Analys över ny lagstiftning: ”Anspelning på Våldskapital” exempelvis en mc-väst m.m. Del 3/5

paybackmedlem

På begäran publicerar Payback Sverige en genomgång av ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2016. Del 2-5 avser brottsmålsärenden av karaktären negativ särbehandling. Dessa artiklar kommer också att finnas tillgängliga under sidan Lagboken.

Artiklarna är uppbyggda som så att först kommer Lagtexten och därefter återges viktiga uttalanden från propositionen och betänkandet (bakomligande utredning). Vidare följer viktiga bitar ur författningskommentarerna för att därefter avslutas med uppställning av kriterier för paragrafen och avslutas med Paybacks kommentarer och eventuella tips om förfarande och liknande. Citaten ur arbetena är väsentliga för drivande av juridiska ärenden framöver då de härstammar från lagens förarbeten och utgör lagens tolkning.

Anser ni att artikeln i helhet är för lång att läsa så scrolla ner till Kriterier och Kommentarer i slutet av artikeln.

—————————————————-

Lagtextskrivning

Vid bedömningen av om brott är grovt ska det särskilt beaktas:om gärningen har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag.

Uttalanden från Proposition och Utredningen (Betänkandet) i ämnet

Propositionen

Sidan 67: Den nya kvalifikationsgrunden avseende gärningar som har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag införs i bestämmelserna om olaga tvång, olaga hot, utpressning och våld eller hot mot tjänsteman. I bestämmelsen om övergrepp i rättssak införs en kvalifikationsgrund om hot av allvarligt slag utan några exempel.

vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om gärningen har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag.

Sid 62: Det kan tilläggas att den föreslagna kvalifikationsgrunden, som framgår nedan, inte kräver bevisning om huruvida en organisation besitter ett våldskapital eller inte. Organisationens faktiska styrka behöver således inte bli en fråga i rättegången.

Sidan 63: För att gärningen ska bedömas som grovt brott bör det därför krävas att användningen av vapen etc. innebär en påtaglig förstärkning av det hot som utgör eller ingår i den brottsliga gärningen. Någon automatisk kvalificering av gärningen som grov är således inte avsedd.(sid 65)

Sid 65: En anspelning på ett våldskapital kan vara det sätt på vilket hotet, dvs. det hotfulla budskapet, framställs. Anspelningen skulle exempelvis kunna innebära ett hot om våld i den mening som avses i bestämmelsen om olaga hot. Att anspelningen i vissa fall kan vara det sätt på vilket hotet framställs hindrar inte att anspelningen samtidigt kan fylla funktionen att förstärka hotet, dvs. det hotfulla budskapet. Beroende på omständigheterna kan en anspelning på ett våldskapital således vara såväl ett sätt att framställa ett hot om våld som ett sätt att ge särskilt eftertryck åt hotet.

Sid 65: I ordet anspelning ligger ett krav på att gärningsmannen måste göra något aktivt för att förmedla ett budskap. Det är således inte tillräckligt att brottsoffret känner till att gärningsmannen tillhör en kriminell organisation.

Sid 65: Anspelningen behöver dock inte ske genom ett verbalt budskap utan kan t.ex. bestå i att gärningsmannen i hotsituationen bär en kriminell organisations symbol.

Sid 65: Ett hot kan ur brottsoffrets perspektiv vara lika allvarligt oavsett om det har utförts med anspelning på ett fiktivt eller ett faktiskt våldskapital. Det måste dock ha framstått som trovärdigt att gärningsmannen har tillgång till det våldskapital som påståtts eller antytts; i annat fall kan det inte anses att hotet påtagligt har förstärkts genom anspelningen. Uttrycket våldskapital är som framgått avsett att syfta på en förmåga och beredskap inom en kriminell gruppering att begå allvarligare våldsbrott eller andra brott som kan medföra fara för liv och hälsa. Detta innebär inte, som Norrköpings tingsrätt befarar, att det skulle bli nödvändigt att i det enskilda fallet ta ställning till om grupperingen faktiskt är kriminell. Det följer av att såväl fiktiva som faktiska våldskapital omfattas.

