåten under förutsättning att det föreligger synnerligen anledning att husrannsakan ska medföra avsett resultat. I klartext innebär det att polisen mer eller mindre ska vara säkra på att finna vad de eftersöker.

Sammanfattning

För att en husrannsakan skall få genomföras hos annan än den som är skäligen misstänkt för brottet eller skall frihetsberövas m.m. krävs att synnerlig anledning förekommer att åtgärden skall medföra det avsedda resultatet.

Innebörden av begreppet synnerligen anledning är att brottet ska ha begåtts hos den som husrannsakan skall företas hos eller att den misstänkte gripits där.

Krav för legal husrannsakan

För att reell husrannsakan skall få ske hos annan än den som är skäligen misstänkt för brottet, exempelvis i klubblokal, krävs att brottet har förövats hos honom, att den misstänkte gripits där eller att eljest synnerlig anledning förekommer, att genom rannsakningen föremål, som är underkastat beslag, skall anträffas eller annan utredning om brottet vinnas (1 § andra stycket), det s.k. indikationskravet.

Hos en mc-klubb som inte har en offentlig tillställning, utan en privatfest för exempelvis SBM-klubbar och inbjudna vänner, krävs ett myndighets-beslut om husrannsakan och därmed en misstanke om brott, såvida inte samtycke föreligger. Undantag är om någon befinner sig i nöd vilket bryter regeln om husrannsakan.

Husrannsakan är inte skriftlig men vid en anmälan utreds beslutsunderlaget och polisen måste redovisa protokoll med juridiska skäl för husrannsakan.

Myndighetsbeslutet måste grunda sig på antingen att de eftersöker en person eller gods som har betydelse för en utredning. Det krävs synnerligen anledning för husrannsakan hos klubb/person som är annan än den som begått ett brott.

Tre Rättsfall av betydelse för rättstillämpningen

Definitionen av synnerlig anledning i lagtexten

JO 1988/89 s. 68 pekade i ärendet ut att Polisrättsutredningen sitt betänkande anförde följande såsom en definition över hur begreppet synnerlig anledning skulle tolkas(s. 240) att kravet på synnerlig anledning bör tolkas i enlighet med JO:s ovan redovisade uttalanden, vilket enligt utredningen innebär att man skall vara så gott som säker på att åtgärden skall ge avsett resultat. (Jfr även prop. 1990/91:129 s. 14 f.)

Brukande inget skäl för husrannsakan i klubblokal

I det Paybackdrivna JO-ärendet, diarienummer 1839-2016, behandlades att en mc-klubbsmedlem stoppats för kontroll varvid poliserna på plats genomförde ögonundersökning och kroppsbesiktning och därefter på grund av misstanke om ringa narkotikabrott, genom eget bruk av narkotika, beslutade om husrannsakan på klubben. Den efterföljande husrannsakan skedde således hos annan än den som skäligen varit misstänkt.

Polismyndigheten avgav följande yttrande över insatsen och händelsen, diarienummer:

A255.199/2016: Omständigheter kring brukande ger normalt inte grund för beslut om husrannsakan. För beslut om husrannsakan krävs det någon konkret omständighet som talar för att brukaren innehar narkotika och att den finns just på den platsen eller att det finns bevisning om sådant brott (Se Gunnel Lindberg,Straffprocessuella tvångsmedel, 3 uppl., s. 578).

Enligt 28 kap. 1:2 Rättegångsbalken får husrannsakan hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet bara förets om det bl.a. finns synnerligen anledning att det vid husrannsakan ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller att annan utredning om brottet kan vinnas. JO har tidigare uttalat att formuleringen “synnerligen anledning” närmast torde tolkas som att det ska föreligga en eller flera faktiska omständigheter som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att man kommer att påträffa föremålet eller vinna utredningsresultat (1985/86 s.123 och 1988/89 s. 70).

Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet anser Polismyndigheten att den bevisning som behövdes för att styrka misstanken om bl.a. ringa narkotikabrott säkerställdes redan genom beslutet om kroppsbesiktning. Vidare anser myndigheten att det inte kan anses ha förelegat sådana omständigheter som faktiskt visade att man vid en husrannsakan i Xxx MC:s lokaler med fog kunde förvänta sig att påträffa föremål eller vinna utredningsresultat i det aktuella ärendet. Med hänsyn härtill anser Polismyndigheten att det inte har funnits skäl att besluta om husrannsakan.

JO beslutade därefter enligt följande: Polismyndigheten har i sitt yttrande redogjort för det faktiska händelseförloppet. de rättsliga förutsättningarna för att göra en husrannsakan och sin bedömning av saken. Jag instämmer i Polismyndighetens bedömning att den bevisning som behövdes för att de brott Xxx misstänktes för skulle kunna styrkas säkerställdes genom beslutet om kroppsbesiktning.

Redan av det skälet har det alltså saknats anledning att besluta om husrannsakan.Polismyndigheten ska därför kritiseras för att ha genomfört en husrannsakan i mc-klubbens lokaler utan att det fanns grund för det.

Misstanke om brukande kan inte läggas till grund för husrannsakan i bostaden

Ur JO-beslut 1266-2012, 1267-2012, som avser just legaliteten i en husrannsakan, framgår att JO uttalat: att för en person ska anses skäligen misstänkt för ett brott krävs att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att den misstänkte har begått den gärning som misstanken avser. Vidare ur samma JO-beslut framgår: Av JO:s uttalanden följer att ett antagande att en person som missbrukar någon substans också förvarar substansen i bostaden inte kan läggas till grund för en husrannsakan… Det skulle utöver detta påstående fordrats att det förelegat någon ytterligare omständighet som pekat på att M.S. förvarade dopingmedel i bostaden.

Ur RB 28:1 framgår även följande: Hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får husrannsakan dock företas bara om brottet har begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken kan vinnas.

JO fortsatte: De omständigheter som beslutsfattaren har redovisat i detta fall kan inte anses utgöra tillräcklig grund för skälig misstanke om att Xxx vid det aktuella tillfället innehade dopingmedel i bostaden. Det fanns därmed inte grund för ett beslut om husrannsakan. Att det visade sig finnas medel i bostaden saknar självständig betydelse.

JO slår således i ovan relaterade ärende fast det viktiga faktum att polisen inte i efterhand har rätt att hänvisa till ett fynd under husrannsakan för att erhålla lagstöd för en verkställd husrann-sakan. Lagstöd måste föreligga vid beslutstillfället för husrannsakan, allts å före själva husrannsakn äger rum!

Är du eller din klubb medlem i Payback så glöm inte att använda Paybacks Protokollbegäran för att begära ut polisens protokoll över husrannsakan: https://payback.name/wp-content/uploads/protokollbegaran.pdf

Detta och mycket mer både kring Husrannsakan såväl som i 59 andra företeelser kan du läsa om bikerlagboken. Bikerlagboken on-line får du tillgång till som betalande Paybackmedlem och pappersupplagan kan du köpa via:
https://payback.name/paybacks-bocker/

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin