Målningen ovan är utförd av den ypperliga konstnären”Blodlilja” som kommer att vara på plats på Payback Sveriges Biker- & Familydays, 19-21 maj, för att sälja sina alster! Det färdiga verket ovan inramat kommer även att auktioneras ut till högstbjudande på plats och hela behållningen skänkas till Payback. Sveriges nya David Mann?
Om Stig Grundvall
Filosofie Doktor och lektorn vid Göteborgs universitet Stig Grundvall torde vara känd för Paybacks läsare. Vi har publicerat flera intervjuer med Grundvall och Grundvall har också skrivit förorden till två av Payback-böckerna. Grundvall är också en av blott fyra som doktorerat på Bikerkulturen i världen!
I denna artikel ska vi fokusera på en del av ett föredrag och ett forskningsarbete som framlades vid en nordisk konferens om mansforskning. Arbetet är titulerat Broderskap.
Om brödraskap
Enligt Kriminologen Joi Bay (1998) kan man tala om broderskap på två nivåer. Det finns i en vidare bemärkelse ett mer generellt broderskap mellan ’riktiga’ bikers. Detta överordnade broderskap är inte sammanbundet av personliga relationer utan är ett abstrakt kamratskap där man som biker har förpliktelser gentemot andra bikers. Det innebär att bikers utifrån kulturella koder och livsstil känner igen andra bikers. Av lojalitet mot bikerkulturen är man beredd att välvilligt bistå varandra. Detta gäller i stort inom den delkultur som jag tidigare benämnt som bikermiljön.
På ett personligt plan finns också det primära broderskapet där man tillsammans med medlemmarna i klubben bildar ett tätt socialt nätverk där mottot är ”en för alla – alla för en”. Broderskapet handlar här om hängivenhet inför klubben och dess medlemmar. Det är något som växer fram ur att ständigt vara tillsammans och dela såväl glädjeämnen som vedermödor… Broderskap är något som växer fram ur att vara tillsammans. Det är en känsla som
inte går att förklara. Du behöver aldrig oroa dig för det finns alltid någon där som är beredd att backa upp dig, och du vet det.
Man assisterar varandra vad gäller såväl pengar, bostad, arbete som personliga problem. Likaväl som man delar de goda stunderna av motorcykelglidande och fester tar man också hand om varandra i tider av svårigheter som till exempel om någon är i fängelse, på sjukhus eller utsätts för personliga hot. Man är beredd att offra sitt välbefin-nande till förmån för sina bröder.
Bikerbrödraskapet har likheter med skråväsendets och klosterbrödrarnas
Grundvall drar också den något överraskande slutsatsen att det finns likheter mellan brödraskapet inom bikerkulturen och det brödraskapet som finns och fanns mellan klsterbröder och inom skråväsendet.
Sidan 3: Klostret och dess munkordnar är kanhända det äldsta och mest konsekvent genomförda brödraskapet. Klostret är ett litet samhälle med en social ordning präglad av planering, organisation och krav på självkontroll hos individerna. Håkan Thörn (1997), som beskriver det moderna samhällets uppkomst, ser klostrets brödraskap som en av inspirations-källorna till de välkända parollerna frihet, jämlikhet och broderskap i den franska revolutionen.
Historiskt finner vi också brödraskap inom skråväsendet. Ursprungligen skulle den garantera ett gott hantverksarbete men kom med tiden att betyda en monopolisering. Kännetecknande för skrået var dess bestämda hierarki med lärling, gesäll och mästare. Initiationen föregick varje nivå och blev allt strängare ju närmare maktens centrum man kom. Den tekniska utbildningen var också kopplad till livsgemenskap och blev på så sätt allomfattande till att gälla även det mest privata. Överinseendet och den sociala kontrollen var total och kom att å ena sidan att garantera den enskilde skråbroderns och hans familjs trygghet och överlevnad. Å andra sidan, om en skråbroder vid upprepade tillfällen bröt mot hantverkets etos, dess ära, kunde han vänta sig att bli utstött, vilket var detsamma som ekonomisk ruin och förlust av borgerlig heder.