Betänkandet

Sidan 236: Det framstår som tydligt att brott som innefattar våld, tvång eller hot och de som begås med användning av eller med hänvisning till ett sådant våldskapital måste bedömas som betydligt mer straff värda än annars. Skälet till detta är framför allt att användningen av

våldskapitalet understryker gruppens förmåga att verkställa ett hot och att det ger möjlighet att vidga hotet till att avse den hotades familj och andra närstående. Gärningarna blir, för att anknyta till rekvisiten för brottet olaga hot, genom hänvisning till våldskapitalet ägnade att framkalla särskilt allvarlig fruktan hos den enskilde. Anspelningen på våldskapitalet betyder att den enskilde i många fall måste räkna med att den hotande har både förmåga och vilja att verkställa hotet. På grund av att verksamheten är organiserad framstår det dessutom inte sällan som mer eller mindre orealistiskt att tro att man ska kunna fly undan hoten.

Våldskapitalet skapar därför en särskild typ av maktposition som kan användas både för att underlätta pågående brottslig verksamhet och för att genom hot om repressalier förhindra lagföring av tidigare begångna gärningar. Denna typ av maktposition finns det från samhällelig synpunkt anledning att se särskilt allvarligt på. Begreppet våldskapital får förstås i en vidare mening såtillvida att det inkluderar inte bara en kapacitet att begå regelrätta våldsbrott utan också andra brott som kan medföra fara för liv och hälsa, t.ex. mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse.

Sidan 238: Som ovan framgått menar vi att den omständigheten att kriminella nätverk och grupperingar bygger upp och sedan använder ett våldskapital är central vid organiserad brottslighet. Omständigheten bör betraktas som kvalificerande. Sedan våldskapitalet väl är uppbyggt räcker det ofta med en hänvisning till det kriminella nätverkets våldskapital för att gärningsmannen ska få sin vilja igenom (oavsett om det gäller en utpressningssituation, att förmå någon att delta i brott eller förvara eller sälja exempelvis narkotika).

Sidan 281: Enligt bestämmelsen krävs att gärningsmannen ”anspelar på” ett våldskapital. Detta krav kan uppfyllas såväl genom en hänvisning till ett faktiskt existerande våldskapital som genom en hänvisning till ett ”påhittat” våldskapital eller till ett sådant våldskapital som

gärningsmannen inte disponerar över. Det bör med andra ord i regel sakna betydelse om gärningsmannen verkligen är medlem i ett nätverk som har det våldskapital som det hänvisas till eller om gärningsmannen utnyttjar ett våldskapital som härrör från ett nätverk eller en gruppering som han eller hon inte är medlem i. I likhet med vad som gäller vid bedömningen av olaga hot måste hotet emellertid framstå som reellt för den hotade. Hänvisningen måste vara sådan att den duger för att framkalla särskilt allvarlig rädsla hos offret.

Författningskommentarerna (lagens tolkning)

Proposition, sidan 83: Med våldskapital menas en förmåga och beredskap inom en kriminell gruppering att begå allvarligare våldsbrott eller andra brott som kan medföra fara för liv och hälsa.

En anspelning på ett våldskapital kan bestå i en uttrycklig verbal hänvisning till en kriminell gruppering eller dess våldsamhet. Det kan också vara fråga om ett verbalt budskap som framförs i förtäckta ordalag, såsom när gärningsmannen genom att omnämna sina ”bröder” eller liknande underförstått hänvisar till ett våldsbenäget kriminellt nätverk. Vidare kan det röra sig om ett icke-verbalt budskap, exempelvis ett som förmedlas genom bärande av en mc-väst med en kriminell organisations emblem. En begränsning i vilka budskap som omfattas ligger i kravet på att hotet påtagligt ska ha förstärkts genom anspelningen.

Det våldskapital som anspelningen avser behöver inte vara ett faktiskt existerande våldskapital. Avgörande är att det framstår som att gärningsmannen tillhör eller backas upp av en gruppering som kan och är beredd att använda våld för att uppnå sina syften. Om det inte framstår som trovärdigt att gärningsmannen har den tillgång till ett våldskapital som påståtts eller antytts kan det inte sägas att hotet påtagligt har förstärkts genom anspelningen på våldskapitalet. Det behöver inte heller vara fråga om ett våldskapital som gärningsmannen själv disponerar. Således omfattas även fall då en utomstående profiterar på en kriminell grupperings rykte.

Under den andra punkten faller också hot som annars har varit av allvarligt slag, dvs. som varit allvarliga av något annat skäl än att de påtagligt har förstärkts med hjälp vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital. Det kan exempelvis handla om hot som har förstärkts på liknande sätt som de nyss nämnda, t.ex. med hjälp av en frätande vätska eller en bombliknande konstruktion som inte innehåller något sprängämne. Även andra kvalificerade hot omfattas.

Betänkande, sidan 281: Även omständigheten att gärningsmannen har anspelat på ett våldskapital är ny. Frågan har behandlats i avsnitt 7.4.4.2. Med våldskapital avses en kapacitet hos ett kriminellt nätverk eller en kriminell gruppering att utöva våld, t.ex. misshandelsbrott eller mordbrandsbrott. Ett olaga tvång där den tvungne förmås göra, tåla eller underlåta något, genom en uttalad eller outtalad hänvisning till ett sådant våldskapital bör betraktas som mer allvarliga än andra liknande gärningar där sådan hänvisning saknas.

Enligt bestämmelsen krävs att gärningsmannen ”anspelar på” ett våldskapital. Detta krav kan uppfyllas såväl genom en hänvisning till ett faktiskt existerande våldskapital som genom en hänvisning till ett ”påhittat” våldskapital eller till ett sådant våldskapital som gärningsmannen inte disponerar över. Det bör med andra ord i regel sakna betydelse om gärningsmannen verkligen är medlem i ett nätverk som har det våldskapital som det hänvisas till eller om gärningsmannen utnyttjar ett våldskapital som härrör från ett nätverk eller en gruppering som han eller hon inte är medlem i. I likhet med vad som gäller vid bedömningen av olaga hot måste hotet emellertid framstå som reellt för den hotade. Hänvisningen måste vara sådan att den duger för att framkalla särskilt allvarlig rädsla hos offret.

Remissyttrande – Betänkandet (Utredningen)

Nedanstående citat är viktiga juridiskt då de pekar ut och ifrågasätter den juridiska bärigheten i begreppet Våldskapital. De kan därför anföras i rättsförhandlingar för att ifrågasätta brottsrubriceringen.

Ekobrottsmyndigheten anser dock att det beträffande förslaget i avsnitt 7.4.4.2 skulle behövas ytterligare vägledning i fråga om vad som avses med att gärningsmannen har ”anspelat” på ett våldskapital… I detta sammanhang bör det också övervägas om ”hot-rekvisiten” i brottsbeskrivningarna avseende olaga tvång, olaga hot, hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak ska anses uppfyllda genom att en gärningsman har anspelat på ett våldskapital (jfr NJA 2012 s. 614). Se: https://lagen.nu/dom/nja/2012s614

Göta Hovrätt: Enligt Hovrättens mening är dock den av utredningen föreslagna formuleringen ”gärningsmannen har anspelat på ett våldskapital” olämplig, bl.a. därför att uttrycket ”våldskapital” fortfarande inte framstår som så vedertaget och entydigt att det bör användas i lagtext.

Hovrätten Nedre Norrland: Hovrätten ansluter sig i och för sig till bakomliggande skäl som utredningen har anfört för införande av den nya kvalifikationsgrunden ”våldskapital”. Begreppet i sig saknar emellertid förankring i språkbruket och känns konstruerat och svårtytt. Det synes vidare vara svårt att styrka de rekvisit som anges för att gärningsmannen ska anses ha anspelat på ett våldskapital.