Sidan 4: Fragmenteringen av den manliga identiteten som sker mellan de olika sammanhangen, hushåll, arbete och sammanslutning, tenderar i bikermiljön att bli mer sammanhållen. Den livsgemenskap som var utmärkande för skråväsendet går i viss mån att känna igen. Hushållning, arbete och manlig gemenskap ingår som en del av klubbens vardag. Jag har tidigare nämnt hur man stödjer varandra ekonomiskt och med boende. Bikerns familj är integrerad i klubblivet även om fruars och barns närvaro är reglerad. De är ändå en del av klubben, annars skulle det inte fungera. Ett bikerideal är att man skall kunna vara stolt av sin bikeridentitet. Det tar sig i uttryck i att man helst bär sin märkesbeprydda väst var man än befinner sig. Många bikers skaffar sig därför arbeten och sysselsättningar, ofta med koppling till motorcykelintresset, som går att kombinera med bikeridentiteten. Även om klubbaktiviteterna inte i direkt överförbar bemärkelse är ett arbete främjar de en hantverks-gemenskap män emellan.
Om Stig Grundvalls uttalande kring broderskap i doktorsavhandlingen ”Vagabond MC”
Vi ska också gå igenom vad Stig Grundvall säger om broderskap i sin doktorsavhandling kring bikerkulturen: Vagabond MC – Gemenskap, manlighet och marginalitet En studie av en västsvensk bikerklubb
Sidan 158: Det jag betecknar som broderskap har en grundläggande betydelse för individerna i bikervärlden. Jag är utifrån mina studier beredd att tala om broderskap på två nivåer. Dels finns i en vidare bemärkelse ett mer generellt broderskap; ett sekundärt broderskap… Till viss del bygger detta sekundära broderskap inom bikerkulturen på att personerna inom miljön genom återkommande bikerevenemang känner igen varandra. I ett större perspektiv bildar detta sekundära broderskap kärnan i en gemenskap och samhörighet som sträcker sig över klubbgränser såväl lokalt, nationellt som internationellt. I detta hänseende kan man tala om bikervärlden som en global stam.
Det primära broderskapet handlar om engagemang och hängivenhet inför klubben och dess medlemmar. Tillsammans med medlemmarna i klubben bildar man ett tätt socialt nätverk där mottot är ”en för alla – alla för en”. Broderskapet i bikerklubben är något som växer fram ur den ständiga närvaron tillsammans och delandet av såväl glädjeämnen som vedermödor. Genom denna samhörighet blir man en del av ett gemensamt öde som sammanfaller med klubbens överlevnad.
Sidan 160: Etablerandet av vänskapsband var viktigare än den formella organiseringen. Flera av dem hade redan tidigare en förhistoria tillsammans och kände varandra, i enstaka fall fanns släktskapsband. I klubben växte vänskapsbanden och formerade sig allt mer till ett broderskap. Relationerna blev till sociala band som sträckte sig utanför klubbundna aktiviteter och tjänade skiftande intressen. Genom vardagliga interaktioner blev kollektivet allt viktigare. Man assisterade varandra vad gällde såväl pengar, bostad, arbete som personliga problem. Likväl som man hjälpte varandra i tider av svårigheter delade man de goda stunderna av motorcykelglidande och fester.
Sidan 163: Broderskapet handlar i hög grad om solidaritet. Man bryr sig och tar hand om varandra. Broderskapet erbjuder en tillhörighet. Tendenser mot anonymitet, flyktighet och ytlighet i det moderna förvandlas i klubben till en arena där samhörigheten förstärks. Detta innebär att det alltid finns en risk för instängdhet. Man bör därför ta lärdom av att ju mer polis och andra myndigheter kontrollerar och avskärmar klubbmedlemmar, desto större blir slutenheten.
Paybacks kommentar: Payback behöver för bikerkulturens räkning lägga fram konkreta bevis byggda på forskning, fakta och vetenskap för våra utsagor. Det är därför viktigt att vi framlägger fakta och forskning för vår syn när ord står emot ord. När det gäller bikerkulturens brödraskap så har Wierup och polisen upprepade gånger påstått att ett sådant brödraskap i bikerkulturen inte existerar utan att alla kör sitt race samt att svek är vanligt förekommande. Därför är det viktigt att skriva om Grundvalls artikel om just brödraskapsbiten då Grundvall dels doktorerat på bikerkulturen och dels under forskningstiden via en vänskapsklubb haft direkt tillgång till bikerkulturen under flera års tid. Stig Grundvall är med andra ord en riktig expert på bikerkulturen då han levt både inom och utom bikerkulturen!
Stig Grundvall: Broderskap