Malmö Tingsrätt: Tingsrätten vill i denna fråga inledningsvis ifrågasätta införandet av begreppet ”våldskapital”. Införandet av användande av ”våldskapital” som en kvalifikationsgrund för grovt olaga hot kommer enligt tingsrättens bedömning således innebära en möjligen inte eftersträvad straffskärpning. Tingsrättens bedömning är att angivna kvalifikationsgrunder även i övrigt kommer innebära en straffskärpning på så sätt att flera brott som tidigare bedömdes som av normalgraden nu kommer att bedömas som varande grova brott. Även om angivna kvalifikationsgrunder inte är uttömmande finner tingsrätten att omfattningen och antalet av dem i praktiken kan innebära att de angivna omständigheterna för att gärningen ska bedömas som grov kommer att vara de enda som avgör om brottet bedöms som grovt eller inte.

Norrköpings Tingsrätt: Vad gäller formuleringen att ”gärningsmannen har anspelat på ett våldskapital” anser tingsrätten att uttrycket våldskapital, som torde sakna vedertagen betydelse, inte lämpligen bör användas i lagtext.

Rikspolisstyrelsen: Diskussionen om att införa kvalifikationsgrund i de fall det anspelats på ett s.k. våldskapital välkomnas, särskilt när det gäller skrivningarna om hot. Erfarenheten visar att det ofta är subtila hot som används för att påverka tjänstemän från att utföra sin tjänsteutövning.

Det kan dock ifrågasättas om begreppet våldskapital är tillräckligt känt och definierat för att användas i straffrättsliga författningar med de krav på precision som måste ställas på sådan lagstiftning.

Åklagarmyndigheten: Det finns dock anledning att klargöra om gärningsmannen måste ha anspelat på ett verkligt våldskapital eller inte. Till detta kommer att en ordning där det i en rättegång slås fast att vissa organisationer besitter ett våldkapital kan riskera att organisa-tionens ställning stärks. Det finns därför anledning att ytterligare överväga hur en kvalifikationsgrund på detta område bör utformas.

Stockholms Universitet: Detta sker genom bl.a. kvalifikationsgrunderna ”anspelat på ett våldskapital” och ”gärningen annars har varit av särskilt allvarlig art”. Dessa vaga formuleringar riskerar – givet den hotbild utredningen målar upp – öppna för en betydande utvidgning av vad som ska bedömas som ett grovt brott.

Såväl Stockholms Universitet och Stockholms Universitets Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnd avvisar utredningens förslag om skärpningar av det straffrättsliga regelverket rörande organiserad brottslighet. Remissinstanserna gör i sitt svar bedömningen att ”[s]kadan eller faran av denna brottslighet och dess utveckling har inte visats på ett övertygande sätt, utredningens alarmistiska beskrivning strider mot tidigare utredningar…den allmänpreventiva effekten av föreslagna lagändringar har inte gjorts trolig, och effekterna av en expansion av strafflagstiftningen har inte problematiserats

Remissyttranden över Lagrådsremissen

Norrköpings Tingsrätt: Tillämpningen av en sådan bestämmelse kommer sannolikt att medföra vissa gränsdragningsproblem i och med att den ska ta sikte på kriminella nätverk och grupperingar. Till en början ifrågasätter tingsrätten vem som ska klassificera nätverket eller grupperingen som kriminell i det enskilda fallet. Om det lämnas till domstolen att avgöra, blir det en fråga som kräver bevisning i det enskilda fallet. Frågan försvåras också om det våldskapital som gärningsmannen påstås ha anspelat på tillhör en mindre lokal gruppering eller ett mer nationellt/internationellt känt nätverk.

Enligt förslaget ska vidare gärningsmannen anses ha uppfyllt kravet på anspelning på ett våldskapital redan genom att han eller hon bär en kriminell organisations symbol i hotsituationen. I praktiken riskerar därför blotta medlemskapet i en organisation eller sammanslutning att kvalificera brottet som grovt. Även om den brottsliga gärningen, som regeringen föreslår, påtagligt ska ha förstärkts genom anspelningen på ett våldskapital bedömer tingsrätten att införandet av en sådan bestämmelse riskerar att föra för långt. Med hänsyn till det sagda avstyrker tingsrätten införandet av våldskapital som kvalifikationsgrund.

Sveriges Advokatsamfund: Vidare avstyrker Advokatsamfundet förslaget att det vid bedömningen av om ett brott är grovt införs en ny kvalifikationsgrund genom rekvisitet anspelning på ett våldskapital. Enligt Advokatsamfundet är uttrycket i sig inte tillräckligt etablerat och klart till sin innebörd för att användas i straffrättsligt hänseende.

Advokatsamfundet anser vidare att det ur ett rättssäkerhetsperspektiv inte är godtagbart att en bedömning av om ett brott är grovt eller inte, kan grundas på en sådan typ av rekvisit. Att en person exempelvis uppger eller på annat sätt visar att han eller hon har en koppling till en kriminell gruppering (genom att bära symboler som utvisar att vederbörande tillhör en viss känd kriminell organisation), kan inte i sig anses utgöra grund för att det brott som vederbörande begår automatiskt ska anses utgöra ett grovt brott.

Advokatsamfundet ifrågasätter även att det enligt förslaget inte ska spela någon roll om det är fråga om ett fiktivt eller faktiskt våldskapital som gärningsmannen anspelar på. Detta skulle innebära en mycket långtgående grund för att kvalificera brott som grova, något som starkt kan ifrågasättas utifrån ett legalitetsperspektiv. Eftersom det enligt förslaget dock måste ha framstått som trovärdigt att gärningsmannen har tillgång till det våldskapital som påståtts eller antytts för att hotet påtagligt ska kunna anses ha förstärkts genom anspelningen, är det uppenbart att det föreslagna rekvisitet ändå i praktiken förutsätter svåra bedömningar kring uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas tillförlitlighet. Denna typ av kvalificerings-grund kan, enligt Advokatsamfundets uppfattning, därför inte användas för att bedöma ett visst brott som grovt.

Kommentar:

Viktigt att ta fasta här är de många remissyttrandena som citeras ovan och som direkt kan hänvisas till i rättsförhandlingar. Remissinstanserna anför att begreppet våldskapital inte har juridisk bärighet eller relevans då begreppet inte är vedertaget och klart definierat m.m. vilket går att använda sig av i juridiska sammanhang för att ifrågasätta brottsrubriceringen som sådan.

Kriterier för att ”Anspela på våldskapital”

– Med våldskapital avses en kapacitet hos ett kriminellt nätverk eller en kriminell gruppering att utöva våld, t.ex. misshandelsbrott eller mordbrandsbrott men även andra brott som kan medföra fara för liv och hälsa, t.ex. mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse

– Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt ska beaktas om gärningen har innefattat hot som påtagligt har förstärkts genom anspelning på ett våldskapital  Någon automatisk kvalificering av gärningen som grov är således inte avsedd.

 – Enligt bestämmelsen krävs att gärningsmannen ”anspelar på” ett våldskapital. Detta krav kan uppfyllas såväl genom en hänvisning till ett faktiskt existerande våldskapital som genom en hänvisning till ett ”påhittat”, våldskapital eller till ett våldskapital som gärningsmannen inte disponerar över.  I allmänhet saknar det således juridisk betydelse om gärningsman är medlem i ett nätverk som äger ett våldskapital eller ej.

– Anspelning på ett våldskapital kan bestå i en uttrycklig verbal hänvisning till en kriminell gruppering eller dess våldsamhet. Det kan också vara fråga om ett verbalt budskap som framförs i förtäckta ordalag, såsom när gärningsmannen genom att omnämna sina ”bröder” eller liknande underförstått hänvisar till ett våldsbenäget kriminellt nätverk. Vidare kan det röra sig om ett icke-verbalt budskap, exempelvis ett som förmedlas genom bärande av en mc-väst med en kriminell organisations emblem eller som det också uttrycks bär en kriminell organisations symbol. Begränsningen i vilka budskap som omfattas ligger i kravet på att hotet påtagligt ska ha förstärkts genom anspelningen.

– I ordet anspelning ligger ett krav på att gärningsmannen måste göra något aktivt för att förmedla ett budskap. Det är således inte tillräckligt att brottsoffret känner till att gärningsmannen tillhör en kriminell organisation.

Varning: Alla former av accessoarer kan teoretiskt tänkas tillämpas juridiskt såsom anspelning på ett våldskapital vid bärande av dem vid en brottslig gärning som ryms inom paragrafen då lagparagrafen inte särskilt specificerar vad som kan rymmas inom begreppet “anspelning på ett våldskapital. Vi har inte här tänkt ge myndigheter några exempel men läsaren kan säkert själv räkna ut alla möjligheter.

Risken finns även att olika artiklar som bärs av icke medlemmar kan komma att anföras emot såsom anspelande på våldskapital vid bruk i samband med brottslig gärning.

På sidan 65 i propositionen står följande: Anspelningen behöver dock inte ske genom ett verbalt budskap utan kan t.ex. bestå i att gärningsmannen i hotsituationen bär en kriminell organisations symbol. På sidan 84 i propositionens författningskommentar återfinns istället meningen bärande av en mc-väst med en kriminell organisations emblem.

Just användandet av ordet symbol istället för väst antyder att en bredare användning av begreppet kan vara en dold och outtalad avsikt med lagen.

Syftet med ett dolt införandet av våldskapital kan nämligen tänkas vara att förhöja/förstora kriminaliteten och brottsstatistiken inom bikervärlden speciellt rörande allvarliga och grova brott. Det åstadkoms i så fall igenom ett brett syftande våldskapitalbegrepp.

Kommentar:

Kriminalitetsstatusen

Det som går att angripa och föra sak mot är om åklagare hävdar att anspelningen på våldskapital har med så kallade ”kriminella nätverk”, ”kriminella mc-gäng”, ”kriminella organisationer” med flera liknande begrepp att göra.

Under sådana omständigheter går det att få upp frågan om nätverkets kriminella status till juridisk prövning.

Payback Sverige kan  i den delen av brottsmålen som avser statusen som kriminella nätverk och därmed utgör negativ särbehandling träda in och kallas som vittnen, juridiska experter, experter på mc-klubbar eller liknande och kan därvid lägga fram material i sak för att klubbarna inte är kriminella organisationer.

Payback har också tillgång till ett omfattande material kring mc-västar och liknande artiklar som kommer att publiceras i november 2016 inom Lagboken. Vid behov tidigare så kontakta Peter så sänder han över materialet för användande i juridiska sammanhang; paybackpeter@hushmail.com

Yttrandefriheten

Emblem och kläder med flera saker med tryck är skyddade såväl enligt Ytttrandefriheten såsom den uttrycks i Grundlagen (Regeringsformen) som enligt Europakonventionen. Dessa övergripande lagar står över de enskilda lagarna och har därför företräde framför dessa. När grundlagen,  och en ”vanlig” lag kommer i konflikt med varandra ska regeln med högst ställning inom rättskällehierarkin följas. Detta förfarande uttrycks = lex superior derogat legt inferi (högre lag ska följas).

Regeringsformen (grundlagen) uttrycker saken enligt följande i 11 kap, 14:e paragrafen: Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

Svenskt rättsväsende har i åtta olika domslut fastställt att mc-västar såväl som emblem försedda kläder skyddas av Yttrandefriheten. Även Konstitutionsutskottet och Riksdagen har avvisat införandet av ett västförbud utefter en riksdagsmotion då ett sådant förbud strider mot Yttrandefriheten. En äldre prejudicerande dom från Högsta Domstolen slår också fast att emblem oavsett uttryck och innehåll är skyddade av grundlagen.

Även här besitter Payback samtliga domslut samt även ett utarbetat material som kommer att publiceras i Lagboken om hur man kan förfara för att få Grundlagens och Europakonven-tionens förbud mot att inskränka Yttrandefriheten upp till prövning i det enskilda fallet. Det går även att under vissa förutsättningar ifrågasätta och få prövat lagens och skrivningens juridiska giltighet.

Om någon klubb därför har behov av materialet före lagbokens publicering så kontakta Peter på: paybackpeter@hushmail.com så sänder han över materialet för användande i juridiska sammanhang.

Det går självklart också att kalla Payback Sverige som expertvittne och därigenom få oss att i rättsförhandling lägga fram materialet.

Betänkande

Propositionen